Posts Tagged Eurabia

Hedrad av att ha slått ihjäl en tjej?

Denna paranta damen ser ju mycket hedrad ut – hon har just avlivat sin dotter. En naturlig del av livet för de muslimska palestinaaraberna. Först våldtog hennes bröder Rofayda Qaoud, som blev gravid, därefter gav denna hedrade dam tjejen en rakkniv för att göra det enda hedrande. Hon hade inte lust så hennes mamma slog ihjäl henne, och vart därigenom hedrad.

Mamman tog 20 minuter på sej att få ordentligt död på flickan, plastpåse över huvudet, rakkniv, slog henne i huvudet. Ett genompräktigt muslimskt jobb. Inte sitter hon i finkan – bröderna satt väl inne lite.

TT har just berättat om att FN:s Människorättsråd plötsligt har upptäckt att många tusen flickor och kvinnor hedrar sina familjer genom att bli brutalt ihjälslagna. Föreställ dej ett ögonblick om alla gubbar hos Rådet som ägnar sig på heltid att förfölja Israel, i stället hade jobbat på detta problemet! Men det ger väl inte lika feta tidningsrubriker.

Är du muslim och sugen på att avliva en söt tjej så är dessa redan fixade - se länk.

Där ser du också det pågående långsamma försöket att mörda Rifqa Bary, en ung söt tjej i USA som konverterade från islam till kristendomen, och nu är hela den muslimska samfundet i USA desperata på att få slå ihjäl henne – eller åtminstone tvinga henne tillbaka att bli muslim igen och kunna misshandlas i lugn och ro. Hennes morbror var nyligen på henne – hennes mor sa inte ett knyst.

Obama tittar förnöjsamt på och har heller inte uttryckt något missnöje.

Rädda Barnen har en rapport om hedersmord, men de vägrar att släppa den eftersom det skulle kunna svärta ner människors känslor inför islam – SDS skrev om det.

Där finns websites som enbart tar upp detta i huvudsak muslimska sätt att bli hedrade, som http://www.stophonourkillings.com/ En annan sajt nämner att det är stött av Sharia – den muslimska lagen. Ett lagtänkande som kryper in i Eurabien både här och där, England har det, Sverige börjar väl närma sig.

Flera exempel från Sverige.

National Geographic har en artikel om fenomenet, där de också tar upp alla ihjälslagna kvinnor i Indien – ofta när de inte har haft med sig nog hemgift till sin nya karl. Tja, det med kultur är ju svårt. Rapporter har lämnats till FN om flickmord från Bangladesh, Storbrittanien, Brasilien, Ecuador, Egypten, Indien, Israel, Italien, Jordanien, Pakistan, Marocko, Sverige, Turkiet, och Uganda. Alla har förstås inte rapporterats. Andra på länk1 – tja, sök själv i Google på honor killing .

DN184 HD GP D721 SvD213 AB285 SkD849 KrB Y BLT vg *

.
...

Tags: , , , ,

Högerextrem?

Nae, inte Hitler, det var på den gamla goda tiden. Högerextremism av idag betyder något helt annat: ta exempel från Holland och Israel.

Det betyder helt enkelt att man bryr sig mer om folket som bor på platsen, än om muslimer, i landet eller i grannskapet. Wilders kämpar för att Holland ska behålla den gamla kultur som är ett judeokristet arv sedan tusentals år. Kristendomen kom till Sverige och snart avskaffades träldomen – många muslimska stater har fortfarande slavar att roa sej med eller utnyttja. Den muslimska kvinnan bibehålls som slav, hur många kvinnliga naturvetare, medicinare, författare finns i muslimska länder? I vissa länder finns det men inte särskilt många.

I Israel anklagas regeringen och dess stöd från höger som högerextremistisk eftersom de först och främst tar hand om Israel, inte några palestinier som inte vill göra ett smack utan bara sitta och vänta på stekta sparvar som kommer flygande från Obama, FN, EU och Bildt. Nä, Israel har erbjudit sig sätta upp industrier åt palestinaaraberna men redan gamle Arafat grymtade nej, och nu gör Diakonia det – hellre arbetslösa palestinaaraber, bara de inte står i någon tacksamhetsskuld mer än till Diakonia. Dessa araber ska ju inte råka illa ut för att världekonomin är taskig.

