Category Archives: Eurabien

”Respektera gröna linjen och märk bosättarnas varor” – tycker dom

Eurabien Israel 3 Comments

Tillägg lite senare. Läste några av de andra bloggarna som länkat till samma artikel och i stort sett allesammans var äckliga vänsterbloggar som kör fram ren och skär antisemitism enligt EU:s arbetsdefinition. På en lämnade jag faktasvar som visade hur förvriden den var, men hyser inga som helst förväntningar att det ligger kvar. Försöker aldrig på Djinnges - en gång gjorde jag det och därefter blev min blogg förföljd i månader, jag hade en på ett annat ställe som han fick borttagen genom att yla mot ägarna med obekräftade anklagelser - de tog helt enkelt bort den utan att kolla.  Han sände också ett antal kommentarer med falska avsändaradresser. Men har man satsat sitt liv på antisemitiskt hat har man ju inga andra hämningar heller.

 

Dror Feilers gäng har öst ut sina spyor och får självklart direkt plats i DN - där dock Feilers namn inte har befläckat underskrifterna, med risk att det då enbart tas som ett lika stort skämt som allt annat han rör vid.

De häver ur sej: "Den internationellt erkända gränsen mellan Israel och den ockuperade Västbanken måste respekteras." Ska vi se vad avtalet säger: du kan t.ex. se grunddokumentet här. Detta förklaras på flera ställen (Googla på första biten av första raden) som

  • 5(2). In no sense are the cease-fire lines to be interpreted as political or territorial borders and their delineation in no way affects the rights, demands or positions of any of the parties to the cease-fire agreements regarding the final disposition of the Palestine question.
  • 5(3). The fundamental objective of the cease-fire lines is to serve as a line beyond which the armed forces of each of the parties will deploy.

Dvs stilleståndslinjen FÅR INTE BETRAKTAS SOM POLITISK ELLER NATIONELL GRÄNS, ENBART EN MILITÄR STILLESTÅNDSLINJE i väntan på framtida förhandlingar. Feilers gäng råljuger alltså från början till slut. Flera bloggar som länkar dit är precis lika okunniga.

De talar tydligt om att de är judar som skriver, som ett speciellt sorts Quisling-alibi. De gubbarna de nämner är av samma skrot och korn. Avraham Burg lever på att hans pappa var en  känd och omtyckt politiker. Han själv blev inte beundrad tillräckligt i Israel för vad han häver ur sej så han är nästan bara i Europa nu livligt supportad av vänstern, säger ofta att Israel inte får vara den judiska staten utan alla judar ska flytta tillbaka till Europa. Att mer än hälften av israels judar kom från arabvärlden som flyktingar (och deras ättlingar) stör honom inte. De ska till Europa som han beundrar i all sin antisemitism, inte till arabvärlden. Alon Liel har blivit allt värre och förespråkar både varu- och kulturell bojkott av Israel. Han var förvisso generaldirektör, som artikeln skriver, i 5 månader för mer än tio år sen, men so what.

Att bojkotta varor från judar i Judéen/Samarien innebär samtidigt att man bojkottar varor från araberna där, som ofta sänds tillsammans för att minska kostnaderna, se här. Varor från Gaza sänds med israeliska transporter eftersom det är den enda ekonomiska möjligheten så de bojkottas förstås - man är mycket mer intresserad av att förstöra för judar än att hjälpa araber. Samma gäller förstås för den 20% av israelerna som är araber. De bojkottas med glädje. Se t.ex. länk1 länk2 .

Dessa självhatande judar är mer propalestinska än Arafat var, som fick Nobelpris för att acceptera Israels totala kontroll över area C, där alla judiska nybyggen inom Judéen/Samarien finns, fram till förhandlad fred. Inte så konstigt kanske, i samma avtal fick han kontroll över area A, B under samma villkor om han totalt stoppade terror och hatpropaganda. Israel har väntat i 18 år och tar snart tillbaka sitt medgivande eftersom hans efterföljare inte uppfyllt ett enda av villkoren.

Om den fullt lagliga ockupationen efter att ha blivit anfallet två gånger, skrevs en mycket omfattande rapport nyligen, med sammanfattning av vad som gäller skrivet av världens förnämsta experter på internationell lag. 

Det kommer aldrig att bli en livskraftig stat förrän både Fatah och Hamas helt har skrivit om sina Stadgar och lever efter dom. De lever nu efter de befintliga stadgarna, som du kan läsa om på den länken. Det existerar självklart inga möjligheter att skapa en livskraftig stat bredvid Israel med dessa som grund, och inget försök har heller gjorts. Man får vara blind på mer än ögonen för att inte inse det. Minns vilket tvång det var på Arafat när han började få chansen att leva rövare som boss för palestinierna - att han skulle ändra på PLOs Stadgar. Han lovade på engelska och flinade - och inget hände.

Om EU och Sverige lyder Dror Failures råd om bojkott innebär det slut på  laptops och mobiltelefoner i Sverige - alltför många israeliska komponenter och licensierade uppfinningar för att särskilt många ska fungera, för att inte tala om alla israeliska uppfinningar i alla inter- och mobilnät. Frankrike gör det i alla händelser inte - de har explicit förbjudit all bojkott av israeliska varor. 

Det är säreget vilket dravel DN släpper fram, men de hade garanterat inte tagit emot detta som ett led i "diskussionen" eftersom jag inte är känd nog, har enbart välmotiverade fakta att bidra med.

.......

 

 

http://www.dn.se/debatt/respektera-grona-linjen-och-mark-bosattarnas-varor

 

GD Star Rating
loading...
GD Star Rating
loading...
Share

Frankrike deklarerar det olagligt att bojkotta Israeliska varor. [Engelska]

Eurabien In English Israel No Comments

Du får översätta själv. Men Frankrike är det första land i Europa som tar det självklara steget.

 

France Penalizes Boycott of Israeli Products

by Peter Martino
July 12, 2012 at 4:45 amCalling for a boycott of Israeli products is treated in the same manner as would be a call for the boycott of Islamic products. Publicly calling for the boycott of Israeli products is a case of incitement to discrimination on the basis of nationality.

Last May, the Cour de Cassation, the Supreme Court of France, ruled that calls for a boycott of Israeli products constitute discrimination and as such are illegal under French law.

The verdict was the final ruling in a legal battle that went on for years. On 9 July 2005, exactly seven years ago, the Palestinian Authority called for a worldwide Boycott, Divestment and Sanctions (BDS) Campaign against the Jewish State. In February 2009, following the Gaza War in the winter of 2008-2009, several leftist and pro-Palestinian organizations in France convened to organize a French BDS campaign. The activists target French and international corporations that do business in Israel, French branches of Israeli companies, and supermarkets selling Israeli products.

Supermarkets are raided by commando units who block the entrances or storm the premises in order to remove the Israeli products or label them with stickers stating that Israel is an "apartheid state." Often the raids are videotaped and posted on YouTube. The French revolutionary Left considers BDS to be a huge political success. The BDS actions attract a lot of support from Muslims youths from the suburbs surrounding the French cities. It is the first time since the 1960s and 70s that the French Left has been able to mobilize large numbers of youths.

BDS activists have succeeded in intimidating a number of supermarkets to remove Israeli products from their shelves, movie theaters to stop programming Israeli movies, and universities to cancel lectures by Israeli citizens. The lectures were boycotted simply because of their nationality and their Jewish religion; not for the opinions they personally might have held about Israeli politics.

Soon after the BDS raids began, the French Bureau National de Vigilance Contre l'Antisémitisme (National Bureau of Vigilance Against Anti-Semitism), a Jewish organization that was founded in 2002, started to lodge complaints against BDS at courts all over France. Sometimes the courts went along with the complaints, sometimes they did not.

In February 2010, the penal court of Bordeaux convicted Saquina Arnaud-Khimoun for labeling Israeli products with the sticker "Boycott Apartheid Israel." The court ruled that she had "hindered the normal exercise of economic activities by making a distinction on the basis of nationality." The French anti-discrimination act of 1981 prohibits "incitment to discrimination, hatred or violence against a person or a group of persons on the basis of descent, ethnicity and nationality or the fact whether or not one belongs to a race or a religion." Arnaud-Khimoun was sentenced to a fine of €1,000 ($1,230). In October 2010, the Appeals Court of Bordeaux reaffirmed the verdict.

However, in July 2011, a court in Paris acquitted Olivia Zémor, a member of the group EuroPalestine, for posting a video on the internet showing Palestinian and French activists wearing t-shirts calling for a boycott of Israel. Zémor was brought to court by four organizations, including the Israeli Chamber of Commerce.

The Paris court ruled that calling for the boycott of Israeli products is not prohibited under French law. The tribunal said that "Criticism of a State or its policies cannot be regarded, in principle, as infringing the rights or dignity of its nationals, without seriously affecting freedom of expression in a world now globalized, whose civil society has become a major actor, and since no 'criminal offence against a Foreign State' has ever been established under substantive law or international common law, because this would be contrary to the commonly accepted standard of freedom to express opinions."

The court added that "Since the call of a boycott of Israeli products is formulated by a citizen for political motives and is part of a political debate relating to the Israeli-Palestinian conflict – a debate concerned with a matter of general interest with international significance – the offence of incitement to discrimination, based on the fact of belonging to a Nation, is not constituted." Moreover, the court pointed out, "certain sectors of Israeli opinion support the BDS call." In this regard, it explicitly referred to the declaration of the Israeli Women's Coalition for Peace.

The verdict in the Zémor case encouraged Arnaud-Khimoun in her decision to bring her case to the French Supreme Court. On 22 May, however, the French Cour de Cassation reaffirmed that publicly calling for the boycott of Israeli products is a case of incitement to discrimination on the basis of nationality.

This Supreme Court's ruling is in line with earlier French jurisdiction. In September 2004, a French mayor was convicted because during a session of the town council he had called to "boycott Israeli products in protest against the Israeli politics with regard to the Palestinians." This appeal was also posted on the town's internet site. The mayor was convicted by the Appeal Court and by the Supreme Court. In 2007, the French Supreme Court also convicted a French firm that had given a certificate to a company in the United Arab Emirates declaring that its goods had not been transported by an Israeli company and would not be delivered to Israel.

French BDS activists who took their cases to the European Court of Human Rights (ECHR) in Strassbourg, also saw their cases turned down. On 16 July 2009, the ECHR ruled that the French verdicts prohibiting boycotts of Israeli products were not violating human rights. BDS has since tried to circumvent these verdicts by emphasizing that the BDS boycotts are limited to products from the "occupied territories." This, however, is contradicted by the website of BDS-France which calls for boycotts of Israeli products in general.

In an op-ed in the French weekly Le Nouvel Observateur, French lawyer Michael Ghnassia wrote that the ban on calling for a boycott of Israeli products is not an infringement of free speech because these boycotts affect all Israelis. Hence, the call to this boycott "is based on a racial, religious or national criterion and rather than representing a simple opinion, is a discriminatory action." He points out that the boycott is also inspired by "a manifest attempt to delegitimize the State of Israel."

While the ECHJ has upheld the French convictions, it should be noted that France is the only country in Europe where calling for a boycott of Israeli products has been prohibited. In other European countries, courts have so far not convicted BDS activities. It should also be noted that while in the United States the simple call for a boycott is protected by the First Amendment, European countries have restricted free speech and often convict people of incitement to discrimination and hatred for simply expressing their opinions about Islam. At least in France, calling for a boycott of Israeli products is treated in the same manner as would be a call for a boycott of Islamic products.

.......

GD Star Rating
loading...
GD Star Rating
loading...
Share

Tyskland bryr sig inte om sanktionerna mot Iran utan fortsätter sända varor som kan användas för krigsbruk.

Eurabien Iran No Comments

http://www.jpost.com/IranianThreat/News/Article.aspx?id=276737

Av Benjamin WEINTHAL, Maximilian KIEWEL 07/09/2012 01:40

"Jerusalem Post har säkerställt en lista över företag, bland annat en teknisk jätte specialiserad på tung tunnelutrustning, trots sanktioner. 

