Israel i Sverige

Judar dricker blodet från kristna barn – och terrorister?

Du har nog inte missat att Aftonbladet har gjort kultur av antisemitism, judehat, så grovt och inte som de mestadels gör, lite lagom. Sök i Google på Israel site:aftonbladet.se och läs sida upp och sida ner av deras variant av “nyheter” och “kultur”.

Observera, denna artikel är inte nyheter hos dem, det är KULTUR! Kanske konst, som när Dror Feiler förhärligade massmord av judar under en konferens mot folkmord i Stockholm.

Det är så typisk klassisk antisemitism att snart bara Sverige och muslimska länder skulle kunna få för sej att spy ut sånt. En tysk kommentar under en artikel i en israelisk tidning:

En annan mera typisk kommentar visar hur trivialt det är för en antisemit att hitta “araber som intygar vad israelerna har gjort”:

finally, the truth is out!

i have been saying this for years, finally someone in the press decided to investigate and confirm!

mohammed hassan, jaffa,palestine (19/08/09)

Danmarks version till höger:

Irans uppskattning av Aftonbladet.

Vice utrikesminister i Israel, Daniel Ayalon har krävt ett starkt fördömande från Sverige. Sveriges ambassadör i Israel sade. “Artikeln är lika chockerande och avskyvärd för oss svenskar!” Hade hon varit renhårig hade hon skrivit en barsk artikel i Aftonbladet och berättat ett och annat – kan man hoppas på det?  Det skrämmande är att många, som enbart lever på nyheter svenska media levererar, inte vet!

Där är yttrandefrihet i Israel och Sverige – men det innebär inte att man ska acceptera detta ihopaskrapande av lögner och halvsanningar i klassisk antisemitisk anda, utan mycket stark kritik. Tror du att AB kommer att släppa fram någon kritik på sin kultursida? DN skrattar förstås åt Israels kritik à la Pastor Jansson. Det är ok att häva ur sej en massa dynga inför människor som vet en gnutta om verkligheten i Israel, men verkligheten där får ytterligt sällan en chans att bli publicerad i Sverige. Resultatet följer – en stor del av västvärlden vet nu att Sverige är ett av de mest antisemitiska länderna utanför den muslimska världen, och de stora medierna verkar mestadels stolta över detta.

Detta med yttrandefrihet även av ytterligheter, är ett svårt problem men det är vad vi har redaktörer till – att använda sitt sunda förnuft och bedömningsförmåga, något som tyvärr har slagit totalt slint hos Aftonbladet och många andra tidningar i Sverige. Det är lite som kan direkt förbjudas, men när en tidning som Aftonbladet gång på gång på gång häver ur sej helt obekräftade antisemitiska rykten utan den minsta begränsning från redaktörerna, samtidigt som det är stört omöjligt att komma in med en pro-israelisk artikel på svenska kultursidor (om man inte är en kändis – då alla säjer att “ja, men alla vet ju hur han/hon tycker…..”)….  Jag skickade en artikel till Brännpunkt i SvD häromdagen, och den refuserades så snabbt att de inte kan ha hunnit mer än läst rubriken. En annan gång kom mailet i automatisk retur med “inte läst på 2 veckor”.

Alla våra extremvänsterbloggar kan trivialt referera till de stora media: “jammen – Aftonbladet sa så, alltså måste det vara korrekt…..”

Jerusalem Post och Arutz-7 skriver också om den svenska antisemitismen i samband med Aftonbladets hatartikel.

Läs grundligt det jag skrev om all sjukvård som Israel ger till araber och andra i omkringliggande länder!

Israel har lika hög medicinsk standard som Sverige, och där går sega rykten att rika araber kommer dit för sjukvård från hela arabvärlden. De knycker knappast organ från arabiska terrorister! Att de som har dött under attack  obduceras har olika anledningar.

Att organhandel i stora delar av världen finns – ja, när inget alternativ finns så vad gör man? Rika sjuka människor betalar stora summor för att överleva – tyvärr utnyttjas det av skrupelfria människor. Men det är en annan historia.

Bloggar:

Jihad i Malmö: Ritualmordslögnen i Aftonbladet.  Judiska ritualmord på gång – i Aftonbladet.

Empatisk men ej patetisk: AB:s antisemitiska byk.

Sapere Aude: Israel är bestört…    Sveriges ambassad i Tel Aviv tar avstånd.

Pophöger: Aftonbladet ger liv åt antisemitiska myter.

MXp: Aftonbladet (17 aug) satte Sverige på världens löpsedlar.

Dick Erikson: Sverige tar avstånd från Aftonbladets judehat.

Jonathan Lehman: Åsa Linderborgs obehagliga fixering.

Tundra Tabloids

Övriga: se denna länken.

