Bara en kommentar.

Det stora problemet med Aftonbladets skröna är inte att den publicerade artikeln , utan några som helst faktakontroller, i huvudsak hängande på svaga minnen av en karl från 1992, och det är så otroligt genomskinligt att Aftonbladet inte hade något som helst intresse av att verifiera sanningen, enbart få in en annan spark mot Israel. Det har blivit väldigt många på sistone. Problemet är att de vägrar ta in artiklar som säger motsatsen, vilket direkt bryter mot andan i tryckfriheten.

AB drar fram ett judiskt namn, Levi Itzahk Rosenbaum som om han redan var dömd. Är han det? Eller tycker AB enbart att namnet smakar bra eftersom det är så typiskt judiskt?

Jag kan mycket väl tänka mej fattiga araber i outvecklade länder som arabländerna (där de inte är dränkta i olja) inklusive de områden som hade kunnat bli ett Palestina, om inte de själva hade vägrat så länge det inte omfattar hela Israel inklusive hela Jerusalem, att de ser sig nödsakade att sälja organ för att de är hungriga. Aftonbladet får gärna undersöka detta – och till vilka de säljs. De kan kanske till och med rota fram en judisk läkare som utför ingreppet för att tillfredsställa rika araber i omgivningen och tjäna på saken…..    MEN det är en annan sak! Rika människor finns det i alla outvecklade länder och de har ingen annan chans att överleva än att köpa organ.

Den svenska ambassadören i Tel Aviv kommenterade eftersom hon känner till Israel – det är hennes jobb och hon insåg trivialt att anklagelsen var helt och hållet absurd. Hon sa ingalunda att den svenska regeringen skulle begränsa yttrandefriheten – det är en helt annan sak än att skarpt kommentera artiklar som är uppenbara lögner för henne.

Hade motsatsen skett – en artikel om svenska vanor i israelisk press som var full av absurditeter, som berättar att vi proppar åldringar fulla av mediciner så de ska hålla käft och annat – hade ingen officiell person fått kritisera artikeln?

Israels kommentarer är fullt förståeliga. De kritiserar inte heller tryckfriheten – som gäller för deras tidningar likväl som de svenska – men det totalt snedvridna urvalet som svensk press uppvisar. Folk i Israel må vara mera spontana och inte vara ett land som pratar som en diplomat hela tiden – inte så konstigt med grannar som aldrig pratar diplomati utan skjuter först.

Det stora problemet är det det inte finns någon tryckfrihet i de stora svenska media.

Tusentals personer har i decennier försökt publicera pro-israeliska, väl faktaunderbyggda artiklar på kultursidor och annat, i dessa tidningar. och 99% har blivit förvägrade publicering.

Ta en mycket konkret, väl underbyggd artikel som den jag skrev på http://israelisverige.info/?p=355 – inte en enda tog in den.

Denna konstanta vinkling av information som levereras till svenskar som enbart läser svenska tidningar, har åstadkommit det israelhat du kan se i 95 av 100 bloggar. Det har givit Sverige bra rykte i arabvärlden och väldigt dåligt i västvärlden.

Någon med inside information skulle göra en undersökning av antalet hatartiklar mot Israel och pro-israeliska artiklar insända till tidningarna och kräva besked från redaktörerna om fördelningen.

.

SDS016 SvD523 SvD093 SvD807 SvD037 B691 SMP930 GP646 SvD118 SvD105 DN DN DN ND SvD807 |

.

....