Berlin - Tysklands bilaterala handelsförbindelser med Iran för många miljarder Euros fortsätter med oförminskad styrka, även medan bevis blir klarare att den Islamiska republiken är fast besluten att bygga upp en kärnvapenkapacitet.

Jerusalem Post har fått en ocensurerad lista från slutet av 2011, som visar hundratals tyska och iranska företag som har en blomstrande handelsrelation.

Detta trots Irans fortsatta byggande av Fordow, en medelstor anläggning för urananrikning begravd in i sidan av ett berg nära Qom, och det faktum att den tyska utrustningen kan användas för att bygga fler underjordiska kärnanläggningar.

Vissa företag har begärt att deras namn tas bort från listan för att undvika skador på sitt rykte.

Ett företag som nämns är den Baden-Württemberg-baserade maskintekniska jätten Herrenknecht AG, som levererar tung tunnelutrustning till Iran - med reklamen att ha förmågan att "borra ner till ett djup av 6000 meter."

Som svar till Posts förfrågningar skrev en oidentifierad representant för företaget via e-post på fredagen att det har "omfattande säkerställt att Herrenknechts schaktning endast når projekt som tydligt bedriver civila tillämpningar [metro tunnelbygge, avlopp och vattenledningar]."

Efter sådana projekt är avslutade, kan det inte fastställas om Iran har för avsikt att eller redan har använt utrustningen för sina kärnanläggningar.

Varor som kan användas för militära och civila ändamål faller under rubriken "dual-use"-varor och kan kräva godkännande från Tysklands federala kontor för ekonomi och Export Control (BAFA)

Som svar på ställda frågor, skrev BAFAs talesman Volker Anders via e-post på fredagen att myndigheten inte kan kommentera eftersom "förvaltningsrätten inte tillåter[utlämnande av industri- och affärshemligheter."

Herrenknecht hade sagt till Post att dess transaktioner med Iran har godkänts av BAFA.

På frågan om hans kontor hade uttryckligen godkänt dem, svarade Anders att BAFA utfärdat godkännande under 2011 för sju erbjudanden med dubbla användningsområden till ett värde av cirka 860.000 €. Talesmannen vägrade att namnge företag och sade att statistik för januari-juni 2012 inte fanns tillgänglig.

Anders tillade att BAFA godkänt 579 ansökningar under 2011 när det gäller industrivaror som drabbats av sanktioner mot den islamiska republiken. Värdet av dessa tysk-iranska erbjudanden uppgick till drygt 65 miljoner  €.

Tommy Steiner, en seniorforskare vid Institutet för politik och strategi på tvärvetenskapligt centrum, Herzliya, berättade för  JPost på söndagen: "Sedan 1960-talet har Tyskland varit en orubblig allierad till Israel och bidragit till Israels nationella säkerhet. Man hade hoppats att de tyska myndigheterna skulle ha en strikt granskning när det gäller utrustning och teknik med dubbla användningsområden  så att de uppfyller kriterierna i sanktionernas verkställighet."

Uppenbarelserna har dykt upp i en svår stund för tysk diplomati med Iran över dess nukleära program. Förbundsrepubliken är medlem av den så kallade P5 +1 - de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, plus Tyskland - och den tyska diplomaten Helga Schmid ledde förra veckans tekniska nukleära förhandlingar i Istanbul med representanter för Irans regering.

I slutet av förra månaden sade Tysklands federala statistikkontor att den bilaterala handeln med Iran under 2011 uppgick till nästan 4 miljarder  € (med cirka 3b.  € i tysk exporten och 778m.  € i iransk import).

På en fråga från JPost om dess verksamhet i Iran hotar internationell säkerhet och Israel, sade en anonym Herrenknecht-representant "Vi skulle aldrig göra något som kan skada eller placera den judiska staten i fara."

Företaget tillade: "Vi tar avstånd från alla nedlåtande, cyniska eller avskyvärda uttalanden mot det judiska folket eller staten Israel."

Även om EU:s sanktioner har varit på plats sedan 2010 för att spärra olja och gas och teknikhandel med den islamiska republiken, deltog Herrenknecht i Irans viktigaste olje-mässa 2012.

För att delta i Irans oljemässa måste ett företag skicka sina registreringsavgifter till Bank Mellat - som EU och USA har sanktionerat på grund av sitt engagemang i kärnvapenspridning.

Herrenknecht avböjde att svara på frågor om finansiella transaktioner med Bank Mellat.

Listan visar att Merck KGaA, det gigantiska Hesse-baserade kemiska och farmaceutiska bolaget, har länge varit aktivt i Iran. Mercks talesman Steffen Mueller var i stort sett tyst om sitt arbete med Iran, skriver i ett e-postmeddelande att företaget håller fast vid alla befintliga handelsvillkor.

Listan har även en post från Linde Material Handling GmbH.

Lindes talesman Detlef Sieverdingbeck skrev via e-post att företaget levererat ca 30 gaffeltruckar till iranska kunder under 2011, med intäkter på totalt 800.000  €. Han sade att sedan december har företaget inte accepterat nya order från Iran på grund av de politiska förhållandena. Det är oklart om Lindes gaffeltruckar har använts i kärn-relaterat byggnadsarbete.

Saba Farzan, en ledande tysk-iransk journalist som har skrivit utförligt om den islamiska republiken, berättade för JPost på söndagen: "Världen har under tre långa decennier sett hur den iranska regimen far med lögner och svek när de behandlar det internationella samfundet - särskilt synligt i denna kris över Irans kärnvapenprogram. Så hur kan företag runt om i världen handla med den här regimen och på allvar tro att levererade varor ska användas med ansvar? "Av varje enskilt oskyldigt objekt har denna regim förmågan att vända det till något användbart för sitt kärnvapenprogram - och därmed något farligt för hela världen", sade hon.

Farzan tillade: "Varje företag som denna dag handlar med den islamiska republiken bör påminnas om att vinst inte bör utesluta socialt ansvar.

Socialt ansvar gentemot Irans civila samhälle, som arbetar modigt för att uppnå frihet, respekt för mänskliga rättigheter och demokrati. För mig som tysk-iranska är det mind-blowing - varför i all världen är våra verksamheter så stora handelspartner till denna fruktansvärda regim". Herrenknecht avböjde att kommentera om sin politik vad gäller socialt ansvar?

Farzan tillade "Det är mitt land, Tyskland, som har erbjudit mig frihet som mitt barndomsland har tagit ifrån mig och miljontals andra iranier. Jag vill att mitt land, Tyskland, att vara på rätt sida av historien. Denna terror-regim kommer att falla, ingen tvekan om det. Kan vi påskynda undergången? Verkligen. Det bästa sättet att garantera detta är genom att sluta våra handelsförbindelser med det.

"Vi måste göra det av hänsyn till det iranska folket, Israels säkerhet, regionen och resten av världen och för vårt eget samvete", sade Farzan.

.......

GD Star Rating
loading...
GD Star Rating
loading...
Share

Mursi, islamist.

Egypten Eurabien Middle East No Comments

På sätt och vis hade det varit intressant att studera hur alla tyckte Hitler var så fantastisk i början. Mursi är en islamist, en specialist sa för inte så länge sedan kategoriskt: Islam KAN vara kompatibelt med demokrati, islamism KAN DET INTE.

Jag hoppas du har sett videoreklamen för Mursi.

Inte hindrar det Bildt och Netanyahu att gratulera Mursi för att vinna över en person som knappast kan kallas demokrat, men betydligt mer civiliserad än det Muslimska Brödraskapet, som många nog gånger har berättat vad de står för, sedan de skapades på tjugotalet. Bara för att Mursi mycket väl vet att det just nu inte är politiskt korrekt att visa vem han alltid har varit så han leker kameleont ett tag, och man förstår diplomater som måste ljuga "diplomatiskt" även om de inte är så vansinniga att de tror på vad de själva säger, men stormurvlarna i vår omvärld, de som hör till den tredje statsmakten som det kallades på den tiden de inte enbart höll med politikerna utan hade som arbete att ha egna åsikter baserade på fakta, analysera och protestera mot idiotiska uttalanden - de kan ju kläcka ur sig nåt nyttigt då och emedan - men det jobbet har gått till de politiskt kunniga bloggarna nu.

DN kläckte ur sej "sade Mursi som också betonade att han stöder det palestinska folket "tills de får sina rättigheter"." Vad har det med Egypten att göra? Och - varför kom inte ett knyst om att de faktiskt har skyldigheter också? Har han lärt sej från Bildt och Obama? Tydligen.

Inte heller FN skulle våga kläcka ur sej ett ord om att de också hade skyldigheter. Sen 18 år och Oslo har de skyldigheter att stoppa terror, stoppa hatpropaganda, och  mer, de har inte gjort ett smack. De har satt pengarna i Schweiz, i stället för att köpa nya kloak- och vattenledningar. Jämför med allt gnäll på Israel, som tydligen enbart har högljutt uttryckta skyldigheter numera, inga rättigheter. 

En annan video som säger vad Mursi vill: [videolänk]

Men vilka svenska media tror att han verkligen menar vad han säger. Löjligt. Att han inte vill ta Jerusalem är  lika löjligt. [länk]

 Men varför ska man skrämma barnen i Sverige med det, den halva miljon muslimer som hux flux utan att någon riktigt vet hur det har gått till, som har dykt upp i Sverige är ju inte såna.........   Det säjer ju Reinfeldt och Bildt.

.......

 

http://www.dn.se/nyheter/varlden/mursi-insvuren-som-president-i-egypten

http://www.dn.se/nyheter/varlden/mursi-svor-symbolisk-ed

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=6240&artikel=5174040

http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.990928-mursi-svor-symbolisk-ed

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5174459

 

 

http://blog.svd.se/ledarbloggen/2012/06/25/mursi-och-foliehattarna/

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/sju-fragor-for-mursi-att-losa_7302261.svd

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/mursi-nu-egyptisk-president_7313193.svd

 

 

 

GD Star Rating
loading...
GD Star Rating
loading...
Share

Den israeliska regeringens dagdrömmerier och Ashtons israelhat.

Eurabien Israel Middle East Netanyahu Obama Turkiet USA No Comments

http://www.carolineglick.com/e/2012/06/dreamy-foreign-policies.php

Caroline Glick - carolineglick.com, 15 juni, 2012

Med sin ohämmade fientlighet mot Israel, ger EU:s utrikespolitiske talesman Catherine Ashton oss en eländig lektion i vad som händer när en regering placerar sina känslomässiga önskningar över sina nationella intressen.

Sedan upprättandet av staten Israel, har många av Israels elit strävat efter att omfamnas av Europa. Under senare år har nästan varje regering uttryckt hopp om att en dag se Israel gå med i EU.

I betydande omfattning, var Israels beslut att erkänna PLO 1993 och förhandla med Yasser Arafat och hans ställföreträdare ett försök av Israels politiska klass att vinna acceptans från sådana som Ashton och hennes kontinentala kamrater. I åratal hade EU kritiserat Israel för att vägra att erkänna PLO.

Fram till 1993 trotsade Israels ledare Europa, eftersom de kunde se skillnaden mellan ett nationellt intresse och en känslomässig strävan och föredrog den förra framför den senare. Och nu är Israels belöning för att vi föredrar europeisk kärlek framför vårt nationella intresse och omfamnande av vår svurna fiende - Catherine Ashton.

För att uttrycka det milt, är Ashton inte en vän till Israel. I själva verket är hon så avogt inställd till Israel att det verkar som om hon är oförmögen att fokusera länge på något annat än att uttrycka sitt hat till landet. Hennes besatthet var väl synlig i mars när hon var oförmögen att ge ett okvalificerat fördömande av massakern på franska judiska barn av en fransk muslim. Ashton använde helt enkelt sitt fördömande som ännu en möjlighet att trakassera Israel.

Hennes upptagenhet med Israel visades på tisdagen. Under ett standard, innehållslöst tal om president Bashar Assads slakt av hans befolkning av syrier, lanserade friherrinnan apropå ingenting ett rubbat, passionerat och djupt ohederligt frontalangrepp mot Israel.