Yttrandefrihet finns inte i den muslimska världen, med mycket få undantag. Det  FINNS imamer som erbjuder ett fredsbudskap eftersom det står på varannan sida i Koranen, men de flesta vrålar ut sitt hat mot allt icke-muslimskt enligt varannan sida. Det finns inte en enda stor muslimsk fredsrörelse som vågar (eller vill?) ta upp kampen med terrorism, hat och förnedring emot alla oliktänkande.

Wilders blir åtalad för att han inte gillar detta utan vill bibehålla den gamla västerländska kulturen. Vill muslimerna smälta in och assimileras som individer – fine! Men hur många – förudom de nere i min kvartersbutik – vill det? Knappast de i Rosengård som har utvecklats till vad de är under Reepalus styre.

DN624 DN242 SVD523 GP368 SDS AB611 DA ETC379 DN229 SVD995 AB139 DN184 *

.
...

Tags: , , , , , , , ,

Varför demonstrerar ingen alls mot vad som tvingade fram terroriststängslet (även kallat MUUUUUREN eftersom det rimmar på Berlinmuren)?

Lotta Schullerqvist har en bedrövlig artikel i HD, “Kamp vid muren” där vänsterextremister från både Israel och Västvärlden (konstigt nog inte en kotte från den enorma Arabvärlden) tar sin semester för att kasta sten på sitt förnämsta hatobjekt – israeliska soldater – och sen diskutera hur roligt det är runt lägerelden. Åtminstone tjänar butikerna i Bil’in och Nil’in rätt bra på det.

Varför går taggtråden där? Du behöver inte vara matematiker för att förstå detta diagrammet: TerroristFence

Från när Arafat gormade NEJ till allting som inte innebar ett steg närmare Israels förintelse, vid Camp David år 2000, och startade andra intifadan, till stor förödelse för den palestinska ekonomin, så växte antalet självmordsattacker mot judar, se den röda linjen, och droppen var när tuffa Hamaskrigare kom till ett pensionärskalas under Pesach i Netanya och avlivade och skadade mer än hundra pensionärer, ett sant hjältedåd.

Israel tvingades gå in med soldater i Judéen/Samarien och börja bygga Säkerhetsstängslet – som är mur där prickskyttar med lätthet kan skjuta ner judar på andra sidan, vilket är ett par procent av sträckningen. Men Muuuur får det heta…….

Vi alla minns hur Arafat sa hur han formligen älskade barn-shaheeds – de gör sej ju också så bra på bild i media. En anledning till den hårda propagandan för barn än i dag.

Före år 2000 kunde palestinier och judar i princip handla hos varandra och söka jobb hos varandra, och nästan hälften av palestinaaraberna levde på inkomster från arbete i Israel, israeler kom gärna till de palestinska områdena för shopping.

Andra intifadan förstörde allt detta.

Tänk efter: var har araberna det bäst, i Israel, i Judéen/Samarien (som Jordanien kallade sin “Västbank” under dess illegala ockupation 1948-67) eller Gaza?

PLO:s och Fatahs Stadgar säger ytterst monotont att de aldrig kommer att erkänna Israel, trots att Arafat på engelska låtsades att de skulle ändra ordalydelsen. Den nya Fatahstadgan från förra året talar fortfarande om Revolution, inte fred med Israel.

Tror du det inte så Googla på PLO Charter not amended. Exempel.

Så vad säger Lotta i sin artikel? I princip: “Let the Revolution go on!” Där existerar inte en enda demonstrant som demonstrerar mot orsaken till att Staketet var nödvändigt. Ingen som demonstrerar mot att Abbas fyller skolböcker och barn-TV med intensivt hat mot judar/Israel för att fortplanta kriget till nästa generation, och frågar någon varför de inte stoppar detta eftersom det vore första steget in på Vägplanen, som Israel lovat slutar med en palestinsk stat – om ALLA steg tas i tur och ordning – de verkar inte alls intresserade. Och frågar man donatorerna varför de inte har det som krav för att fortsätta donera så rycker de på axlarna – man nästan tror att det har med den kända tesen “ens fienders fiender” att göra. Ingen hjälper hungriga araber om man inte kan anklaga Israel i samma veva.

