Läser man dagens mer eller mindre israelrelaterade nyheter är det tre som man kan reagera på.

Al Qaeda är aktivt, har gjort uttalanden om hot mot civila västerlänningar som vågar uppenbara sej i Afghanistan. Om man skulle hämnas och kidnappa några hundra tusen  civila muslimer som uppenbarar sej i Europa och säga att det är i protest?

Al Qaidas Big Daddy, bin Laden, är sisådär tre gånger mer populär än Obama bland palestinaaraberna – alltid en förbindelselänk……    Abbas och gänget talade nyligen med Iran för att få hjälp att göra ingenting för att få allt de pekar på.

Jag såg  att Carter har hävt upp sin ljuva stämma och säger att det är rasism att tala emot Obama. OK, vad vill Carter säga – att negrer ÄR dumma och att man får ha överseende med det?……. verkar nästan så! Nä, jag säger inte så! De flesta är betydligt smartare än Carter.

Terrorstaten

Kortfattad översättning/recension av redanstående artikel “State of Terror” av Yoram Ettinger.

Idén att en palestinsk stat kan leda till en varaktig fred i Mellanöstern har blivit en diplomatisk besatthet för amerikanska [och andra] beslutsfattare. Att åstadkomma en sådan stat har blivit något slags Holy Grail, mirakellösning på alla problem i Mellanöstern. Faktum är att det inte på något sätt skulle resultera i fred och stabilitet i regionen och förvandla den till en än farligare plats än den redan är. Ironiskt nog är USA:s envetna stöd för en regim som först leddes av Arafat och nu av Abbas, som omedelbart, som stat, skulle alliera sig med länder som Iran och skada amerikanska, israeliska och även arabiska intressen.

Abbas [Abu Mazens] historia – en man som av USA kallas “fridfull ledare” – ger oss en tydlig bild av dilken stat han skulle åstadkomma. Han examinerades från Moskva Universitet (doktorerade i en avhandling benämnd “Förintelseförnekelse”) och med KBB-träning, skötte han logistiken vid Munchenmassakern av elva israeliska idrottsmän år 1972. Han var arkitekt för PLO:s band med hårdhudade kommunistiska regimer fram till 1989 och sedan 1993 en serie överenskommelser mellan PLO och Hamas. 1950, 1966 och 1970 tvingades han fly från Egypten, Syrien respektive Jordanien för undergrävande verksamhet. Under sjuttio- och åttiotalen deltog han i PLO:s strävan att fälla den kristna regeringen i Beirut, vilket resulterade i Syriens invasion av Libanon 1976 och en serie av inbördeskrig, som resulterade i 200.000 döda och hundratals tusen flyktingar. Som Arafats förtrogna och närmaste medarbetare i över 50 år, tills Arafats död, var han den huvudsakliga konstruktören av hatundervisningen som producerade terrorister på löpande band. 1990 samarbetade han med Saddam vid invasionen av Kuwait trots detta lands unika gästfrihet för 400.000 PLO-anslutna palestinaaraber.

Detta är inte historien om en fredsmäklare och PLO’s meritlista av mellanarabiskt förräderi, icke-uppfyllande av avtal, korruption, undertryckande och terror indikerar ingalunda en fridfull palestinsk stat i framtiden. Sedan PLO drog på sej en ytlig fernissa 1993, att det hade övergått från terrororganisation till PA, “Palestinska Auktoriteten”, som styrdes av PLO-män utbildade på terrorbaser i Irak, Jemen, Sudan, Libanon, Syrien och Tunisien har blivit ett drivhus för terroristtaktik, som har exporterats till Irak, Afghanistan, England, Spanien och andra länder.

PLO:s självständighet i Jordanien 1968-70 och Libanon 1970-82 gav träning och inspiration till internationella terrororganisationer, introducerade den första vågen av flygkapningar av passagerarplan och underlåttade mordet av 300 amerikanska marinsoldater 1983 i Beirut. 1993 – då PLO uppnådde berömmelse [Oslo minns du?] markerade också en våg av anti-amerikansk islamsk terrorism, från den första attacken mot World Trade Center 1993 fram till attackerna den 11 september.

Den föreslagna palestinska staten skulle vara destruktiv för USA:s arabiska allierade och stödja dess rivaler och fiender. Staterna i Mellanöstern vet detta. När Israel och Jordanien skrev fredsavtal 1994 bönade och bad några av toppkillarna i den jordanska armén Israel att aldrig skapa en palestinsk stat väster om Jordanfloden då det skulle förstöra det pro-USA Jordanien. PLO anser att Jordanien är en del av dess “palestina”. USA kan inte både supporta Jordanien och en palestinsk terrorstat.

Än mer be­kym­mer­sam­ma är ban­den mel­lan PLO och Iran. PLO var en av Kho­mei­nis ti­di­gas­te al­li­era­de när han stör­tade sha­hen av Iran 1979. Efter det att  Abu Ma­zen valdes som ra’ees (”pre­si­dent”) 2005 var bland hans första resor till Te­he­ran och Da­mas­kus. En pale­stinsk stat skulle för­länga Irans ter­ro­rist­arm, och under­lätta undergrävande verksamhet mot pro-västliga arabiska regimer. Det skulle också hjälpa Irans underrättelsetjänst och militära operationer i området inklusive utnyttjande av hamnen i Gaza.

