Israel i Sverige

Det intensiva hatet

Baserat på en artikel i Jerusalem Post den 16 december 2009 av Itamar Marcus och Barbara Cook, PMW.

Europas tvåtusenåriga judehat, sedan slutet av artonhundratalet kallat antisemitism med exakt samma betydelse, har motiverats av de mest vidunderliga skäl, olika genom tiderna men alltid med samma resultat: judehat, upplopp, massmord. Ibland har det enbart motiverats av rädsla för det främmande, ibland den grundläggande anledningen: Europa kunde inte bestämma sig för någon av de lokala gudarna, varken Oden och Tor eller romerska eller grekiska gudar kändes lika mäktiga som den judiska Ökenguden. Därefter blev alltså judarna Jesusmördare i Europas ögon….

Romarna kunde förstås inte acceptera den nya guden rätt av utan kände sig tvingade att göra revolutionära ändringar, som att flytta lördag till söndag, innan de accepterade den judiska Jesus som sin gudason. Att han representerar judendom i sin renaste form har européerna försökt förtränga i 2000 år.

Vi har hört dessa tankegångar förr, men palestinierna har tagit det ett steg längre, och gjort demonisering av judarna som basen för att förneka Israel dess existens och gjort hatet till en grundval för den palestinska nationella identiteten. Att Hamas stadgar enbart går ut på folkmord av alla judar, är välkänt.

Den palestinska principen är att judarnas onda natur har tvingat resten av världen att försvara sig mot dem. Alla antisemitiska uttryck, förföljelser och massmord mot judar världen över och genom historien, har varit deras legitima försvar mot den judiska ondskan. Denna hatpropaganda är vad Bildt betalar miljarder för.

Ibrahim Mudayris, en religiös tjänsteman inom PA, har uttryckt denna ideologin: “Judarna är ett virus snarlikt AIDS, som hela världen får lida för. Detta har bevisats genom historien … Fråga Storbrittanien! … Fråga Frankrike! … Fråga Portugal! — Fråga tsarernas Ryssland – som bjöd in judarna, som därefter gjorde sitt bästa att mörda tsaren! … Fråga inte Tyskland vad dom gjorde med judarna, eftersom det var judarna som provocerade nazisterna att slåss med hela världen” (PA TV, May 13, 2005).

Kärnpunkten, och kanske ändamålet med denna palestinska ideologi är att utnyttja denna demonisering av judarna som grunden för att vägra att ge Israel några lagliga rättigheter, och presentera palestinerna som offrens offer. Enligt denna palestinska modell skulle judarna, “som inte har någon historia i detta land”, aldrig ha kommit till “Palestina”. Européerna skapade sionismen som slutklämmen på en lång rad försvarsåtgärder för lösa Judeproblemet.

Den politiske kommentatorn Fathi Buzia förklarade detta i den officiella PA-kontrollerade TV:n: “Europa, lett av England, grundlade Israel… Judarna på Herzls tid fick de europeiska samhällena att gå sömnlösa. De ville bli av med dem, plantera om dem i Palestina” (PA TV, June 17).
Dr Riad al-Astal, en föreläsare i historia vid Al Azhar University i Gaza, förklarade det på detta sättet: “Genom att stödja sionismen var det Englands huvudsyfte att bli av med alla judar, välkända för att provocera fram debatter och störningar och finansiella kriser i Tyskand, Frankrike och andra europeiska stater” (PA TV, December 28, 2003).

Demonisering av Judarna som anledning att olagligförklara Israel har varit en väsentlig del av den palestinska ideologin, som har upprepats om och om igen av politiska, akademiska och religiösa ledare, sedan PA sattes upp. Redan 1998 beskrev PA:s officiella dagstidning både Hitlers försök att avliva judarna och Englands support för sionism som försvarsåtgärder. “Hitler hade inte kolonier att sända judarna till så han avlivade dem medan Balfour … förvandlade Palestina till sn koloni och sände judarna dit. Balfour är Hitler med kolonier, medan Hitler är Balfour utan kolonier. Båda ville bli av med alla judar. Sionismen var avgörande för Västvärldens intressen i regionen, att bli av med judarna”.  (Al-Hayat al-Jadida [Fatah], June 12, 1998).