De får ju sina enorma bidrag ändå och behöver inte göra ett dyft annorlunda.

Kollar man NGO-tätheten avtar den monotont med avståndet från Israel, ingen större korrelation med hur hungriga folk är.

Premiärministern hos Abbas talar om en palestinsk stat om två år – stora fina planer. Han utgår från att EU, USA och resten av gänget ska underhålla dem med stora mängder med pengar så länge som UNRWA bibehåller flyktingar i läger, d.v.s. inget definierat slut.

Israel har många gånger sagt att Staketet är temporärt, det tas ner när det inte behövs längre. Israel har gjort små försök att ta bort vägspärrar och – nästan var gång ett allvarligare terrordåd har utförts i Judéen/Samarien så ser man att en väsentlig vägspärr helt nyligen har avlägsnats. Lotta har aldrig någonsin tagit fram det i en artikel – hur man ska få bort Stängslet. Varför inte?

.

...

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

KTH and Boycott of Israel – next step. Comparisons.

No violent activities to report at KTH – since the leftists had a meeting there to spite the Rector and others.

After gettfing a NO they had not the tinest of excuses to use localities in the Royal School of Technology – except to spite the administration there and flash off a show of power. They could trivially have found another hall to meet, they were not that many.

I and others of course mailed the Rector and today I and others I know, got the same response from the Press Office, at KTH promising another step – is it enough? The band behaved like wild kids, and one hopes the response will not only be the way you soothe the minds of unruly gangsters-to-be before they are quite old enough to hurt you.

The mail said:

Hej,

Mot bakgrund av det möte som i förra veckan hölls i KTH:s lokaler vill KTH informera om följande:

Rektor och fakultetens dekanus kommer att kalla de berörda till ett möte för att förklara KTH:s ståndpunkt när det gäller offentliga politiska manifestationer i universitetets lokaler.

Mvh /Peter Larsson

KTH001

Peter Larsson

Forskningsinformatör och pressansvarig

KTH

Universitetsförvaltningen

Informationsavdelningen

Valhallavägen 79, 100 44 Stockholm

Tfn: 08 – 790 69 60, 076 – 050 69 60

peterl9@kth.se, www.kth.se

In essence it said: “The Rector and the administration is calling the organizers of the prohibited political manifestation, to tell then the rules”.

Very polite, very Swedish, and not at all touching the subject of Boycotting the only democratic state of the Middle East.

Just as the Nazism in Europe grew far too fast for anybody to  stop until it was too late, the Islamism is doing exactly the same in Europa. And a scary lot of politicians think “aaaaah, I will be nice to them then they vote for me – then…”, and they do not think any further. Search for the word Eurabia.

Why do we have 60 million Muslims in Europe and why are some politicians, like Bildt, so keen to see the number more than double by incorporating Turkey? Why stop there, what about Iran, Syria? They have lately become much more similar.

OK, one can count many ways. There are old Muslim areas in SE Europe – but I talk about all Muslims who have escaped their own countries because they could not stand the violence and poverty – and they have come here instead of trying to improve their own countries. There is not a single Muslim democracy! There is not a single Muslim country where Muslims want to flee TO! Howe many come here to learn to build a democracy? The result is easily seen just now with Geert Wilders in court to try to defend Europe from becoming like the Muslim world.

They are not more stupid than anybody, and many are disgustingly rich, and send their kids to study in the US – as their own universities are concentrated on learning the Qur’an by heart. And then? Well, I guess you have read the papers.

On February 8, the Israeli US Ambassador Michael Oren spoke at the University of California. He did fairly well, considering that the Muslim students had decided they did not like him coming to their university, and organized very well, and – like the extreme-leftists at KTH – they did not give a damn what they were told. They had spread among the listeners and started their monkey choir……

Read at link1 link2 link3 link4 or have a look at YouTube.

Prosecution for the screaming Muslim students?

Some people are very worried – we know Norwegian Universities have started to try to boycot Israel for obscure reasons, reasons totally compatible with the EU definition of Anti-Semitism. England is pestered by these boycotts – no, not against the nuclear weapons produced in Iran, but against Israel!