Fruntimret har av USA:s president Barack Obama fått befogenhet att leda västvärldens förhandlingar med Iran om dess olagliga kärnvapenprogram, och stod vid podiet i Europaparlamentet och kastade en hysterisk anti-israelisk loska.

Samma kvinna som inte brydde sig om att avsluta sitt tal om Assads massaker av barn, samma kvinna som är så entusiastisk över sin iranska förhandlingspartners kroppsspråk att hon inte tycker att det är nödvändigt att ge dem ett ultimatum om att sluta sin strävan efter en atombomb, tycktes sakna en tillräckligt hård vokabulär för att uttrycka sin avsky för judiska "bosättare".

När hon uttryckte det, "Vi är också allvarligt oroade över den senaste tidens ökande fall av bosättarvåld som vi alla fördömer"

Det är oklart vad hon syftade på med "den senaste tidens ökande fall av bosättarvåld". Men med all sannolikhet hade hon inte en specifik händelse i åtanke. Hon bara tänkte i största allmänhet att dessa lömska judar är aldrig upp till något gott.

I STÄLLet för ATT fördöma imaginära israeliska brott med större eftertryck än verkliga syriska brott, deltar Ashton med sitt tal i en presentation av EU:s politik om Israel och palestinierna.

Denna politik bygger på tre lögner: EU hävdar felaktigt att alla israeliska samhällen utanför vapenstilleståndslinjerna från 1949 är olagliga.

Den avvisar Israels lagliga rätt att hävda sin auktoritet över Område C - området i Judéen och Samarien som är tomt på palestinska befolkningscentra. [Ett faktum Arafat fick Nobelpris för att skriva under.]

Och det kommer bara att mildra dess anti-israeliska ståndpunkter om palestinierna gör det först.

Bortsett från dess häpnadsväckande fientlighet mot Israel, vad är anmärkningsvärt om EU:s ståndpunkt är att den faktiskt är mycket mer fientligt inställd till Israel än palestiniernas mot Israel som avslöjas i de avtal som palestinierna har undertecknat med Israel i det förflutna. I dessa avtal accepterade palestinierna fortsatt ensam israelisk kontroll över område C. De krävde inte att Israel skulle upphöra med byggandet av judiska samhällena utanför de 1949 års vapenstilleståndslinjer. Fredsprocessen slutade när palestinierna närmade sig EU:s ståndpunkt.

EU: s antipati mot Israel som personifieras i Ashton beteende lär oss två viktiga lärdomar. För det första är det ofta svårt att skilja våra vänner från våra fiender. Israeler - särskilt de som är födda i familjer som utvandrat från Europa - har traditionellt sett Europa som det sista ordet vad gäller upplyst demokrati och finess och stil. Vi ville vara som dem. Vi ville accepteras av dem.

I själva verket var vi så svepta bort av tanken att de en dag skulle älska oss tillbaka om vi antog en politik som var skadlig för vårt nationella intresse och försvagade oss oerhört.

Det föll oss aldrig in att det faktum att Europa insisterade på att vi antar en politik som minskar möjligheterna för vår nationella överlevnad innebar att européerna önskade oss ont.

De verkade så trevliga.

Den andra saken vi lär oss av Ashtons anti-israeliska mani är att när vi engagerar oss i utrikespolitik måste vi basera våra bedömningar av vår förmåga att påverka beteendet hos våra utländska motsvarigheter på en nykter bedömning av två skilda saker: vår samtalspartners ideologi och dess intressen. I Ashtons fall klargör båda parametrarna att det inte finns något sätt att vinna henne till Israels sida. [Varför tänker jag på hennes kollega Bildt? Se bilden när Bildt och Ashton talades vid i Kiruna.] Hon motsätter sig ideologiskt Israel. Och medborgarna i Europa blir mer och mer fientliga till Israel och judar.

Dessa två parametrar för att bedöma utländska ledare och representanter kom jag att tänka på i onsdags med publiceringen av stats Comptroller Micha Lindenstrauss kritiska rapport om regeringens hantering av den pro-Hamas flottiljen i maj 2010 stödd av den turkiska regeringen. Kanske den mest anmärkningsvärda uppenbarelsen i rapporten var att fram till en vecka före flottiljens avseglande, som leddes av det ökända Mavi Marmara, var premiärminister Benjamin Netanyahu under intrycket att han hade nått en överenskommelse med Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan. Netanyahu trodde att genom tredje part, inklusive den amerikanska regeringen och dåvarande egyptiske presidenten Hosni Mubarak hade han övertygat Erdogan om att avbryta flottiljen. Han hade ett avgörande.

Det faktum att Netanyahu trodde att han hade ett avtal med Erdogan är skrämmande och enerverande. Det innebar att Netanyahu var villig att ignorera grundläggande fakta om Erdogans natur och sätt som Erdogan uppfattade sina intressen, till förmån för en fiktion.

I maj 2010 var det helt klart att Erdogan inte var en vän till Israel. Han hade varit vid makten i åtta år. Han hade redan avbrutit Turkiets strategiska allians med Israel. År 2006 var Erdogan den första stora internationella ledare och Natomedlem som var värd Hamas terrorchef Ismail Haniyeh. Hans omfamning av Hamas och Muslimska Brödraskapet klargjorde att han var Israels fiende. Det är ett enkelt faktum att du inte kan vara allierad med Israel och med Muslimska Brödraskapet på samma gång [som Obama försöker. Tips: Googla på "muslim brotherhood" Obama]. Samma år lät han Iran utnyttja turkiskt territorium för att överföra vapen till Hizbollah under det andra Libanonkriget.

Under 2008 ställde sig Erdogan öppet med Hamas mot Israel i Gazakriget. Under 2009 kallade han president Shimon Peres en mördare rakt i ansiktet för att Israel försvarade sig.

Vid den tidpunkt då flottiljen organiserades hade Erdogan använt Turkiets ställning som NATO-medlem för att effektivt avsluta den USA-ledda alliansen med Israel, genom att vägra att delta i militära övningar med Israel.

Karaktären av flottiljarrangörerna var också känd under de följande månaderna före dess avresa till Gaza. IHH:s band till al-Qaida hade dokumenterats. Netanyahus personal visste att IHH var så extremt att den tidigare turkiska regeringen hade förbjudit dess arbetare att delta i humanitär biståndsverksamhet efter den förödande jordbävningen 1999. Den fruktade gruppen skulle använda sina hjälpinsatser för att radikalisera den lokala befolkningen. [Däremot gav Israel mycket omfattande hjälp då.]

I och för sig berättade Erdoganf öppna stöd till IHHs ledande roll i flottiljen Israel allt det som behövdes för att inse den turkiska ledarens intentioner. Och ändå fram till en vecka innan flottiljen seglade hade Netanyahu för sig att han hade träffat en överenskommelse med Erdogan.

Det är troligt att Netanyahu leddes att tro att ett avtal hade skapats av amerikanerna.

Obama är inte den enda amerikanska ledare som har förförts att tro att Erdogan och hans islamistiska AKP-parti är pålitliga strategiska partner för USA. Många viktiga medlemmar av kongressen delar denna vanföreställning. [Varför tänker jag på Bildten igen?]

Enligt en högt uppsatt kongresskälla, är Turkiets framgångar i att vinna över den amerikanska kongressen resultatet av en massiv turkisk lobbyingansträngning. Genom två eller tre frontgrupper har den turkiska regeringen blivit en av de mest aktiva lobbyingorganen i Washington. De ger amerikanska lagstiftare och deras medhjälpare lyxiga resor till Turkiet och är värdar för glittrande, glamorösa mottagningar och fester i Washington på en regelbunden bas. Och dessa ansträngningar har gett resultat.

Turkiets stridslystnad mot Israel samt Grekland och Cypern har inte orsakat dem någon skada i Washington. Dess begäran att köpa hundra F-35 Joint Strike Fighters vålölade inte något allvarligt motstånd. USA fortsätter att böja sig för dess krav att låta bli att bjuda in Israel till det ena internationella forumet efter det andra - senast toppmötet om den kommande  kampen mot terrorism i Istanbul som USA står värd för.

Turkiets strategiska omvandling under Erdogans ledning från en pro-västlig demokrati till en anti-västlig islamistisk polisstat har ödesdigra konsekvenser för amerikanska nationella intressen. Och amerikanerna skulle vara väl tjänade att se bortom alla inbjudningar till turkiska formella evenemang vid fem-stjärniga hotell och se vad som faktiskt händer i den enda muslimska Nato-medlems-staten. Men om USA kommer till sina sinnen eller inte är dess problem.

Israel hade ingen anledning att ägna sig åt sagor 2010 om att Erdogan skulle gå att resonera med.

Det är sant idag att ingen i Israel verkar ha den villfarelsen längre. Men det grundläggande fenomenet hos våra ledare att inte skilja mellan vad de vill ska hända och vad som kan hända fortsätter.

Vår värld är en farlig värld och vi lever i ett ännu farligare område. Överallt vi tittar ser vihålor av radikalism och sofistikerade vapen som väntar på att explodera. Hotet från Israels miljö är idag utan motstycke.

Vid den här tiden har vi inte råd att bli förförda av våra drömmar att saker och ting är annorlunda än de är. De är vad de är.

Vi har alternativ i den här tävlingen. För att maximera de möjligheter vi behöver måste vi grunda våra handlingar och bedömningar i klarsynta analyser och bedömningar av de människor vi står inför. Deras åtgärder kommer att bestämmas av deras tro och deras uppfattning av sina intressen - inte av vårt vackra ansikte.

.......

GD Star Rating
loading...
GD Star Rating
loading...
Share

Vad världen inte har lust att se, speciellt inte svenska media.

araber Eurabien Israel palestinier terrorism No Comments

I södra Israel har raketer av olika storlekar nu fallit i ett decennium. Hur många promille som nämnts av svenska media vet jag inte, men jag vet att de har missat de hundratals som har fallit den senaste veckan. Denna killen vädjar till dem men inte bryr de sej: [videolänk]

Lika lite som man bryr sig om hur Hamas hanterar sina ungar för att skydda sig, om man inte, som norska och palestinska filmare gör, utnyttjar såna bilder för att skylla allt ont på judarna. [videolänk] 

Som vi vet ger Bildt förödande mängder pengar till Diakonia som låter massor filtrera vidare till B'tselem (se deras lista över de viktigaste donatorerna) som bl.a. använder pengarna att köpa filmkameror till palestinaaraber och lär dem ta komprometterande videosnuttar som omedelbart accepteras av världens nyhetsförmedlare. Exempel på bedrägerier finns på http://israelisverige.info/?p=12515 och här här här här här här översikt över B'tselemartiklar in CAMERA  och så vidare - men såna klara uppvisningar av bedrägerierna minskar ju inte Diakonias bidrag. 

Suck, så tänk så mycket svenska massmedia är ointresserade av. Och tänk hur folk skulle börja köpa tidningar om de fick nyheter därifrån. 

 

.......

GD Star Rating
loading...
GD Star Rating
loading...
Share

EU förlitar sig helt på israelhatande människorättsorganisationers overifierade påståenden.

Eurabien Israel Middle East palestinier 4 Comments

EU-dokument upprepar falska påståenden från NGOs och ökar spänningen

NGO Monitor
14 maj 2012

Läckta dokument om den arabisk-israeliska konflikten främjar felaktig information från NGOs.

