Minns du?
Ban har inte den blekaste aning om Jerusalems historia. Läxa, läs på denna länken.
För att göra det enkelt: judarna har varit i majoritet i Jerusalem åtminstone sedan 1864.
NF deklarerade det blivande Israel som judarnas hemland 1920, vilket självklart omfattade deras huvudstad sedan 3000 år även om Jerusalem inte explicit nämndes. Detta är ett BINDANDE BESLUT till skillnad från alla rådgivande rekommendationer från FN.
1947 föreslog FN i en icke-bindande resolution 181 att Jerusalem skulle internationaliseras. Alla araber sa nej.
1948 attackerade araberna bl.a. Jerusalem, FN gjorde inte ett skvatt och Israel sade självklart att tanken med internationalisering – som judarna motvilligt hade accepterat – var för alltid död. 1950 deklarerade Ben Gurion Jerusalem som Israels huvudstad. Det har aldrig hänt att andra länder inför en sådan deklaration sagt: “det skiter vi i!”
1948-67 ockuperade Jordanien illegalt hela gamla Jerusalem, det enda som existerade fram till ca 1860 och (se den lilla rutan med Old City på kartan) omkringliggande arabbyar. Under denna tid slängde jordanierna ut eller dödade varenda jude, förstörde alla de bortåt 60 synagogorna, använde ca 38000 judiska gravstenar som gatubeläggning…. fram till att Jordanien återigen attackerade 1967 och blev utslängda från de områden de illegalt hade ockuperat. Inget i §242 säger att inte Israel får återförena sin huvudstad! §242 säger att Israel ska lämna tillbaka LAND, inte ALLT land, eftersom det också krävs att Israel får säkra erkända gränser, och stilleståndslinjerna från 1948 är omöjliga att försvara. 90% av aktuellt område har redan återlämnats – Sinai – och ska man hårdra det säger inte §242 att de behöver lämna tillbaka mer. Definitivt inte förrän de har garanterat säkra, försvarbara, erkända gränser.
Ban är alltså helt ute och seglar när han insisterar att nu plötsligt får inte Israel anse att hela huvudstaden är deras huvudstad……… Han anser att Jordaniens totalt illegala ockupation, som inte accepterades av mer än Pakistan, ska vara normgivande för resten av evigheten.
Vad än Netanyahu har lovat angående temporära åtgärder när det gäller byggande i Judéen/Samarien har det inget alls att göra med Jerusalem enbart för att Arafat, Abbas, Obama och Olmert tycker så.
Sant är att en gräns på något sätt ska sättas mellan Jerusalem och omkringliggande arabbyar men det är en helt annan fråga. Det är snarast att de arabiska byborna där inte vill ha någon gräns, men Israel ska veta hur långt stadens vatten och el och busstrafik och avfallshantering ska sträcka sej.
Föreställ dej att Östra Jerusalem av någon helt omotiverad anledning (mer än att Arafat ville så) blev en del av palestinaarabernas land, och Hamas vinner valet. De hade förvandlat denna östra del till ett nytt Gaza på nolltid och sen – tja – vad tror du hade hänt?
Exakt vad Ban Ki-Moon och TT vill.
.
SvD967 DN955 HD AB729 BLT265 Gp793 D872 K D914 B171 AB854 BLT170 SDS064 Kr |
.
antisemitism
antisionism
araber
Abbas
Ban Ki-moon
FN
Israel
Jerusalem
Jordanien
Mellanösternkonflikten
Netanyahu
Obama
palestinska myndigheten
palestinier
terrorism
UNHRC
Västbanken...




#1 by admin on November 5th, 2009
Quote
Ja, Obama försökte stenhårt att smajla till gamla fiender och sparka gamla vänner. Nu när han inte har lyckats med ett smack utom att göra araberna ordentligt ilskna på honom – och det viktigaste för honom är att folk äääääälskar honom – så försöker han tänka efter vad han egentligen sysslar med.
Han kommer att bli döförvånad när han inte blir omvald och får börja betala tillbaka alla triljoner han har slösat bort.
Det måste känna taskigt att sätta terroristorganisationer och ett land som måste försvara sig mot dom – parallellt.
#2 by Klas Bengtsson on November 5th, 2009
Quote
Man måste i alla fall ge Obama viss heder. Han försökte faktiskt.
Det finns samtidigt ett gigantiskt problem. För att kunna dra den amerikanska utrikespolitiken upp ur dyn efter George Bush-epoken och kunna rehabilitera den hade det behövt en redig omläggning. Den största kursändringen hade den amerikanska Mellanösternpolitiken krävt.