SR:s Åström drar fram den gamla lögnen om al Durah

SR skriver: på http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=3040552 (en bit ner i spalten)

CENSUR! SR har hotat mej att jag förtalar Åström och att jag måste ta bort den direkta kopian!!! Nå, jag kan visst dölja det så länge det ligger kvar på originallänken ovan.

Formsak: att stava intifada intefada säger redan det en hel del om utbildningsnivån hos skrivande reporter.

“sköts en liten pojke ihjäl i Gaza. Han hette Mohammed och var bara 12”

Denna historia, som har gått runt världen i 9 år nu, och allmänt kallats “al Dura-fallet” har på ett skojigt sätt anonymiserats så pojken har blivit Mohammed, det vanligaste namnet i arabvärlden och snart också i Sverige. Vad vill man berätta? att tolvåringar rutinmässigt skjuts i Gaza?

Desutom sköts han inte ihjäl, sorry Åström. Inget barn dör på det ökända klippet av en lång film. En stor samling uttalanden från de olika sidorna kan läsas på denna länken. Åströms sätt att föra tillbaka alltsammans till en filmproduktion som påstod någonting, och som hjälpte starta upp intifada II, och sen avsikligt hoppa över 9 års utredningar i fallet, indikerar att SR och Åström medvetet försöker dölja alla dessa faktorer, för att få Israel i en sämre dager.

Artikeln slutar med: “Men vad hände sen? Vår utsände träffade pappan i Gaza“    Åström säger ine ett knyst om allt som har hänt sedan dess, och inte ett dyft om vad pappan sade.

Som vanligt Googlar man – i detta fall på al dura hoax och sedan är det bara att läsa. Denna franska filmare passade på att försöka nå ära och berömmelse precis när Intifada II startade - filmen hjälpte till att få bra fräs på intifadan – och hela arabvärlden var upphetsad, många dödades i upphetsningen, men där fanns inte en droppe blod på de bitar av filmen som visades på Fransk TV 2. Denna artikeln säger väldigt tydligt vad det hela rörde sej om.

En observant kille anklagade reportern för lurendrejeri, det blev domstolssak, TV 2 vägrade i det längsta att visa hela filmen för domstolen – en aning misstänkt….. Domen blev att det var helt korrekt att filmsnutten var ytterligt misstänkt och det var alls inte fel att undersöka fallet – domstolen kunde inte med bestämdhet säga vad som hade hänt eftersom de inte var på plats, ballistiska experter har intygat att det var helt omöjligt att pojken hade kunnat träffats från de israeliska posteringarna.  Flera detaljer här. Och nu vill alltså Sveriges Radio och dess ökända Åström (se min artikel här – jag har anmält honom för Granskningsnämnden) – att återuppta hetsen som byggde upp Intifada II!

Övrig antijudaism

Eller vad man ska kalla det….. antisemitism, antisionism, judehat – var går gränserna? Finns där någon anledning till gränser, finns där gränser? Martin Luther King sa klart och tydligt att antisionism och antisemitism är samma sak. När man ser nyheter om Israel i svenska media är de väldigt ofta direkta gliringar – det har inte ett dugg att göra med vad som är viktigast i de israeliska tidningarna utan vad som sätter Israel i sämst dager. Kommer en sådan nyhet upp, genast syns den i våra lokala media, kommer det senare info om att det var helt fel, syns inget här.

Israelkritik är helt annorlunda. Jag har aldrig sagt ett vackert ord om Olmert eller Kadima på denna bloggen – och sådan kritik var ytterligt berättigad. Nu finns där en hel del kritik mot Netanyahu som släpade in Barak i regeringen trots att han fick väldigt få röster – och har gjort bort sej nog under ett antal år, och han är enormt maktlysten. Han må ha varit en bra stridis i unga år, han kunde vara expert nu, men inte med den makt att förstöra livet för nationalistiska judar som Netanyahu har givit honom – tvärt emot valresultatet. Tyvärr ser man ytterligt lite berättgad Israelkritik i våra media, enbart anti-whatever.

Rent akademiskt finns där förstås skillnad mellan anti…. och judehat eftersom där tyvärr finns ganska många fall, numerärt, av självhatande judar. Fenomenet har analyserats till döds – den enkla lösningen på problemet är att dessa personer avsäger sig sin judendom, men då har de liksom missat poängen. De vill, mer än många andra judar – att alla ska veta att de ÄR judar. Med vänsterextremistiska judar i Israel är det än värre, men jag vet inte vad som är fel på dom – det är helt oförklarligt hur de frenetiskt försöker såga av grenen de sitter på, i den starka förhoppningen att andra ska hinna stoppa dom, som vilket självmordsfall som helst.

.

SvD637 DN568 SvD097 HD D425 AB583 VG db |

Aftonbladet antisemitism antisionism araber IDF Israel mediekritik Mellanösternkonflikten palestinska myndigheten palestinier terrorism....