Bakgrund

  • Sedan 2010 har sex dokument läckts från kontor hos EU:s representanter i Israel och den palestinska myndigheten - som handlar om centrala, komplexa och känsliga frågor som Israels politik i Jerusalem, "Area C," status hos israelisk-arabiska medborgare, och anklagelser om bosättarevåld - läckts till israeliska och internationella medier. Dessa dokument upprepar många av de falska, felaktiga eller vilseledande påståenden som görs av en utvald grupp av icke-statliga organisationer (NGO) som är baserade i Israel och den palestinska myndigheten, men de får mycket av sin finansiering från EU och EU:s medlemsstater.
  • EU-tjänstemän inte varit särskilt intresserade att kontrollera många av de faktiska och rättsliga påståenden som dessa organisationer gör, och inte heller rådfråga bredare källor från ett brett spektrum av politiska positioner och med olika former av kompetens.
  • Förlitande sig på dessa förvrängda och ensidiga rapporter, ger EU:s handlingar politiska rekommendationer som, om de genomförs, kan äventyra Israels säkerhet och leda till fler konflikter, spänningar och kanske våld i regionen - inklusive krav på att ändra "utplacering av israeliska säkerhetsstyrkor" på Västbanken och "uppmuntra Israel att öppna portarna till randzoner på en mer regelbunden basis utan föregående samordning."
  • Den politiska opinionsbildningen hos icke-statliga organisationer som anges i stor utsträckning i dessa EU-dokument innefattar ICAHD, HaMoked, ACRI, Ir Amim, Yesh Din, och B'Tselem - alla finansierade av EU och medlemsstaterna  genom hemliga processer. Dessa organisationer presenterar genomgående mycket partiska positioner, och EU-rapporterna återger dessa krav utan kritisk analys.
  • Dessa läckta publikationer återspeglar skadan, inklusive dålig politisk planering, som är en följd av nära och icke-transparenta förbindelser mellan EU och de politiska organisationernas opinionsbildning som de finansierar.
  • Det upprepade läckaget av interna EU-dokument som grundar sig på falska eller ej verifierbara påhitt från EU-finansierade politiska organisationer bryter mot de grundläggande principerna i due diligence, diplomati och ansvarig regering.
  • Genom israeliska och palestinska organisationer, som finansieras inom icke-transparenta processer försöker EU tvinga fram stora förändringar i Israels politik genom att kringgå demokratiska strukturer och diplomatiska kanaler, medan icke-statliga organisationer får utländskt stöd för påståenden som flera gånger avvisats av majoriteten av israeliska medborgare.

Analys

Introduktion.

Sedan 2010 har sex dokument från kontor till EU:s representanter i Israel och den palestinska myndigheten läckt ut till de israeliska och internationella medierna. De läckta dokumenten är:

  • "EU:s Heads of Mission-rapport om östra Jerusalem" (en från december 2010 / ett andra från december 2011)
  • "Situationen för arabisk-israeliska medborgare" (december 2011, konfidentiell rapport)
  • "Område C och palestinskt statsbyggande" (juli 2011)
  • "Judiska nybyggarattacker" (interna rapporter, en från April 2011 / en andra från februari 2012, med anmärkning utanpå)

Dessa dokument upprepar många av de falska, felaktiga eller vilseledande påståenden som görs av en utvald grupp av icke-statliga organisationer (NGO) som är baserade i Israel och den palestinska myndigheten, men får mycket av sin finansiering från EU och medlemsstaterna. Till exempel:

Felaktiga NGO-baserade EU-påståendenExakt information
 "Före den israeliska ockupationen 1967 uppskattas den palestinska befolkningen i Jordandalen till mellan 200.000 och 320.000." (I område C) Enligt 1961 års jordanska folkräkning på Västbanken var befolkningen i "Jericho distrikt" 63.980 . Totala befolkningen i Västbanken var bara 600.000 1967 (och Jordandalen var en av de minst befolkade regionerna).
 "Endast medborgare i Israel eller de med laglig rätt att kräva israeliskt medborgarskap (dvs judar) kan köpa fastighet byggd på statens mark" (Jerusalem 2010)   Israelisk lag uttryckligen tillåter varje medborgare eller permanent bosatt att köpa egendom byggd på statlig mark, oavsett religion, ras eller nationalitet. Tjänstemän har explicit rätt att certifiera försäljning till icke-medborgare som inte är bosatta.
 "ett krav från israelisk ambulanspersonal att komma till palestinska områden i östra Jerusalem endast under poliseskort" resulterar regelbundet i "onödiga och potentiellt livshotande, förseningar för palestinska invånare i östra Jerusalem." (Jerusalem 2011)  Organisationerna och EU undviker helt att nämna de många incidenter då israeliska ambulanser attackeras när de har svarat på nödsamtal i dessa områden. Detta skapar en falsk uppfattning om att Israel i onödan diskriminerar palestinier, och förnekar dem läkarvård.
 "... Den institutionella och ledarskapsvakuum i östra Jerusalem som skapats av den förlängda stängningen av dessa institutioner, särskilt i Orient House." (Jerusalem 2010)  Orient House stängdes i augusti 2001, som en del av Israels försvar mot en våg av självmordsbombningar, efter att israeliska säkerhetsstyrkor hittade stulna vapen i Orient House och dokument som visar att palestinska tjänstemän olagligt hade haft verksamhet från byggnaden.
 "Haram al Sharif / Tempelberget fortsatte att se ökade spänningar och inflammatoriska åtgärder som ledde till upplopp och demonstrationer i palestinska områden ... det uppfattade hotet mot religiösa platser främjar rykten som i sin tur kan leda till våldsamma möten mellan de olika grupperna ... De tvister om olika byggprojekt (t.ex. "arkeologiska tunnlar", de senaste planerna på att ändra platsen framför Västra Muren) tjänar som exempel på en brist på samförstånd hos Israel runt dessa projekt i känsliga områden i staden. "(Jerusalem 2010 års rapport / liknande språk 2011 rapport)   I EU:s rapporter har kontroversen i samband med reparationer av Mughrabi Bridge (inträdesporten för icke-muslimer) presenterats på ett mycket vilseledande och opartiskt sätt, skyller Israel ensamt för "ökning av spänningar" och misslyckas att fördöma extremistiska islamiska präster som utnyttjar "äkta oro för säkerheten" som en förevändning för uppvigling till våld. Waqfens konsekventa och tydligt dokumenterade brott i området ignoreras. Enligt en rapport maj 2011 från Israels State Comptroller har Waqfen orsakat allvarliga skador på Tempelberget genom att illegalt gräva under den.

Jerusalemdokument

Frågan om Jerusalem är mycket komplicerad och känslig, och alla externa insatser måste noggrant övervägas i syfte att undvika åtgärder som kan bidra till konflikter och våld.

Däremot visar både 2010 och 2011 EU-rapporter om Jerusalem inte dessa krav, inklusive avsaknaden av materiella referenser eller fotnoter. Det framgår av de framlagda uppgifterna att retorik används och de specifika frågorna som diskuteras i båda rapporterna baseras i huvudsak på publikationer från mycket politiserade och opålitliga frivilligorganisationer.

Till exempel avsnittet "Planering, rivning, vräkningar och förflyttning" i 2011 års rapport baseras nästan helt på ett ICAHD-dokument "No Home No Homeland: A New Normative Framework for Examining the Practice of Administrative Home Demolitions in East Jerusalem” (31 oktober, 2011). ICAHD är en marginell politisk NGO som anklagar Israel för "apartheid", "etnisk rensning" och att skapa en "modell att terrorisera en civilbefolkning till rädsla för motstånd, [som] i kombination med att hålla dem i förvar efter traumatisering [på samma sätt som UNRWA och arabstaterna håller lager av arabiska fd flyktingar för att kasta in i Israel för att förstöra landet - efter att från födsel ha utbildat dem i antisemitiskt hat], utgör ett laboratorium för förtryck och utnyttjande av ett folk som är säljbara för export till kraftfulla stater". Likaså verkar avsnittet om "Arkeologi" vara baserat på dagordningen och krav från den israeliska NGO, Emek Shaveh. "Arkeologi"-avsnittet bygger på en gemensam ACRI- Ir Amim-rapport. Andra avsnitt verkar vara baserade på OCHA och amerikanska utrikesdepartementets rapporter, som också i stor utsträckning använder  icke-statliga organisationers berättelser.

I enlighet med fördomar och snedvridningar som påståtts av dessa organisationer, läcktes EU 2011 Jerusalem-rapport för att dokumentera "försämring på marken" och upprepar ogrundade anklagelser om "omotiverade" husrivningar och diskriminering i hälsovård och utbildning.

EU:s rapporter och tillhörande politiska rekommendationer utelämnar också nyckelvittnen vars påståenden inte är förenliga med de enskilda organisationernas agendor. Till exempel 2011 gav Jerusalems kommun bygglov för arabiska invånare i Jerusalem på en nivå som är jämförbar med judiska invånare, byggde postkontor, offentliga kliniker, och klassrum, invigde lokaljärnvägen, som betjänar både arabiska och judiska bostadsområden, och började att genomföra andra program till förmån för arabiska stadsdelar. Dessutom har inte EU samrått med den israeliska regeringen eller tjänstemän från Jerusalems kommun för att kontrollera de icke-statliga organisationernas påståenden i utkastet till detta dokument.
Exempel på citat från icke-statliga organisationer rapporter om Jerusalem ekade i EU leaks.

EU-Rapport NGO-rapporter 
 "Plan-regimen utgör ett svårt dilemma för palestinska familjer: de kan välja mellan att migrera utanför kommunen i Jerusalem eller bygga utan det nödvändiga bygglovet." (EHoM Jerusalemrapport 2011 artikel 28)   "Hinder som placeras framför palestinier som önskar erhålla bygglov, producerar en situation där många palestinier står inför det svåra valet mellan att lämna sina hem i östra Jerusalem eller bygga utan tillstånd ... "(ICAHD" Inget Hem Inget Hemland "s.32)
 "Planer för och byggande av ytterligare 352 klassrum har börjat. Eftersom cirka 1.500 nya klassrum behövs i dag, finns betydande gap kvar. Efterfrågan på klassrum kommer sannolikt att växa ytterligare allt eftersom den palestinska befolkningen ökar "(EHoM Jerusalemrapport 2011 artikel 44)  " 193 klassrum är i planeringsstadiet, och ytterligare 96 klassrum är i första procedurella stadiet. Summan är 352 fler klassrum ... men även när byggandet av alla de planerade klassrumen är klart kommer det fortfarande att vara ett betydande gap mellan behoven hos den växande befolkningen och det nuvarande antalet klassrum" (ACRI / Ir Amim "The East Jerusalem School System - Årlig lägesrapport September 2011" s. 6)
 "Även om invånare från östra Jerusalem ingår i och bidrar till den israeliska sjukvården begränsas deras tillgång till sjukvård också av säkerhetskraven för israelisk ambulans. Personalen kommer in i palestinska områden i östra Jerusalem endast med poliseskort. Begäran om sändning av ambulanser resulterar regelbundet i onödiga, och potentiellt livshotande, förseningar för palestinska invånare i östra Jerusalem. "(EHoM Jerusalem Report 2010 artikel 44)  "Magen David Adom (MDA)-ambulanser får inte komma in i palestinska kvarter i östra Jerusalem för att överföra skadade eller sjuka personer till sjukhus utan poliseskort, även i livshotande situationer. Att förhindra ambulanser från att komma in palestinska bostadsområden i östra Jerusalem utan poliseskort bryter mot invånarnas rätt till liv och hälsa ... Denna fördröjning leder ibland till en betydande försämring av patientens tillstånd eller till och med döden. "(Adalah / PHR-I / Al-Mezan" Ambulans hindras från att komma till palestinska stadsdelar i östra Jerusalem utan förhandsgodkännande eller poliseskort "november 2009)
 "Den ekonomiska situationen i östra Jerusalem är fortfarande en stor källa till oro. Barriären fortsätter att ha en särskilt negativ inverkan på de traditionellt starka handelsförbindelserna mellan Västbanken och östra Jerusalem ". (EHoM Jerusalemrapport 2010 Artikel 45)  "Separationsstängslet har bidragit till den fortsatta ekonomiska försämringen av östra Jerusalem och höjningen av fattigdomsgränsen. Tidigare blomstrade östra Jerusalem som ekonomiskt centrum på Västbanken. Genom stängselsystemet och tillståndskrav för passage har östra Jerusalem nästan helt bortkopplats från Västbanken. "(Ir Amim, Separation Barrier)
 I östra Jerusalem har 35%  av marken exproprierats som "statlig mark". Endast medborgare i Israel eller de med laglig rätt att kräva israeliskt medborgarskap (dvs judar) kan köpa fastigheter byggda på statens mark. (EoHM Jerusalem rapporten 2010 Artikel 7) Under israelisk lag: för att kvalificera sig för att köpa egendom på "statlig mark" måste köparen antingen vara medborgare i Israel (palestinska Jerusalembor är lagligen bosatta i staden, inte medborgare i Israel) och laglig rätt till medborgarskap enligt lagstiftningen om återvändande (dvs judar) ... Det är inte bara palestinska Jerusalembor som hindras från att köpa egendom i det mesta av västra Jerusalem, utan de är också utestängda från att köpa egendom i 35% av östra Jerusalem som Israel har exproprierat som "statlig mark" sedan 1967, och där Israel har byggt bosättningar. (Lara Friedman, amerikaner för Peace Now och Daniel Seidemann, Terrestrial Jerusalem "Bosättningar i fokus: Top 6 falska ursäkter för östra Jerusalems utvidgning av bosättningar" Mar 25, 2010)

Utöver dessa citat, som speglar i vilken utsträckning EU:s Jerusalemrapporter är baserade på icke-statliga organisationers påståenden befriar dessa handlingar palestinierna från varje ansvar för de aktuella frågorna. Dessutom ignoreras de komplexa säkerhetssambanden med Israels agerande sedan början av den palestinska terrorkampanjen år 2000 (den "andra intifadan"), och den historiska bakgrunden, vilket resulterar i en mycket förvrängd berättelse.