I definitely hope that KTH has the insight to realize what they have to stop in the bud. Sweden already has a horribly poor reputation in Israel, and Swedes living there have often stopped mentioning they are Swedes, they feel ashamed. I am sure the band of Dror Feiler has hopes for a riot like at the University of California – and what might come after.

.

...

Tags: , , , , , , , ,

Bildts förlorade våta drömmar. Kunde han ha gjort det värre?

Som bekant hade Bildt en dröm att bli EU:s utrikesminister så han verkligen kunde utveckla sin antisemitiska ådra, men – en tämligen okänd engelsk tant vann loppet.

Jag vet inte vem som hade varit värst. När fru Ashton väl läst in sej på EU:s syn på verkligheten blommade hon upp och visade sin anpassningsbarhet.

Ashton är innan känd som en förkämpe för anti-kärnvapenligan. Ingen får ha kärnvapen även om det är helt nödvändigt för sitt försvar. Israel kanske har kärnvapen – och hade de inte haft det hade de uppfunnit det förstås med judar som utvecklade både atom- och kärnfysiken. Men nu ligger de som en infinitesimal prick i den stora arabvärlden och vill det sig verkligen illa måste de ta till eventuellt existerande kärnvapen – existensen gjorde Obama sitt bästa för att avslöja, efter ett 40-årigt avtal mellan USA och Israel om att den information som delas på den punkten ska vara hemlig.

Nu? Nu är han en förespråkare för att INTE se göra något för att förhindra Iran från att framställa kärnvapen…….

Obama gör ingenting mer än pratar, EU gör ingenting mer än pratar om att inte göra någonting, medan Iran i lugn och ro jobbar vidare på sina kärnvapen.

Så frågan är – vad hade Bildt gjort i samma ställning? Använd din kunskap om hans antisemitiska uttalanden under det gångna året, och sen fri fantasi! Och läs den engelska artikeln nedan – engelska är inte mitt modersmål heller.

Inspiration från Barry Rubins blog:

Two EU Leaders: Complaints about Obama; Fought Against the West Having Nuclear Weapons; Now Indifferent to Iran Having Them

Posted: 04 Feb 2010 02:44 PM PST

please subscribe for real-time information and data found nowhere else

By Barry Rubin

Remarkable statements have just been made by Europe’s two highest leaders which reveal a lot about what’s really going on right now.

First, EU Council President Miguel Angel Moratinos, who is also Spain’s foreign minister, showed that while President Barack Obama and his many American supporters think that by bending over backward he has done a great job making Europe happy with the United States again that hasn’t happened. “Europe needs to show Washington it exists, and not fear being marginalized on the world stage,” Moratinos complained.

Europe today is always on the defensive, he continued, but should stop fearing the United States, and China, too, for that matter. He was angry because Obama said he would not attend a U.S.-EU summit in May.

Meanwhile, the EU’s own foreign minister provides another example of lack of cooperation with Washington and, if one knows the background, a sign of how ridiculous much Western policy on the Middle East is. Consider this bland item:

“EU foreign policy chief Catherine Ashton has cautioned against any hasty European move to slap new sanctions on Iran over its nuclear program, while announcing she is assuming the role of international intermediary on the issue.

“In an interview with AFP Ashton distanced herself from the position of some EU nations, such as France, which are pushing for extra sanctions to be imposed on Tehran….`We’re not moving quickly on anything….’”

Now if you don’t know the background this story is serious in its own right. The EU is in no hurry to put sanctions on Iran; the U.S. government is in no hurry to put sanctions on Iran. But Iran is in a hurry to get nuclear weapons.

That’s bad enough. But there’s another dimension. For many years, Ashton was a leader of the Campaign for Nuclear Disarmament. During the height of the Cold War she advocated Western unilateral disarmament in the face of the Soviet threat. From her standpoint, the United States and United Kingdom couldn’t get rid of nuclear weapons fast enough. Ashton wanted to ban the bomb when it came to the United States or Great Britain, Iran is apparently more trustworthy.

Now she favors real caution when it comes to the radical, aggressive Islamist dictatorship in Iran getting nuclear weapons. No hurry here; let’s not exaggerate the threat, she says.

In each case, she has favored energetic activism against Western power to weaken it, coupled with giving every benefit to its enemies.