Och allt börjar och slutar med det snedvridna förhållandet mellan USA och Israel. Det går till sist inte att komma runt det. Den såkallade ”speciella relationen” är alla andra sjukdomars moder. Det var det som Mearsheimer och Walt skrev om, du minns naturligtvis. Och den lösning de framkastade var egentligen både enkel, vettig och ganska rimlig. USA skulle inte vända sig emot Israel man skulle bara förvandla förhållandet mellan de båda länderna till ett normalt förhållande. Ett förhållande där man gärna kunde hjälpa och stötta Israel när så behövdes men inte hela tiden, inte till vilket pris som helst och inte oavsett hur galen den israeliska politiken blev.
Faktum är att det är så de flesta normala vänskapsförhållanden brukar vara upplagda.
Klokt, rimligt, fullständigt genomförbart… om det inte var för det faktum att lobbyorganisationen AIPAC står hindrande ivägen.
Obama började rätt bra. Han utsåg George Mitchell till sin Mellanöstern medlare trots att AIPAC grimaserade. Det kom påstötningar om att bosättningarna skulle frysas.
Nu på hösten kom motoffensiven.
AIPAC har anordnat veritabla gruppresor för amerikanska kongressledamöter till Israel och till bosättningarna på Västbanken. I en enda resegrupp ingick hela 13 procent eller 56 ledarmöter. Ledande kongressmän från både Republikanerna och demokraterna har framträtt och betygat Staten Israel sin kärlek, inklusive den republikanske gruppledaren Eric Cantor och den demokratiska kongressgrupp ledaren Steny Hoyer.
Det var ett ordentligt styrkebesked till president Obama:
du har en trevlig regering Barack. Det vore verkligen tråkigt om saker och ting skulle börja hända med en eller hur? PRESSA INTE ISRAEL om ditt politiska liv är dig kärt. Skall du pressa någon så får det bli palestinier och iranier.
Kongressen har gjort samma sak tidigare. I en sammanställning nämns att den 2003 röstade igenom en resolution som stödde bruket av våld mot palestinierna med röstsiffrorna 399-5. År 2004 kom en motion om krävde att Israel INTE skulle tvingas återgå till 1967 års gränser. Den antogs med rösterna 407 mot 9 År 2006 kom en motion som stödde Israels anfall mot Libanon som togs med 410 röster mot 8. År 2009 framlades en motion som stödde anfallet mot Gaza. Den antogs med siffrorna 390 mot 5 och helt nyligen en motion som förkastade Richard Goldstones rapport om Gaza. antagen med röstsiffrorna 344 för och 35 emot.
Eric Cantor och Steny Hoyer skickade senare ut ett öppet brev om fredsprocessen. Det var ett e-postbrev där de bad sina kollegor att skriva under ett bifogat dokument. Brevet var tämligen vanligt som bland annat förkunnade ”Israel kommer att ta stora risker i alla fredsöverenskommelser”. Det gamla vanliga med andra ord. Kan du tänka dig Lennart, det bifogade dokumentet hade titeln ” AIPAC Letter Hoyer Cantor May 2009.pdf”.[i]
Kort sagt, AIPAC hade skrivit motionen. AIPAC hade skickat motionen till Cantor och Hoyer. Cantor och Hoyer hade å sin sida skickat det vidare till kongressledamöterna för underskrift.
De hade inte ens brytt sig om att ändra dokumentets titel.
#3 by admin on November 5th, 2009
Quote
Ja, 6 miljoner judar ägnar sej åt att etniskt rensa ut 500 miljoner araber huh.
Konstigt att araberna som andra araber tvingade in i läger i stället för att absorbera dom, har förökat sej lika snabbt som judarna i Israel trots etnisk rensning. Faktiskt är den enda etniska rensningen jag känner till när Sharon rensade Gaza från judar och gav dom alla chanser att visa hur de ville bygga upp en palestinaarabisk stat. Nu har de visat det.
#4 by asdf on November 5th, 2009
Quote
Det är för jävligt att omvärlden bara stilla ser på när Israel etniskt rensar området. Samt att ingenting görs åt de krigsförbrytelser som både Israel och Hamas har gjort sig skyldiga till.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-chefen-kritiserar-israel-1.987955
“Generalsekreteraren är bestört över fortsatta israeliska aktiviteter i östra Jerusalem, däribland rivning av palestinska bostäder, vräkning av palestinska familjer och inflyttning av bosättare i palestinska områden”, hette det i ett FN-uttalande.
Det senaste exemplet är dagens vräkning av en palestinsk familj i östra Jerusalem, hette det vidare i uttalandet.”
För övrigt så har judarna alltid varit i en minoritet i området. Det var först i början av 1900-talet, i och med den judiska invandringen till området som den judiska populationen växte. Även idag är judarna i minoritet. Visserligen så håller Israel på och etniskt rensar området från andra etniska grupper så snart lär väl judarna vara i en majoritet.
Etnisk rensning FTW! Heil Hitler!