  • Som en illustration av denna systematiska distorsion, både EU-rapporter om Jerusalem verkar förlita sig på ett gemensamt Adalah, Al-Mezan och PHR-I pressmeddelande som hävdar att ett "krav på Israels ambulanspersonal att köra in i  palestinska områden i östra Jerusalem endast under poliseskort "regelbundet resulterar i" onödigt och potentiellt livshotande, förseningar för palestinska invånare i östra Jerusalem. "De icke-statliga organisationerna och EU nämner inte de många incidenter av israeliska ambulanser som attackerats samtidigt som de svarat på nödsamtal i dessa områden, vilket skapar en uppfattning att Israel diskriminerar i onödan mot palestinierna, och förnekar dem läkarvård.
  • Båda EU-dokumenten hävdar att "det institutionella och ledarskapsvakuum i östra Jerusalem som skapats av den förlängda stängningen av dessa institutioner, särskilt i Orient House." De raderar bakgrunden till Orient Housestängningen i augusti 2001, då som en del av Israels försvar mot massterror, bland annat i centrum av Jerusalem, israeliska säkerhetsstyrkor fann stulna vapen i Orient House och dokument som styrkte att palestinska tjänstemän hade utfört illegala aktiviteter från denna byggnad.
  • Tempelberget och tillgång till detta heliga område är bland de mest känsliga och komplicerade frågorna i konflikten. I dessa rapporter har kontroversen i samband med reparationer av Mughrabi Bridge (den viktigaste inträdespunkten för icke-muslimer) presenterats på ett mycket vilseledande och opartiskt sätt, man skyller Israel ensamt för att"förstärkt spänningarna" och man har vägrat att fördöma extremistiska islamiska präster som utnyttjar "äkta oro för säkerheten" som en förevändning för uppvigling till våld. På samma sätt, medan Israel döms för att "selektivt upprätthålla rättsliga och politiska restriktioner om religiösa friheter och tillgång för kristna och muslimer till sina heliga platser belägna i Jerusalem / Gamla staden," Waqfs vägran att låta icke-muslimer be på Tempelberget nämns inte. Parallellt raderas Waqfs konsekventa och tydligt dokumenterade brott i området. Enligt en rapport från Israels state Comptroller som publicerades i maj 2011 orsakade Waqf allvarliga skador på Tempelberget med att illegalt gräva under det. De läckta EU:publikationerna och de ursprungliga NGO-rapporter struntar i hög grad i dessa grundläggande dimensioner.
  • 2010 års EU-rapport ger också en grovt missvisande bild av israelisk lag. EU hävdar att "endast medborgare i Israel eller de som lagligen har rätt att kräva israeliskt medborgarskap (dvs judar) kan köpa fastighet byggd på statens mark", vilket innebär statlig rasism. Liknande snedvridningar gjordes i ett dokument som utfärdats av  NGOs "Americans for Peace Now" och "Terrestrial Jerusalem" (grundat av Danny Seidemann, förra ledaren för den EU-betalda NGOn Ir Amim).  I verkligheten stoppar israelisk lag och domstolsbeslut ras eller annan diskriminering vid disposition av statens mark, inklusive försäljning. Dessutom ger israelisk lag uttryckligen alla medborgare eller permanent bosatta  rätt att köpa egendom byggd på statlig mark, oavsett religion, ras eller nationalitet, och tillåter uttryckligen tjänstemän att certifiera försäljning till icke-medborgare som inte är bosatta där.
  • Rapporterna underlåter också att nämna att arabiska invånare i Jerusalem har rätt till israeliskt medborgarskap, vilket gör det möjligt för dem att behålla sin rättsliga status och dess medföljande förmåner även om de lämnar staden. Dock, utövandet av denna rätt brukar avvisas av dessa invånare av politiska skäl. NGO:s och EU utelämnar detta faktum, vilket motsäger deras motivering till olaglig byggverksamhet som bygger på "behovet" att kringgå Jerusalems rättsliga förfaranden och processer för att få bygglov för att undvika "risken för bosättningsupphävande" (dvs förlora hemviststatus genom att flytta utanför Jerusalem).

EU och arabiska medborgare i Israel

Den 16 december, 2011 publicerade flera medieplattformar utdrag ur ett "sekretessbelagt EU-dokument" som diskuterar en annan mycket komplicerad och känslig intern israelisk fråga - status för de arabisk-israeliska medborgarna. Till skillnad från Jerusalemrapporterna som diskuteras i denna rapport är den fullständiga texten till EU:s arabisk-israeliska dokument inte allmänt tillgänglig.

De selektiva berättelserna i pressen citerade rekommendationer att EU behandlar detta som en "kärnfråga, inte andra steget i den israelisk-palestinska konflikten." En mediarapport hävdar att dokumentet betecknas "att tänka igenom," i motsats till en politisk "rapport ."

Enligt Ha'aretz och The Independent, diskuterar dokumentet "dödläget i fredsprocessen och den fortsatta ockupationen, vilket oundvikligen påverkar identifieringen av israeliska araber med Israel." Ha'aretz rapporterade att ett tidigare utkast "även innehöll förslag till åtgärder EU bör vidta, men dessa togs bort från den slutgiltiga versionen efter påtryckningar från flera länder."

Ett pressmeddelande från den israeliska politiska opinionsbildning NGO Adalah (December 22, 2011, original på arabiska) hävdade att läckta EU-dokument "innehåller många av rekommendationerna i rapporten om" Europeiska unionen och den palestinska minoriteten i Israel, "som utfärdades av Adalah och den arabiska Association for Human Rights Network Europa-Medelhavsområdet nätverket för mänskliga rättigheter (EMHRN) i februari 2011. "(Båda grupperna finansieras direkt av EU.) Det var inte första gången som EU kopierade Adalahs talande poäng. I februari 2011, efter publiceringen av Adalahs rapport och "ökade insatser för opinionsbildning inför EU", släppte EU ett uttalande "som uppmanade Israel att skydda rättigheterna för arabiska medborgare i Israel."

Dessutom två veckor innan läckan (November 30) presenterade Adalah för EU ett "Briefing Paper" med titeln "Viktiga framsteg när det gäller rättigheter för palestinska arabiska medborgare i Israel år 2011." Rapporten diskuterar Knessets lagstiftningsförslag, beduinerna i Negev, utdöms för "diskriminerande regeringspolitik gentemot arabiska medborgare" och det påstådda "angreppet på människorättsorganisationer och aktivister" - samma ämnen enligt uppgift behandlas i EU-dokument.

Denna process visar den slutna ekokammare som skapats av EU och de enskilda organisationerna som får stöd, som exkluderar detaljerad analys och utgör ett incitament för att upprätthålla EU:s finansiering för framtida icke-statliga organisationers projekt.

Västbanksvåld

Den 14 mars 2012 rapporterade EU Observer att EU-tjänstemän i Ramallah hade publicerat "en intern tre-sidig rapport från februari 2012" som påstår att "israeliska myndigheter inte gör tillräckligt för att stoppa en massiv ökning av attacker från judiska extremister mot palestinier." Detta dokument lades senare upp på nätet av en holländsk organisation.

EU Observer rapporterade också att EU-tjänstemän "skildrar judiska nybyggarattacker som en del av en bredare israelisk kampanj för att bli av med palestinierna" och att "en tidigare åtta-sidig EU-rapport om ämnet från april 2011 - även sedd på denna sida [EU Observer] -  sade att Israel hade skapat en "atmosfär av straffrihet" för judiska angripare, som ett 'underförstått godkännande av staten.'  EU verkar vara omedvetet om den israeliska regeringens svar, och nämner inte det utbredda fördömandet av detta våld och inrättandet av en särskild polisgrupp för att ta itu med denna fråga.

EU-rapporten anklagar också bosättarvåld för palestinsk terrorism och våld: "den palestinska befolkningen som i avsaknad av skydd eller juridisk åtgärd måste använda andra sätt i ett försök att förbättra sin situation."

Som med de andra läckta dokumenten är det en liten grupp av politiska organisationer som är centrala bidragsgivare till EU:s analys. Till exempel nämner 2012 års rapport ett påstående från Yesh Din att "över 90% av klagomålen och filerna färdigställdes utan åtal ... Senare rapportering har bekräftat denna trend av straffrihet."

Anklagelserna från Yesh Din är mycket vilseledande och helt okontrollerbara, vilket framgår av en detaljerad analys. Yesh Din har också underlåtit att tillhandahålla jämförande uppgifter som skulle visa om deras påståenden om Västbanken är avvikande eller typiska för polisutredning i Israel eller någon annanstans.

EU-rapporten bygger också på icke namngivna israeliska människorättsorganisationer som hävdar att "IDFs sätt att förebygga fall av bosättarvåld är att begränsa palestiniernas tillgång till mark i närheten av bosättningar i vissa delar av Västbanken" - återigen raderar de den israeliska regeringens politik som direkt tar itu med dessa komplexa frågor.

Ytterligare politiska organisationer - B'Tselem, Christian Peacemaker Teams och Save the Children Britain - refereras till också.

"Område C"-EU:s tredubbla återanvändning från UNOCHA / NGO politiska publikationer

I likhet med de övriga dokument använder den läckta EU:rapporten "Område C och palestinsk Statsbyggnad" också icke-statliga organisationers uppgifter och påståenden som grund för rekommendationer som syftar till att förändra den israeliska regeringens politik. Mer än hälften av de referenser som citerar icke-statliga publikationer, både direkt och indirekt via FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) [1 i slutet av denna rapport], inklusive deras felaktiga eller ej verifierbara påståenden. Medan OCHA citeras med ungefär samma frekvens som icke-statliga organisationers rapporter, är frivilligorganisationer ofta de ursprungliga källorna till OCHA-publikationer.

Ett tydligt exempel på uppgiftsåteranvändning, utan kontroll, är hänvisningen till Rädda Barnen Storbritannien för påståendet att "före  den israeliska ockupationen 1967 upskattas den palestinska befolkningen i Jordandalen till mellan 200.000 och 320.000. Från och med 2009 är de ungefär 56.000 ... "Denna används som bevis för att "den palestinska närvaron i område C kontinuerligt har undergrävts ... av Israel som ockupationsmakt." Siffrorna har sitt ursprung i den palestinska NGO Ma'an Development Center, vars "data" förändras från rapport till rapport och Ma'an citerar inga externa källor. Siffrorna verkar vara mycket uppblåsta: Enligt 1961 års jordanska Västbanksfolkräkning var befolkningen i "Jerichodistriktet" (vilket kan betyda hela Jordandalen, åtminstone omfattas det mest befolkade området) 63.980, och Enligt Israels folkräknng 1967 var befolkningen i Jerikodistriktet 9.078. Enligt folkräkningens uppgifter var hela befolkningen på Västbanken ca 600.000 i 1967, och Jerikodistriktet var en av de minst befolkade regionerna, om Ma'an / Rädda Barnen / EU-data är korrekta skulle Jordandalen ha varit det mest befolkade, inte minst befolkade, distriktet.