I don’t want to imply she is saying she opposes sanctions forever. The United States is also ready to go to the UN for a resolution. But she does want to go real slow and is very unenthusiastic about doing anything, sounding  like the Russians and Chinese.

In contrast, the British, French, German, and Italian governments seem more willing to move faster and do more than does Obama. But since the U.S. government wants to have the entire EU on board for the sanctions, her stance creates problems as  it means almost any small European country can sabotage the process.

Barry Rubin is director of the Global Research in International Affairs (GLORIA) Center and editor of the Middle East Review of International Affairs (MERIA) Journal. His latest books are The Israel-Arab Reader (seventh edition), The Long War for Freedom: The Arab Struggle for Democracy in the Middle East (Wiley), and The Truth About Syria (Palgrave-Macmillan). To read and subscribe to MERIA, GLORIA articles, or to order books. To see or subscribe to his blog, Rubin Reports.

.

...

Tags: , , , , , ,

Norge har löst Mellanösternfrågan för alltid!

Also on Tuesday, Norway’s Foreign Minister Jonas Gahr Stoere said, before meeting with Mitchell in Brussels along with Quartet envoy Tony Blair, French Foreign Minister Bernard Kouchner and Spanish Foreign Minister Miguel Moratinos, that increased aid to the PA might help revive the stalled diplomatic process.

“There is a link between the financial support we provide and the outlook for the peace process,” Stoere said. Catherine Ashton, the EU’s new foreign policy chief, also attended the talks.

Representatives of the Quartet are scheduled to meet in Brussels on Wednesday at the special-envoy level and issue a statement following their meeting. Israel is hoping for a clear call for an immediate return to negotiations.

Från länk. EU:s nya “utrkesminister” nickade med på samma möte. Tänk så enkelt – att ingen har kommit på det tidigare! Ge bara Arafat och därefter Abbas precis hur mycket pengar som helst så blir de fredliga!

Konstigt att de pengar de har överösts med konstant inte har hjälpt ett dugg.

Sveriges lilla present under 2009 var 720 miljoner kronor. Vad krävde Bildt för det? Att Abbas skulle skriva om Fatahs Konstitution som förbjuder Israel att existera? Nej. Att Abbas skulle uppfylla löftet (när han skrev under Vägplanen, i Annapolis) att sluta med hatpropaganda i medier, moskéer och skolböcker? Ack nej. KRÄVA något av en arab, är du vansinnig??? De kan ju bli arga! Har Bildt försökt berätta för Abbas vad internationella lagar säger om Israels rättigheter i vad som var det palestinska mandatet, som jag skrivit/översatt flera artiklar om? Ack nej. Vet han det har han nogsamt förträngt det – åtminstone kan han inte fåna sej längre inför EU om det.

EU:s skyfflande av pengar till Abbas’ terroristgäng hade knäckt ryggen på vilken grovarbetare som helst. En not på denna länken berättar att EU har levererat mer än 222 miljoner Euros från första januari 2009 tills artikeln skrevs  Varför? För att de har uppfyllt ovanstående villkor? Ack nej. För att de är fattigast i världen? Sök lite på Googles bilder på Darfur och palestinian, och jämför bukomfånget.

Obama ger också ofantliga penningmassor åt palestinaaraberna för – tja – ingenting. För att de ska slippa betala skatt som alla andra. En avsevärd summa går till den palestinska armé hans general Dayton bygger upp, enligt Dayton själv redo att om två år attackera judarna om de inte har lytt Obama dessförinnan.

Det är ju i och för sig rättvist med de enorma illegala kampanjbidrag han fick från araber för att bli vald. Se t.es. länk1 länk2 länk3 länk4

Men en norsk minister kan alltså ställa sig upp och, utan att rodna, säga att det blir fred bara de får än mer pengar………   Det kan han säga och behålla sitt välbetalda jobb!

.

...

Tags: , , , , , , , , , , , , , , ,

EU:s enorma handel med slaktarna i Iran

Europas handel med slaktarna i Iran.

http://online.wsj.com/article/SB10001424052748703558004574581860997747456.html

EU kunde vara nyckeln som tvingar fram demokrati i Teheran genom att avbryta sina starka ekonomiska band med den Islamska republiken.