En palestinsk stat skulle vara en medvind för revolterande terrorister i Irak. Med sin långa historia av förbindelser med rysk underrättelsetjänst skulle det förse Ryssland, och kanske även Kina och Nordkorea med ett fotfäste i Medelhavsområdet till stort förfång för vitala amerikanska intressen. Den ökade islamistiska och antiamerikanska tone i Abu Mazens media och skolböcker visar att en palestinsk stat skulle exportera terrorism till Egypten, Saudiarabien ch andra Gulfstater.

Den amerikanska administrationens långa och envetna strävan att få den palestinaarabiska ledningens ansikte att se lite mildare ut ändrar inte på det faktum att en palestinsk stat skulle vara en avsevärd förstärkning av terrorismen i området. USA:s envetna strävan åt detta hållet betyder direkt självmord för dess Mellanösternpolicy.

State of Terror

By: Yoram Ettinger
FrontPageMagazine.com | Wednesday, August 26, 2009

The idea that a Palestinian state can lead to enduring peace in the Middle East has become a diplomatic obsession for American policy makers. Bringing such a state into being has become the equivalent of finding the Holy Grail. In fact, however, a Palestinian state would not only fail to bring peace and stability to the region, but would make it an even more dangerous place than it already is. And ironically, given its adamant backing for a government that would have been led by Yasser Arafat and now would be headed by Abu Mazen, U.S. support for the creation of “Palestine,” which would immediately ally itself with and become a client of rivals and enemies of America such as Iran, would harm American, Israeli, and even Arab interests.

The history of the PLO’s Abu Mazen – who is hailed by the US administration as a peaceful leader – tells us something important about the likely character of a Palestinian state. As a graduate of Moscow University (Ph.D. thesis: Holocaust Denial) and a beneficiary of KGB training, he managed the logistics of the Munich Massacre of eleven Israeli athletes in 1972. He was the architect of PLO ties with ruthless communist regimes until 1989 and, since 1993, a series of PLO accords with Hamas. In 1950, 1966 and 1970, he was forced to flee Egypt, Syria and Jordan, respectively, for subversive activities. During the 1970s and 1980s he participated in PLO attempts to topple the Christian regime in Beirut, which resulted in the 1976 Syrian invasion of Lebanon and a series of civil wars, causing close to 200,000 deaths and hundreds of thousands of refugees. As Yasser Arafat’s confidante and first deputy for over fifty years until Arafat’s death, Abu Mazen is one of the engineers of contemporary Palestinian hate education, which has become a production line for terrorists. In 1990, he collaborated with Saddam Hussein’s invasion of Kuwait, despite the Gulf country’s unique hospitality to 400,000 PLO-affiliated Palestinians.

This history is not that of a peace maker, and the PLO’s track record of inter-Arab treachery, non-compliance, corruption, repression and terrorism does not give evidence of peaceful Palestinian state of the future. Since its makeover from a terrorist organization to a semi-independent entity in 1993, the Palestinian Authority, which has been led by PLO graduates of terrorist bases in Iraq, Yemen, Sudan, Lebanon, Syria and Tunisia, has become an incubator for terrorist tactics, which have been exported to Iraq, Afghanistan, England, Spain and other countries.

The 1968-70 and 1970-1982 PLO autonomy in Jordan and in Lebanon respectively provided training and inspiration for scores of international terror organizations; introduced the first wave of commercial aircraft hijackings; and facilitated the murder of 300 US Marines in the 1983 attack on the US Embassy and Marine Headquarters in Beirut. The year 1993 – when the PLO catapulted to prominence – marked a wave of anti-US Islamic terrorism, starting with the first bombing of the World Trace Center in 1993 and ending with the September 11 attacks.

The proposed Palestinian State would inflict destruction upon America’s Arab allies and would enhance the fortunes of its rivals and enemies. Other states in the region know this. During the October 1994 signing of the Israel-Jordan peace treaty, top commanders of the Jordanian military urged their Israeli counterparts to stop short of a Palestinian state west of the Jordan River, “lest it destroy the [pro-US] Hashemite regime east of the River.” Home to the largest Palestinian community in the world, Jordan is considered by the PLO to be Palestinian land. Why would the US support the Hashemite regime on one hand, but doom it to oblivion, by promoting a Palestinian State, on the other?

Even more worrisome are the ties between the PLO and Iran. The PLO was one of the earliest allies of the Ayatollah Khomeini when he toppled the Shah of Iran in 1979. After his 2005 election to the chairmanship of the Palestinian Authority, Abu Mazen’s first visits were to Teheran and Damascus. A Palestinian state would extend Iran’s long terrorist arm, facilitating subversive operations against pro-Western Arab regimes. It would also enable Iran to enhance its intelligence and military operations in the region, including port facilities in Gaza.

A Palestinian State would be a tailwind to insurgent terrorists in Iraq. With its long record of connections to Soviet intelligence, it would provide Russia and possibly China and North Korea with a foothold in the eastern flank of the Mediterranean at the expense of vital US interests. The increasingly Islamist and anti-US direction of Abu Mazen’s educational and media efforts indicates that a Palestinian state would export terrorism to Egypt, Saudi Arabia and other Gulf states.

The long and determined effort by American administrations to soften the Palestinian Authority’s harsh features cannot change the fact that a Palestinian State would add fuel to the fire of terrorism in the region. In tying its fortunes to the creation of such a state, the United States may be signing a suicide note for its Middle East policy.

Ambassador Yoram Ettinger served as Minister for Congressional Affairs at Israel’s Embassy in Washington and Director of Israel’s Government Press Office, in addition to other posts. He speaks frequently on U.S. college campuses about the conflict in the Middle East.

.

SvD453 SvD729 SvD865 DN574 DN414 DN522 DN856 db498 db147 vg849 vg853 |

.

....