Med andra ord upprepar EU återigen frivilligorganisationers påståenden, utan kontroll och oberoende undersökning för att stärka ogrundade politiska rekommendationer.

 

Som framgår av diagrammet refererar en tredjedel av EU:s område C-dokument till referenser som härrör från fyra OCHA-rapporter: Restricting Space: The Planning Regime Applied by Israel in Area C of the West Bank (December 2009); West Bank Movement and Access (June 2010); Area C Humanitarian Response Plan Fact Sheet  (August  2010); and The Monthly Humanitarian Monitor (January 2011).

OCHA rapporter bygger till stor del på icke-statliga organisationer samt andra OCHA dokument, vilket skapar en sluten krets av opålitliga citat och referenser. Till exempel hänvisningarna i "Restricting Space" inkluderar 22 referenser (45%) till tre icke-statliga organisationer, 19 av dem citerar samma rapport författad av Israels politiska opinionsbildnings-NGO Bimkom.

 

Bilaga 1 / Sekretess i den europeiska statliga finansieringen av politiska påverkansarbete frivilligorganisationer

Under de senaste fem åren har NGO Monitor systematiskt dokumenterat avsaknaden av öppenhet och ansvarsskyldighet i EU och Europeiska statliga medel för icke-statliga organisationer (NGO) som selektivt angriper Israels politik. Europeiska kommissionen och de flesta europeiska regeringar släpper lite eller ingen signifikant information om dessa finansieringsprocesser, genom vilka uppskattningsvis 50.000.000 € som har sitt ursprung i EU: s skattebetalare årligen överförs till högst problematiska politiska frivilligorganisationer som arbetar med politisk propaganda. (Dessa politiska aktiviteter har dokumenterats i detalj av NGO Monitor.)

För alla parter som påverkas av dessa europeiska offentliga medel som omfattar tiotals miljoner euro krävs information om de personer som gör dessa beslut (för att försäkra sig mot intressekonflikter), typ av utvärderingar och andra viktiga aspekter är nödvändiga.

Därför, i början av 2008 inlämnade NGO Monitor Freedom of Information-krav till den Europeiska kommissionen att utlämna handlingar som rör de icke-statliga organisationernas finansieringsprocesser och strukturer, men alla sådana önskemål nekades under en mängd olika motiv. I januari 2010 inlämnade NGO Monitor en stämningsansökan mot Europeiska kommissionen i Europeiska Domstolen. Men under två år har inte ett enda sammanträde hållits, vilket ytterligare belyser den intensitet med vilken EU strävar efter att förhindra offentlig spridning av finansieringen eller diskussion om finansiering av politiska frivilligorganisationer för politisk propaganda.

Som ett resultat av detta hemlighetsmakeri, som har insvept frivilligorganisationers finansiering av europeiska regeringar i strid med demokratiska insynsnormer, har också lett till ett antal israeliska lagstiftningsinitiativ. Istället för att anpassa politiken för att öka insynen och ansvarsskyldigheten har israeliska frivilligorganisationer och deras europeiska sympatisörer attackerat förslagen som "anti-demokratiska."

Bilaga 2 / Regeringsbetalda icke-statliga organisationer används i EU-rapporter

NGO Direkt regeringsfinansiering Indirekt regeringsfinansiering Totala regeringsdonationer donations (i NIS) Procent av totala donationer
Adalah EU; Schweiz; kombinerade fonder från Danmark, Sverige, Holland, Schweiz Holland (via Oxfam Novib) Hemligt*  
Association for Civil Rights in Israel (ACRI) Tyskland; Spanien; EU; Holland; Norge; UK; Holland; kombinerade fonder från Danmark, Sverige, Holland, Schweiz Sverige (via Diakonia); Holland (via Kerk in Actie) 1,480,469 (2009) 53%
Alternative Information Center (AIC)   Sverige (via Diakonia); Holland (via ICCO); UK (via Christian Aid); Catalan (via Sodepau); Spanien (via Mundubat); Belgien (via Solidarite Socialiste) 1,701,935 (2009) 76.8%
Bimkom England; Spanien; Irland; EU; kombinerade fonder från Danmark, Sverige, Holland, Schweiz Holland (via Oxfam Novib) 1,305,675 (2009) 44.3%
B’Tselem Schweiz; Danmark; EU; Holland; Norge; Spanien; UK; kombinerde fonder från Danmark, Sverige, Holland, Schweiz Holland (via ICCO; Oxfam Novib); Sverige (via Diakonia); Danmark (via Dan Church Aid); Irland (via Tocaire); UK (via Christian Aid); Tyskland (via EED) 5,388,869 (2009) 62%
Emek Shaveh Norge; EU (via Anna Lindh Foundation)   222,949 (2010 - Norge) 64%
HaMoked Kanada; Spanien; EU; Finland; Frankrike; Norge; Holland; kombinerade fonder från Danmark, Sverige, Holland, Schweiz Tyskland (via E.E.D.); Holland (via Oxfam Novib); Sverige (via Diakonia); Irland (via Trocaire) 4,359,792 (2009) 65%
Ir Amim EU; Norge; Sverige; UK; kombinerade fonder från Danmark, Sverige, Holland, Schweiz Holland (via Oxfam Novib) 2,771,001 (2009) 73.9%
Israeli Committee Against House Demolitions (ICAHD) Spanien; EU; kombinerade fonder från Danmark, Sverige, Holland, Schweiz   Hemligt**  
Physicians for Human Rights- Israel (PHR-I) Spanien; Frankrike; Holland; EU; Japan; kombinerade fonder från Danmark, Sverige, Holland, Schweiz Sverige (via Diakonia); UK (via Christian Aid); Tyskland (via EED; Medico International); Schweiz (via Medico Schweiz) 2,590,000 (2010) 53%

Yesh Din		 Belgien; EU; Norge; Holland; Irland; UK; Tyskland; kombinerade fonder Holland (via Oxfam Novib) 3,132,088 (2009) 72.4%

* Senaste ekonomiska rapporten till Israels justitiesekreterare  ideella organisationer var 2008.

** Senaste ekonomiska rapporten till Israels justitiesekreterare ideella organisationer var 2007.

Bilaga 3 / NGO-rapporter som används i Jerusalem 2010 Report

Para. Ämne NGO Källa Sida
 
 7  Settlements Ir Amim  Shady Dealings in Silwan  9-10
 
Peace Now East Jerusalem 
 		  
12 Historic Basin  ACRI  Unsafe Place  27,36
 
14 Ir Amim  ISRAELI SETTLEMENT IN PALESTINIAN COMMUNITIES IN EAST JERUSALEM 
 		  
17 Inner Ring Ir Amim  No Link  
21 Archeology Ir Amim  Excavations and National Parks as Political Instruments 
 		  
23 Planning, Demolitions and Evictions  ICAHD East Jerusalem Demolitions 
 		  
30 Residency Status  Ir Amim  The Legal Status of the Palestinian Residents in East Jerusalem 
 		  
34, 35  Access and Movement  Ir Amim  Considerations in Drawing the Route 
 		  
B'Tselem The Separation Barrier 
 		  
36 Ir Amim  The Wall in Walajeh 
 		  
38 Education Ir Amim  Socioeconomic Effects 
 		  
B'Tselem Separation Barrier 
 		  
39 Ir Amim  Failed Grade  9
ACRI The Arab-Palestinian School System in East Jerusalem  4
44 Health Adalah Ambulances Prevented from Entering Palestinian Neighborhoods in East Jerusalem  without Prior Approval or Police Escort  
 		  
Al-Mezan  
PHR-I 
45 Economy Ir Amim  Socioeconomic Effects 
 		  
46 ICAHD The gap distribution of the municipality's budget for 2003 Between East and West City  12-13
Ir Amim  About municipal inequality   

 

Bilaga 4 / NGO rapporter som används i Jerusalem 2011 Report

Para.  Ämne NGO   Källa  Sida
24,25 Archeology Emek Shaveh Between Holiness and Propaganda 17,23
Elad's Settlement in Silwan   
26 Planning, Demolitions, Evictions and Displacment  ICAHD No home no homeland  15,19
27 Ir Amim  A layman’s guide to home demolitions 
 		  
28,30 ICAHD No home no homeland  32
31 B'Tselem 10 Oct. '11: Civil Administration plans to expel tens of thousands of Bedouins from Area C 
 		  
37 Access and Movement  ICAHD No home no homeland  31
43-45,47 Education  ACRI The East Jerusalem School System – Annual Status Report September 2011 2,8,10
Ir Amim  
53 Health Adalah Ambulances Prevented from Entering Palestinian Neighborhoods in East Jerusalem  without Prior Approval or Police Escort  
Al Mezan 
PHR-I 
56 Economy, Transport and Infrastracture  ICAHD No home no homeland 21

Bilaga 5 / NGO rapporter som citeras om området C

Para. Ämne NGO Källa
4 The Palestinian Authority Miftah Ending the Occupation
5 Population and Demographic Save the Children UK Jordan Valley Fact Sheet
9 Israeli Settlements B'Tselem Access Denied
Badil Badil’s Written Report in Response to Israel’s Third Periodic Report to the UN Human 
 
HRW Separate and Unequal
 
Peace Now Breaking the Law in the West Bank
 
10 Movement and Access B'Tselem Forbidden Roads Table
11 Destruction of Civilian Property Bimkom May 2010 [2]

Bilaga 6 / OCHA-rapporter refererade till om Area C 

Namn Datum NGOs    Källa
 
Restricting Space: The Planning Regime Applied by Israel in Area C of the West Bank  December 2009 B’Tselem Land Grab: Israel’s Settlement Policy in the West Bank
Bimkom The Prohibited Zone
Peace Now Area C: Palestinian Construction and Demolition Stats
Save the Children UK Forced Displacement in the Occupied Palestinian Territory
Welfare Associate Broken Homes, Addressing the Impact of House Demolitions on Palestinian Children & Families
West Bank Movement and Access  June 2010  ACRI HCJ 2150/07
HCJ 639/04
ACRI & B'Tselem Ghost Town: Israel’s Separation Policy and Forced Eviction of Palestinians from the Center of Hebron
B'Tselem Fatalities
B'Tselem & Bimkom Under the Guise of Security
Yesh Din Petition 10078/09
Area C Humanitarian Response Plan Fact Sheet  August 2010  Bimkom The Prohibited Zone
The Monthly Humanitarian Monitor Contributing Agencies (P.12) – “…Al Haq, Badil, Save the Children (UK), Defence for Children International – Palestine Section (DCI-PS), Oxfam GB, Palestine Hydrology Group (PHG), Campaign for the Right to Enter…” January 2011  B’Tselem Land Grab: Israel’s Settlement Policy in the West Bank
Bimkom The Prohibited Zone
ICAHD Seizing control of space in East Jerusalem (book)
Ir Amim Evictions and Settlement Plans in Sheikh Jarrah
Yesh Din Law Enforcement upon Israeli Civilians in the OPT
Exceptions

 

 Slutanmärkningar:

[1] OCHA: s uttalade mål är "att förbättra den humanitära situationen genom att öka samordningen mellan organ för att säkerställa en effektiv fördelning av humanitärt bistånd."
 [2] Rapporten citerar en maj 2010 rapport från Bimkom, men ingen sådan publicering hittades.

 

 

GD Star Rating
loading...
GD Star Rating
loading...
Share

Palestinsk pressfrihet begränsas. Lika många svenska miljoner kommer ändå.