Genom Goli Ameri
[originalet följer efter den svenska texten]

Obama-administrationen och dess europeiska allierade ser för närvarande en meny med “fokuserade sanktioner” mot Iran och dess ledarskap. För en månad sedan var de bekymrade över Kinas och Rysslands samarbete med de inte särskilt seriösa sanktionerna från Säkerhetsrådet. I båda fallen har de fel mål i åtanke. Säkerhetsrådets resolutioner och fokuserade sanktioner fungerar som PR i skyltfönstret för att få folk att tro att något verkligt görs. Europa är nyckeln till varje meningsfull sanktion mot Iran som kan få landet att förändra sitt beteende. Den fortsatta fokuseringen på Ryssland och Kina låter Europa gömma sig i dimridåerna.

Iran har utsatts för tre sanktioner från Säkerhetsrådet  under det senaste decenniet, medan det iranska Revolutionära Gardet Corps (IRGC) har blomstrat och situationen för den genomsnittliga iraniern har försämrats. IRGC, som 2007 utsågs av den amerikanska Kongressen som en terroristorganisation, planerade och anstiftade en kupp under det senaste iranska valet och får ta ansvar för mord, våldtäkter och förtryck av det iranska folket.

Enligt Mohsen Sazegara, en av grundarna av IRGC och för närvarande forskare och demokratiaktivist bosatt i USA, kontrollerar IRGC grunderna av Irans ekonomi, med över 800 företag som sysslar med sjöfart och varvsindustri, banker, energi, kemikalier, tung byggnadsindustri och maskiner, el, transportutrustning, och import av tårgas för att förtrycka massdemonstrationer. IRCG:s senaste inhopp i Irans affärsverksamhet var köpet av en 51% andel i den iranska telebolaget för 8 miljarder dollar, så de har i praktiken tagit kontroll över hela den iranska kommunikationen med omvärlden.

Vem är Irans viktigaste affärspartner? År 2008 var det EU – enligt egen utsago, “Irans största handelspartner”, med import och export på totalt €25.4 miljarder ($36,4 miljarder) följt av Kina, Japan och Sydkorea. EU:s export på €14.1 miljarder till Iran förra året, en ökning med 1,5% från 2007, innefattade i huvudsak maskiner och transportutrustning, tillverkade varor, kemikalier ofta med dubbla användningsområden: telekommunikationsutrustning används för att spåra och fängsla demonstranter. 90% av EU:s import för €11.3 miljarder är energirelaterat. Tyskland, Frankrike och Italien toppar listan, samtidigt som de två förstnämnda även arbetar med nukleära förhandlingar med Iran…….

Men trots IRGC:s djupa engagemang i den iranska ekonomin, rapporterade Associated Press strax efter valet i juni att Daniel Bernbeck, chef för den tysk-iranska Industry Group, sade att “göra affärer i Iran är långt ifrån att göra affärer med regeringen själv …. Jag ser ingen moralisk fråga här alls. Vi gör inte affärer med Iran, utan med iranska företag. Vi stöder inte regeringen!”

Under de senaste två decennierna i Europa har man hela tiden hört refrängen att handeln håller dörrarna öppna för att kunna samtala om och öppet diskutera  kärnenergifrågan och människorättskränkningarna. I en intervju 2007 med Deutsche Welle Magazine, sade Mechtild Rothe, Vice President i Europaparlamentet, att “relationerna med Iran ha inte nått en punkt där ekonomiska intressen ska behöva lida. Jag tror att det är mycket bättre att förhandla, att tala med varandra.”

Irans folk har nu talat högt och tydligt om sina demokratiska ambitioner. EU däremot, fortsätter att klampa på i sina ingångna hjulspår och driva sina ekonomiska intressen, förutom några helt tandlösa uttalanden som de tror att det iranska folket ska svälja. Så sent som i oktober meddelade National Iranian Oil Company att “förhandlingarna [på södra Pars Gas Field] med Shell och Repsol [spanskt företag] under de senaste veckorna har gått i önskad riktning och ansträngningar görs för att vidta åtgärder så snabbt som möjligt med gemensamma intressen på detta område.” Frankrikes Total har också återupptagit diskussionerna med den iranska regeringen på en annan fas i södra Pars Gas området. AP rapporterade också att när de frågade om Frankrike skulle rekommendera att franska företag skalar ner handeln med Iran, sa talesmannen Frederic Desagneaux “kan inte svara varken ja eller nej……”.