Detta är inte enbart uppvigling, det är grunden för den palestinska ideologin. Israel förnekas laglig existens och palestinierna är alla offers offer, ett hat som är grunden som deras nationella identitet står på. Det är därför palestinsk antisemitism är så svår att undanröja. Eftersom avsikten med den palestinska antisemitismen inte enbart är att sprida hat utan är en systematisk demonisering av judar för att vägra Israel rätten att existera, har det blivit ett väsentligt element i den palestinska krönikan, ett sammelsurium av verklighet och fantasi.

Även under perioden då Annapoliskonferensen ägde rum, fortsatte PA att förmedla en stadig ström av hat gentemot judar och israeler. De anklagade judarna i Israel för att sprida AIDS bland araberna, orsaka missbruk av narkotika bland ungdomen, planer på att förstöra Aksamoskén och att mörda Yasser Arafat. Judar, berättades det, bodde i ghetton i Europa inte på grund av hatet från övriga européer utan för att de ansåg sig överlägsna och inte vill beblanda sig med andra, medan den högsta palestinska islamska domaren nyligen berättade att Koranen talar om judarnas inneboende ondska. Han berättade att sionisterna hade tvingat araberna att “selekteras” under kriget 1948 där de friska sattes i arbetsläger och de andra avlivades – en del brändes levande.

Allt detta under pågående “fredsprocess”.

Det tragiska med allt detta är, att det ha nötts in i den palestinska själen av terroristledare som Arafat och Abbas, och trots att upphörandet av all hatpropagandan är inledningssteget till Vägplanen, har de ju sett att de får precis lika många miljarder om de inte gör ett dyft åt det. Inte ens Bildt har protesterat. Under en talk show för tonåringar på PA:s TV förklarade en ung tjej anledningen till varför judar bodde i Israel. “Om problemet med den judiska närvaron. Du inser att judarna i Palestina är ett resultat av att alla jordens länder har velat befria sig från judarna och denna källa till ondska. Denna judiska ondska har blivit som en mikrob bland oss, som en cancer som begraver oss och fortsätter att begrava. Vi är de som lider av denna cancer.” (PA TV, June 23, 2002). Moderatorn försökte ingalunda påverka hennes åsikt och varför skulle han? Det är enbart ett upprapande av grundvalarna i den palestinska identiteten som de hör var dag i skolan och medierna.

I andra länder har antisemitismen använts som ett politiskt verktyg för att frammana hat av olika anledningar. När hatet inte längre var nödvändigt, kunde den regeringsstyrda antisemitismen elimineras som i Tyskland efter nazitiden.

Målet för PA:s demonisering av judarna går bortom enbart hat. Antisemitismen är deras politiska verktyg  att svärta ner sionismen, förneka Israel dess rätt att existera och  ge araberna en känsla av att vara offerlamm, är det klister som håller den palestinska nationella identiteten samman. Detta kommer kanske att existera lika länge som Israel existerar och är mycket svårt att eliminera.

Blir där någonsin fred i regionen måste palestinierna definiera en positiv nationell identitet, inte en som baseras enbart på antisemitism och utraderande av Israel.