Abbas araber Eurabien Israel Middle East muslimer No Comments

Palestinsk nyhetsgrupp, Palestinian Journalists Syndicate, blockerar israeliska kontakter

Av Khaled Abu Toameh
05/11/2012 01:47

En palestinsk journalistgrupp förbjuder sina medlemmar från att träffa sina israeliska motsvarigheter.

Alla palestinska journalister som träffar israeliska kollegor kommer att utvisas från den palestinska Palestinian Journalists Syndicate på Västbanken, varnade gruppen på torsdag.

Varningen följde ett möte som ägde rum förra veckan mellan israeliska och palestinska journalister med anledning av World Free Press Day.

Liknande möten har också ägt rum under de senaste månaderna i Frankrike, Norge och Tyskland, vilket föranledde det Fatah-dominerade journalistsyndikatet att utfärda varning. Varför får inte en sån sak Sverige att begränsa sina enorma donationer?

"Vi är motståndare till sådana möten eftersom de är utformade för att uppnå normalisering med Israel", sade en ledande medlem av journalistsyndikatet i Ramallah. "Varje medlem som möter israeliska journalister kommer att avskedas."

Förra veckan bojkottade det palestinska Journalistsyndikatet i Ramallah en ceremoni anordnad av det amerikanska konsulatet i samband med World Free Press Day.

Syndikatet anklagade USA för att vara partisk till förmån för Israel och hotade att avslöja identiteten på varje palestinsk journalist som accepterar inbjudan.

[Det är värt att tänka på att AFP i stort sett endast har palestinska journalister i Mellanöstern och Israel. AFP är en av TT:s favoriter när det gäller Mellanösternnyheter.]

. . . . . . .

GD Star Rating
loading...
GD Star Rating
loading...
Share

Sverige älskar israelisk high-tech

Eurabien Israel Sverige No Comments

http://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-4226255,00.html

Ledande israelisk riskkapitalist Erel Margalit hjälper Sveriges utveckla nya hi-techföretag.

Bloggen Roy Alterman har skrivit om detta redan, bara några ytterligare detaljer.

Bägge länderna kan lära av varann utan att bli direkta konkurrenter på så många punkter. Israel ligger tvåa efter USA, och - tja, jämförbart med hela Europa eller hela Asien, Afrika, ett sätt att se det är på vilka som registrerats på hi-techbörsen NASDAQ i USA, som visserligen bara är en indikator. Klicka på Middle East på listan, 54 företag, ALLA israeliska. De kringliggande länderna har inte satsat en enda petrodollar på hi-tech! Vem tror du vinner ett krig?

Europa har 47, Afrika har ETT. Asien har fler men omfattar ju halva världen.... Kina, Taiwan, Singapore, Indien etc.

Man bör alltså lära metoder från varann, där finns nog att upptäcka och utveckla för alla, det håller inte på att ta slut! Sverige har några stora lyckade företag, men som artikeln säger, små hi-techföretag har svårt att komma fram här eftersom det finns mindre support för det i Sverige än i Israel som stöder detta. Israel suger i sig internationellt riskkapital frots oron utanför dess gränser. Alla litar på att de klarar sig trots alla odds, efter att ha lyckats med det i 64 år.

En sak Israel definitivt måste göra - skriva Made in Israel på alla sina exportprodukter, inte gömma sej! Experter vet men gemene man tror, tack vare massmedia, att det enda Israel exporterar är bojkottvänliga avocados! 

Se gärna Handelskammaren Sverige-Israel.

Jämför med de statsbetalda antisemitiska Palestinagruppernas lista över israeliska varor som varmt kan rekommenderas! De är fortfarande på avocadostadiet, även om de upptäckt att Intel har utvecklingslab i Israel.  Dock har de inte upptäckt att Microsoft, Apple och många andra också har det eftersom det lönar sig  i högsta grad för USA. Självklart står det inte en enda detalj som HJÄLPER några araber, bara uttrycker judehat. Hänger du med för en raid till deras kontor för att kolla så de inte har några produkter från Intel, Microsoft, Apple och inte använder chattprogram eller andra israeliska uppfinningar?

. . . . . ..

 

 

 

GD Star Rating
loading...
GD Star Rating
loading...
Share

Livet i Europa under Islam – en mycket personlig redogörelse.

Eurabien Geert Wilders islam Islamism Middle East muslimer No Comments

Självklart av en av de få som verkligen vågar se hur förtryckta vi är - bl.a. av media, som verkar totalt livrädda för att redovisa verkligheten, som den har utvecklats i Europa på ett decennium tack vare media och politikerna. Jag fann denna videon hos MXp, där du ser fler kommentarer och översättning av Wilders tal till svenska: [videolänk]

Och hur började vansinnet? En väsentlig början - eller rättare sagt avslöjandet av hur det  började, kan du läsa på http://israelisverige.info/?p=49

Detta är det enda riktiga avslöjande som gjorts, hur socialisterna i England släpade in mängder av muslimer enbart för att höja antalet röstande på dem, utan den minsta aning om resultatet - även om många nog hade kunnat berätta det för dom. 100.000 normala engelsmän har konverterat till islam, mest giftaslystna flickor som har charmats av föräktenskaplig charm utan en aning om vad som kommer efter, och en och annan kille som annars hade anslutit sig till gamla tiders främlingslegion för att få chansen att döda, och vad det gör med den gamla engelska kulturen kan du räkna ut, de kan det inte. Precis som Reepalu gör till Malmö, med "bränna stan"-Rosengård som resultat, och ingen stoppar honom. Det är ju inte riktigt PK, vad för vansinne de än ställer till med.

Man undrar ju varför flera svenska regeringar verkligen har ansträngt sig för att få hit så många muslimer som möjligt, helst från de länder med lägst genomsnittlig utbildning, så de verkligen kan visa sitt goda hjärta - det är ju mer synd om somalier än svenska pensionärer, bara att se. Och ingen ser ju innanför väggarna på långvård och vårdhem, som blir allt omänskligare.

England, Frankrike och Tyskland - alla dessa ledare har mycket explicit sagt att experimentet multikulturalism har totalt misslyckats. Fråga mej inte varför de började det - enbart i England har det avslöjats. Frankrike, ah well, när de lämnade Nordafrika lät de liksom en massa muslimer bara hänga med. Tyskland? Ah well, Turkar och tyskar förde ju första världskriget tillsammans även om turkarna i det Ottomanska Riket förlorade mer. Tyskarna behövde två världskrig för att inse hur mycket de kunde förlora, och de fortsätter handla med Iran mer än någon annan. Kanske tur att många kärnanläggningar i iran har elektronik från Siemens eftersom industriviruset Stuxnet specialiserar sig på deras kontrollelektronik de i stor mängd har sålt till Iran.

Vad har svenska politiker sagt om multikulturalismen? Himlat med ögonen och berättat hur fantastiskt det är att äntligen ha fått hedersmord till Sverige, det är ju KULTUR intygar Aftonbladets kultursida.

Jag undrar var den svenska gränsen för inskyfflandet av denna totalt främmande kultur går? När den genomsnittliga svenska inkomsten är densamma som den i Somalien? Allt annat är ju orättvist. Det kan vilken logik som helst visa.

Jag har ofta framhållit denna boken som berättar hur vi hade det 1938, och inser hur snabbt vi kan backa dit och fortsätta bakåt. Inser du? Borde vara obligatorisk läsning för alla som kommer till Sverige och det relativa välstånd vi har, jämfört med många, är inte är något som automatiskt ramlat ner på oss. Hur många muslimska illegala flyktingar hit (alla som inte kommer tack vare FN:s flyktingorganisation) inser att folk måste jobba ihop till alla socialbidrag de får som inte jobbar?

. . . . . ..

Se också Avpixlat 

http://www.dn.se/nyheter/varlden/wilders-friad-i-hatbrottsmal

 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/kritikstorm-mot-anti-polsk-hotline_6861407.svd

 

 

 

GD Star Rating
loading...
GD Star Rating
loading...
Share

Terrorister i England.

Eurabien Islamism muslimer terrorism 2 Comments

Man är oh så försiktiga att inte antyda möjligheten att terroristerna är muslimer - vilket får alla att misstänka att de var muslimer, åtminstone en del av dem. Om man ser denna länk säger de: 

“In the planning of these search warrants, full consideration has been given to treating those arrested, and especially their families, with appropriate respect for cultural and religious identity as far as is possible.”

Vilket mycket skarpt antyder att det inte är några vanliga medel-Jones det rör sig om. Luton har 30.000 muslimer, 20% av stadens befolkning.

. . . . . . .

 

http://www.dn.se/nyheter/varlden/fem-terrorgripna-i-luton

http://svt.se/2.22584/1.2783730/fem_terrorgripna_i_luton

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=306538

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/fem-terrorgripna-i-luton_7082501.svd

GD Star Rating
loading...
GD Star Rating
loading...
Share

Arabvärldens kristna vet att de kan räddas om de kommer till Israel. Världens kristna bryr sig inte.

Eurabien FN In English Middle East muslimer No Comments

[videolänk]

.......
GD Star Rating
loading...
GD Star Rating
loading...
Share

Arabiska mordbränder i Israel.

Eurabien Israel kristen antisemitism Middle East muslimer Norge palestinier vänstern No Comments

Rapporten räddad från en diskkrasch förra året, men eftersom händelserna bara fortsätter så.....

Läser man våra mer primitiva islamonazistiska vänsterbloggar som närmast känns som iskalla slemvarelser krypande upp ur underjorden, kan man få för sej att judiska nybyggare inte har något för sej förutom att trakassera araber. Att det faller på sin egen ologiskhet stör inte deras vilda fantasier ett dyft.

Där har alltid funnits judar i vad som i många hundra år kallats Det Heliga Landet. På Jesu tid uppskattas det att de var lika många som nu. Invasion efter invasion av andra har minskat antalet, men där har alltid funnits en del.

Efter Muhammads död ägnade hans araber, inte åt att föregå med gott exempel och bygga upp ett gott land, utan galopperade iväg på sina vilda kameler med lika vilda ökenkrigare, för att slå ihjäl alla i närheten som inte omedelbart lovade att annamma Muhammeds förvanskning av den judiska religionen.

Koranen har inte det minsta spår efter någon ”arabisk religion”, det är enbart stöldgods och förvanskningar och fria fantasier för övrigt. När araberna vältrade in i Egypten slog de ihjäl de kristna kopterna vad de kunde, när de vräkte ej in i Irak mördade de och slog ihjäl de högt utvecklade kristna assyrierna, som gjorde många av de uppfinningar som sedermera har kallats ”islamska”.

Men det var inte vad jag skulle skriva om utan snarare en reaktion på vad vänstergrupper och palestinagrupper pådyvlar folk, som inte har den minsta kritiska ådra i sina tankeorgan.

Där finns precis hur mycket som helst skrivet om alla attacker från araber mot judar, både i Judéen/Samarien och övriga Israel, där de arbetar hårt på att stjäla land. Studerar man fenomenet har Israel varit alldeles för släpphänt mot sådana brott, under alla vänsterregimer där. Vi alla väntar på en riktig högerregering som är intresserad av Israels säkerhet i alla situationer, som inte böjer sej inför internationella idiotier, som såna från Norge och massor av liknande helt ologiska och okunniga stater.

Kanske måste vi vänta på allvaret tills Israel har antagit sin roll som energistormakt, som jag skrev om nyligen.

Här några artiklar om alla mordbränder som araberna ägnat sig åt på sistone – självklart total censur från TT: 

Photo Essay: Arab Arson, IDF Helplessness 26 juli

Ett stort antal foton har tagits av hur araber startar upp mordbrand nära Neve Tsuf i månddags.

Lokalbefolkningen är rasande på IDF som inte åtgärdade mordbränderna på något effektivt sätt.

Dessa attacker från araber har pågått mer än ett år utan att IDF, Israels försvar, har gjort ett dugg för att ta i med hårdhandskarna och stoppa det.