Irans attack mot demokratiförkämpar efter valet har helt misskrediterat EU:s så kallade “håll öppna dörrar för kommunikation (så länge vi tjänar pengar)”-strategi och européerna gömmer sig nu bakom parollen att Nedskärning av affärerna med IRGC svider hos genomsnittsiranierna. Frankrikes utrikesminister Bernard Kouchner sade till New York Times efter valet att “sanktioner är särskilt tunga för medelinkomsttagare i samhället, men speciellt för de sämst lottade.”

År 1968 svarade ärkebiskopen Desmond Tutu mycket upprört en liknande kritik om sanktioner mot Sydafrika och dess inverkan på de fattiga: “Moral Humbug, sade han. “Det finns inget utrymme för neutralitet. Är du på sidan för förtryck eller frigörelse? Är du på sidan för död eller liv? Är ni för gott eller ont?”

Européerna och Obamas administration borde äntligen erkänna att deras intresse för att avskräcka ett kärnvapenbestyckat Iran sammanfaller med det iranska folkets demokratiska ambitioner. Den gemensamma gärningsmannen  är IRGC. Trots det rapporterade ändå AP att Mr Desagneaux sagt i juni att “den nuvarande valkrisen bör inte klumpas ihop med stoppandet av Irans nukleära program.” IRGC är ayatolla Ali Khamenei’s och den iranska regeringens maktbas, och den europeiska handeln ökar tillväxten av IRGC:s nät av företag. Med massiva mängder med kontanter har IRGC tagit över utvecklingen av landets kärnkraftsprogram, ger stöd till uppror i Afghanistan, Irak, Gaza och Libanon, samt förtrycker systematiskt det iranska folket. Mr Sazegara visar att den iranska regeringen använde 15 miljoner dollar bara för att samla ihop pro-regimdemonstranter vid 30-årsdagen av den amerikanska gisslankrisen.

Varför är Washington inte mer kraftfull i att försöka begränsa den europeiska handeln med Iran? Efter sanktionslagen mot Iran och Libyen under 2007, som juridiskt drabbar företag som investerar mer än 20 miljoner dollar i Irans energisektor, hotade EU-länderna (enligt Congressional Research Service) formella motåtgärder i WTO. A New York Times op-ed by John Vinocur citerade den tyska affärstidningen Handelsblatt som säger: “Vad som behövs angående Iranhandeln är att inte ge efter inför påtryckningar från USA och Israel.”

Trots tappra ansträngningar från USA: s finansdepartement rapporterar Stratfor Intelligence  att “inget företag har någonsin blivit officiellt straffat av USA för att handla med Iran. Oftast har USA verkställande makt undertecknat undantag för utländska företag … för att undvika några som helst probem med ett företags hemland.” Enligt §4c och 9c i ILSA kan ordföranden avstå från sanktioner om de stör hemlandets löften att införa ekonomiska sanktioner mot Iran, eller om det bedöms vara av nationellt intresse för USA.

Den rådande visdomen är att Europa behöver Iran för sitt energibehov och är oförmögen att skära av handeln under en vikande konjunktur. Den tysk-iranska handelskammaren har sagt att sanktioner mot Iran kan leda till förlust av 10,000 tyska arbetstillfällen. Iran rankas som EU:s femte leverantör av råolja efter Ryssland, Norge, Libyen och Saudiarabien. Saudiarabien har redan stått upp mot Iran genom att stödja Saad Hariri under valet i Libanon på bekostnad av det Iran-stödda Hizbollah. Det var också det enda arabland att rösta för den nya FN-resolutionen som fördömde situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Saudiarabien kan rycka in, liksom det har gjort minst en gång i det förflutna, för att fylla oljevakuumet som skapas genom att sanktionera IRGC.

IRGC behöver kärnvapenteknologi för att överleva och förankra sitt regionala inflytande. För att fredligt försvaga IRGC:s muskel har Europa inget annat val än att agera nu och stoppa källan till kapital. Om Europa väntar för länge, kommer det att ställas inför en irreversibel regional konflikt i Mellanöstern, som ytterligare förvärrar den rådande ekonomiska krisen. Dessutom är den iranska bloggosfären surrade om företag som handlar med IRGC, och Mr Sazegara och hans kollegor håller på att sammanställa en lista över företag för massbojkotter. Europa bör notera att iranierna inte snabbt kommer att glömma länder som medvetet försöke att omintetgöra deras marsch mot demokrati och frihet.