http://palwatch.org/main.aspx?fi=157&doc_id=1516 The unique nature of Palestinian antisemitism by Itamar Marcus and Barbara Crook Dec. 16, 2009 Al-Hayat Al-Jadida, May 8, 2009 Palestinian antisemitism has long been recognized as a vehicle of hatred. From academics teaching that Judaism permits murder and rape of non-Jews, to religious leaders teaching that Islam demands the extermination of Jews, Palestinian antisemitism is a compelling force driving hatred and terror. The Palestinian Authority depicts Jews as the archetypal force of evil throughout history. Jews are said to be responsible for all the world’s problems: wars, financial crises, even the spreading of AIDS. Jews are a danger to humanity. Whereas this paradigm has been used before, the Palestinians take it a step further, turning demonization of Jews into the basis for Palestinian denial of Israel’s right to exist and a central component of Palestinian national identity. Because of Jews’ evil nature, according to this Palestinian principle, nations of the world have been involved in continuous defensive actions to protect themselves. The antisemitic oppression, persecution and expulsions suffered by Jews throughout history are presented as the legitimate self-defense responses of nations. Ibrahim Mudayris, a PA religious official, delineated this ideology: “The Jews are a virus similar to AIDS, from which the entire world is suffering. This has been proven in history… Ask Britain!… Ask France!… Ask Portugal… Ask czarist Russia – who invited the Jews and they plotted to murder the czar!… Don’t ask Germany what it did to the Jews, since the Jews are the ones who provoked Nazism to fight the entire world” (PA TV, May 13, 2005). The apex of this Palestinian ideology, and possibly its purpose, is to use this demonization of Jews as the basis for denying Israel legitimacy and to present Palestinians as the ultimate victims. According to this Palestinian model, the Jews, who are said to have no history in the land, would never have considered coming to “Palestine”: Europeans created Zionism as the final act in the long series of self-defense measures, to rid themselves of the “burden” of the Jews. Political commentator Fathi Buzia recently explained this on official PA television: “Europe, led by Britain, founded Israel… The Jews in the time of Herzl caused European societies to lose sleep. They wanted to be rid of them, and implanted them in Palestine” (PA TV, June 17). Dr Riad al-Astal, a history lecturer at Al Azhar University in Gaza, explained it this way: “In aiding Zionism, Britain’s first aim was to be rid of the Jews, who were known to provoke disputes and disturbances and financial crises in Germany, France and other European states” (PA TV, December 28, 2003). This demonization of Jews as the reason for delegitimizing Israel has been an integral part of Palestinian ideology, voiced by political, academic and religious leaders since the establishment of the PA. Already in 1998 the official PA daily described both Hitler’s attempt to exterminate the Jews and British support for Zionism as defensive measures: “Hitler did not have colonies to send the Jews so he destroyed them, whereas Balfour… [turned] Palestine into his colony and sent the Jews. Balfour is Hitler with colonies, while Hitler is Balfour without colonies. They both wanted to get rid of the Jews… Zionism was crucial to the defense of the West’s interests in the region, [by] ridding Europe of the burden of its Jews” (Al-Hayat al-Jadida [Fatah], June 12, 1998). This is not merely incitement; this is the foundation of Palestinian ideology. Israel is denied legitimacy and Palestinian victimhood becomes the foundation upon which a Palestinian national identity is created. Therefore, the Palestinian antisemitism construct is so problematic and hard to dislodge. Since the aim of Palestinian antisemitism is not merely to promote hatred, but part of a systematic demonization of Jews to deny Israel’s right to exist, proving that Jews are evil has become an element of the ongoing Palestinian narrative. Indeed, even in the period of the Annapolis Conference, the PA has never stopped disseminating a steady diet of hatred of Jews and Israelis. It has accused Jews and Israel of spreading AIDS among Palestinians, causing drug addiction among youth, planning to destroy the Aksa Mosque, and murdering Yasser Arafat. Jews are said to have lived in ghettos not because of European hatred, but because they see themselves as superior and do not want to mix with non-Jews, while the Palestinian chief religious justice recently said that the Koran warns of the Jews’ inherently evil traits. Zionists are said to have forced Palestinians to undergo “selections” during the War of Independence, whereby the fit were put in labor camps and the unfit killed – some even burned alive. All this and much more, since the renewal of the peace process. The tragic reality is that this Palestinian antisemitism and its conclusions may already be ingrained in Palestinian society. During a talk show for teens on official PA TV, a young girl explained the reason Jews live in Israel: “About the problem of the Jewish presence: You’d agree that the Jewish presence in the land of Palestine was nothing but the liberation of all the countries of the world from the source of evil. The evil that is found in the Jews has become a germ among us, which is a cancer that buried us and is still burying. And we are the ones who suffer from this cancer” (PA TV, June 23, 2002). The adult moderator did not correct her. And why should he? She was merely reiterating the basis of Palestinian national identity. In other countries, antisemitism has been a tool to promote hatred for a variety of internal reasons. As such, when hatred was no longer necessary, antisemitism as a government policy could be eradicated, as in post-Nazi Germany. But the goal of PA demonization of Jews transcends mere hatred. Antisemitism is its political tool to defame Zionism, deny Israel’s right to exist and create victimhood as the glue that cements Palestinian national identity. Because this political goal will exist as long as Israel exists, Palestinian antisemitism will be much harder to uproot. If there is ever to be peace in the region, Palestinians must define a new Palestinian national identity – one that doesn’t rely on antisemitism and the eradication of Israel’s legitimacy as its foundation.

.

muslimer antisemitism islamism antisemitism antisionism araber Mellanösternkonflikten palestinier...