Arab Arson Nearly Hits Jewish Community 29 juli

Arab Arson Nearly Hits Jewish Commuity (längre) 29 juli

Araber från Burin – upphetsade och påmanade av vänsterextremister från väst, startade en enorm eld nära Burin på fredagen. Dessa startades avsiktligen just före shabbat och nära judisk nybyggen, för att förstöra så mycket som möjligt. Stora områden var i farozonen. Brandkår överöstes av stenar från araberna. Även vatteången på två vekor nförsörjningen skadades av araberna.

I april attackerades samma område tidigare av Abbas araber.

Detta var tredje gången på två veckor som araberna överföll nybyggare på samma sätt. Tyvärr är de israeler som ska uppehålla lag och ordning, styrd av Israels vänster, alltid lika långsamma att komma och stoppa våldet från araberna.

Arab Arson Nearly Hits Jewish Community 30 juli

17 Nabbed for Issawiya Mob Attack 31 juli

17 araber fasthållna efter att ha anfallit en judisk man under promenad i ett arabiskt grannskap i Jerusalem.

Clashes Between Arabs and Havat Gilad Residents 1 augusti

Flera rapporter av araber som attackerat nybyggare.

Arab ‘Arson Intifada’ Threatens Judea and Samaria 2 augusti

Arabisk ”mordbrännarintifada” på gång i Judéen/Samarien, återgång till taktik från första intifadan med mordbränder av judiska nybyggen. Under de senastae veckorna har araberna startat mer än 20 mordbränder, vilket har tvingat människor att evakuera.

Polisen har konstaterat att det är fråga om avsiktliga mordbränder, och spår har lett till närligga. nde arabbyar. 6 arabiska misstänkta har fasttagits. Araberna begår ofta dåden på helgen när religiösa judiska nybyggare har mindre möjligheter att försvara sig.

Som exempel brändes flera acre ner i ett naturreservat, där araber innan har betalt för att plantera skog. Nu fick de betalt från samma hand för att de hade hjälpt till med släckningen av mordbranden de startat……

Samma metod har använts på ett flertal andra ställen.

Den torra sommaren har gjort det extra livsfarligt, mer än arabernas vanliga st

stenkastning och brandbomber. Flera mordbränder har avsiktligt startats nära bostäder för att förhoppningsvis starta mordbrand.

Den enda info jag sett i svenska media är hur vänsterbloggar beklagar sig över att araber har blivit fasttagna utan att någonsin några anledningar nämns. Jo, såg en sån som var rena urslemmet, där man beklagade sig över att israelerna hade varit hårdhänta mot de som mördade en hel ung familj i Itamar. Det är svårt att tänka sej någon som kan sjunka lägre – utom mördarna själva förstås, som applåderades av en stor del av palestinierna.,

 The Lie of the Arab ’Calm’ 3 aug.

Du har kanske hört diverse nyhetsblänkare om ”lugnet” – som inkluderar 25 terroristattacker från araber i Judéen/Samarien under juli, mest brandbomber, och detta innefattar inte alla mordbränder. Under tiden ca 20 attacker från Gaza.

 

Alla uppmuntrade och applåderade från NORGE!!!

 

            ............

GD Star Rating
loading...
GD Star Rating
loading...
Share

INTE Breivik, men vad jag skrev just före. Del 3: Norges Quislingar.

Eurabien Israel Norge No Comments

Tyvärr hade jag en diskkrasch just då, när jag skrev om Norge och dess Israelhat som regeringen där förmedlade till ungdomarna på Utöya. Har återfunnit några artiklar i ett arkiv. Utlandsnyheterna består idag till hälften av sagor om Breivik och hans fasters hunds åsikter, jag har vägrat läsa en enda efter de första 25. Ingen nämner vad som föregick före!

Jag såg vid en sökning att vänstern hade fått ett hatanfall för att jag hade reporterat lätt verifierbara sanningar om Norge :)  Sök efter Israel i Sverige på sidan.

http://frontpagemag.com/2011/07/20/the-quislings-of-norway/

 Av Joseph Klein.

Den ökända norska Vidkun Quisling, som hjälpte Nazityskland medan de erövrade hans eget land, applåderar i sin grav.

I det senaste exemplet på det norska samarbetet med judarnas fiender, förklarade Norges utrikesminister Jonas Gahr Stoere under en presskonferens i veckan, tillsammans med den palestinske presidenten Mahmoud Abbas, att “Norge anser att det är helt legitimt för den palestinska presidenten att vända sig till FN “ för att ansöka om erkännande av en självständig palestinsk stat.

Trots att Abbas beslut att kasta sin lott in med Hamasterrorister som en del av någon form av “enhet-”regering undertecknade Stoere ett avtal med Abbas om att uppgradera den palestinska representationen i Norge. Enligt avtalet, som effektivt belönar Abbas för att gå samman med Hamas, kommer de palestinska representanterna att ha samma diplomatiska ställning som en ambassadör.

Utrikesministern i Norge, som är ordförande i en grupp palestinska givarländer, används också tillfället att hålla tiggarskålen ut för Abbas. Utrikesminister Stoere bannade de som har beslutat att hålla tillbaka på sina bidrag. “Alla givare bör göra en extra insats för att stödja palestinierna i sommar och höst”, sa han.

Inget av detta bör komma som en överraskning. Låt oss inte glömma, till exempel, att utrikesminister Stoere har ansvar för samma norska utrikesministerium där socialistiska Ingrid Fiskaa – som sa i april 2008 att hon ibland önskade att FN skulle skicka “precisionsmissiler mot utvalda israeliska mål “- så stolt fungerade som en statssekreterare.

Under den nazistiska ockupationen av Norge var nästan alla judar antingen deporterade till dödslägren eller flydde till Sverige. Idag är Norge på ett effektivt sätt under ockupation av den antisemitiska vänstern och radikala muslimer, och verkar villiga att hjälpa yill med förstöraelsen av den judiska staten Israel.

Till exempel, ett av Norges ledande intellektuella, Jostein Gaarder publicerade en debattartikel i en stor norsk dagstidning under 2006 med argument mot att erkänna staten Israel i sin nuvarande form och att hävda att judendomen är “en ålderdomlig nationell och krigisk religion. ”

Gaarder likställer den judiska staten Israels försök att försvara sig mot islamistiska terrorister – med apartheid och etnisk rensning:

Vi kan inte längre erkänna staten Israel. Vi kunde inte erkänna apartheidregimen i Sydafrika, inte heller erkänner vi den afghanska talibanregimen. Sen var det många som inte erkände Saddam Husseins Irak eller serbernas etniska rensning. Vi måste vänja oss vid tanken: Staten Israel i sin nuvarande form är historia.

Staten Israel har våldtagit erkännandet från världen och får ingen fred tills de lägger ned vapnen.

Norges Labour-parlamentariker Anders Mathisen har gått ännu längre och offentligt förnekat Förintelsen. Han sade att judarna “överdrev sina historier” och “Det finns inga bevis för att gaskamrarna och eller massgravar faskorn ns.” Medan det norska politiska etablissemanget och opinions-makar-eliten inte kan ha nått den punkten av galenskap riktigt än, tenderar de att behandla muslimer som offer för israeliskt förtryck – som om dagens muslimer har tagit på sig skorna av de judiska offren för Förintelsen och dagens nazister är israelerna.

Thorbjørn Jagland, tidigare premiärminister i Norge, ordförande i det norska parlamentet, och chefen för Nobelkommittén som gav president Obama Nobels fredspris två veckor efter att denne började jobbet, har ställt sig bredvid Turkiet och fördömde Israel för defensiva åtgärder som gjordes förra året mot den så kallade Free Gaza flottiljen.

 

 

Socialistledaren Kristin Halvorsen har lett bojkotta Israel kampanjen. Medan hon tjänade som Norges finansminister, var hon bland demonstranterna på en anti-israelisk protest, där en affisch sade (översatt): “Den största ondskans axelmakter:. USA och Israel” Bland de paroller som upprepade gånger skreks på demonstrationen var (som översatt) “Död åt judarna!”

Halvorsen har nyligen stött ett rav på militära aktioner mot Israel om de beslutar att agera mot Hamas i Gaza, som bygger på resonemanget att världssamfundets trovärdighet i konfrontationen med Qaddafi-regimen skulle undergrävas om det gör något för att hjälpa Hamas avvärja israeliska flyganfall i Gaza.

Förra året beslutade den norska regeringen att avyttra från två israeliska enheter som arbetar på Västbanken. Norges suveräna investeringsfond avyttrade från det israeliska företaget Elbit, eftersom det har arbetat på det israeliska säkerhetsstängslet som håller reda på palestinska självmordsbombare. Israel har också blivit blockerat från att lämna anbud till det norska försvaret.

Den statligt ägda TV NRK sände den ensidiga filmen “Tårar över Gaza”, fotograferad av flera palestinska kameramän under och efter Israels Operation Gjutet Bly. Dess regissören Vibeke Løkkeberg har haft fräckheten att jämföra Israels defensiva militära aktioner i Gaza, som skyddar civila israeler från Hamas bomber, med “de massakrer Qaddafi bedriver mot libyska rebeller.”

Som förklaras av Bruce Bawer, en amerikansk litteraturkritiker, författare och poet som bor i Norge och har kritiserat europeisk antisemitism och radikal islam, i en intervju med Jerusalem Post, lever samtida norsk antisemitism och frodas i Norge, särskilt bland “Den kulturella eliten – akademiker, intellektuella, författare, journalister, politiker och teknokrater.”

Det är en sådan antisemitisk smörja och moraliska likvärdigheter som gör de muslimer som bor i Norge, allt djärvare för att legitimera sitt eget antisemitiska beteende som norska tjänstemän har tolerera i namn av mångkulturalism.

Som Bawer förklarade:

En del av motivationen för denna antisemitism, tillströmningen till Norge under de senaste decennierna av massor av muslimer från Pakistan, Irak, Somalia och andra ställen. Mångkulturalism har lärt Norges kulturelit att ta en okritisk, även inställsam, hållning mot alla aspekter av muslimsk kultur och tro. När muslimska ledare skriker mot Israel och judarna är den reflexiva responsen från den multikulturella eliten att gå med dem i deras utbrott. Detta kallas solidaritet.

År 2009, när muslimer ställde till med ett våldsamt uppror i Oslo centrum för att protestera mot Israels agerande mot Hamas, vilket resulterade i omfattande skador, blev det få konsekvenser för de ansvariga.

Lärare i skolor med stora andelar av muslimer rapporterade att muslimska elever ofta “berömmer eller beundrar Adolf Hitler för hans sätt att döda judar”, att “jude-hat är legitimt inom stora grupper av muslimska elever” och att “muslimer skrattar åt eller berordrar [lärare] att sluta när man försöker att utbilda om Förintelsen. ”

Norge upprepar sitt Quisling-förräderi från den nazistiska eran, denna gång i liga med en växande radikal muslimsk befolkning. Och återigen är judarna offren.

 

        .......

 

GD Star Rating
loading...
GD Star Rating
loading...
Share

INTE Breivik, men vad jag skrev just före. Del 2: Norges antisemitiska landsfader.

Eurabien Israel Norge No Comments

Tyvärr hade jag en diskkrasch just då, när jag skrev om Norge och dess Israelhat som regeringen där förmedlade till ungdomarna på Utöya. Har återfunnit några artiklar i ett arkiv. Utlandsnyheterna består idag till hälften av sagor om Breivik och hans fasters hunds åsikter, jag har vägrat läsa en enda efter de första 25. Ingen nämner vad som föregick före!

”Vi har sett att hela den norska regeringen, med Stoltenberg i spetsen, har talat om för världen att vi inte låter oss stoppas (i vår antisemitism), sade han. ”

Stoltenberg talar väldigt nära terminologin som Hitler använde i sitt judehat, och vänsterbloggar har blivit totalt hysteriska när de beskriver vad de anser om de som påvisar antisemitismen inom den norska ledningen.

 

http://www.dn.se/nyheter/varlden/han-leder-norge-genom-sorgen

http://www.dn.se/nyheter/varlden/minnesstund-i-stortinget

        .......

GD Star Rating
loading...
GD Star Rating
loading...
Share