Ms Ameri är tidigare amerikansk biträdande minister för utbildning och kulturella frågor, USA: s representant i den 60:se FN:s generalförsamling och den amerikanska allmänheten delegat till FN:s kommission för mänskliga rättigheter.

Europe’s Trade with Iran’s Butchers

http://online.wsj.com/article/SB10001424052748703558004574581860997747456.html

The European Union could be the key to unlocking democracy in Tehran by cutting its significant economic ties with the Islamic Republic.

By GOLI AMERI

The Obama Administration and its European allies are currently looking at a menu of “focused sanctions” on Iran and its leadership. A month ago they were obsessing over China and Russia’s cooperation on indubitably innocuous U.N. Security Council sanctions. In both cases, they have the wrong target in mind. Security Council resolutions and focused sanctions serve as public relations window-dressing. Europe is the key to any meaningful behavior-modifying sanctions on Iran. The continued focus on Russia and China’s intransigence is allowing Europe to stay under the radar.

Iran has been under three Security Council sanctions in the past decade, while the Iranian Revolutionary Guard Corps (IRGC) has prospered and the plight of the average Iranian has deteriorated. The IRGC, which in 2007 was designated by the U.S. Congress as a terrorist organization, planned and instigated a coup during the recent Iranian elections and bear responsibility for the murder, rape, and oppression of the Iranian people.

According to Mohsen Sazegara, one of the co-founders of the IRGC and current researcher and democracy activist residing in the U.S., the IRGC controls the fundamentals of Iran’s economy, with over 800 companies involved in shipping and ship-building, banking, energy, chemicals, heavy construction and machinery, electricity, transport equipment, and import of tear gas for oppressing mass demonstrations. The IRCG’s most recent foray into Iran’s business activities was the purchase of a 51% share in the Iranian Telecommunications Company for $8 billion, effectively gaining control of all Iranian communications with the outside world.

Who is Iran’s main business partner? In 2008 the EU was—in its own words—the “first trade partner of Iran,” with imports and exports totalling €25.4 billion ($36.4 billion) followed by China, Japan, and South Korea. The €14.1 billion in European exports to Iran last year, up 1.5% from 2007, included mainly machinery and transport equipment, manufactured goods, chemicals and even dual-use telecommunications equipment responsible for tracking and imprisoning protesters. Of the €11.3 billion in European imports from Iran, 90% is energy-related. Germany, France and Italy top the list, the former two also members of the team involved in nuclear negotiations with Iran.

Yet despite the IRGC’s deep involvement in the Iranian economy, the Associated Press reported shortly after the June elections that Daniel Bernbeck, head of the German-Iranian Industry Group, said that “doing business in Iran is a far cry from doing business with the government itself….I see no moral question here at all. We are not doing business with Iran, but with Iranian companies. We are not supporting the government.”

In the past two decades Europe’s refrain has been that trade keeps the doors of communications open and allows them to openly discuss the nuclear issue and human rights violations. In a 2007 interview with Deutsche Welle magazine, Mechtild Rothe, vice president of the European Parliament, said that “relations with Iran have not reached a point where economic interests should need to suffer. I think it would be much better to negotiate—to speak with each other.”

The people of Iran have now spoken loud and clear about their democratic aspirations. The EU, however, continues to pursue its economic interests, save for a range of toothless feel-good statements. As recently as October, the National Iranian Oil Company announced that “negotiations [on the South Pars Gas field] with Shell and Repsol [Spanish firm] in recent weeks have gone in the desired direction and efforts are being made to take action as quickly as possible given the mutual interests in this field.” France’s Total has also resumed discussions with the Iranian government on another phase of the South Pars Gas field. The AP also reported that, when asked if France would recommend that French businesses scale back trade with Iran, foreign ministry spokesman Frederic Desagneaux “wouldn’t say yes or no”.

Since the post-election crackdown discredited Europe’s so-called “open doors of communications” strategy, Europeans are now hiding behind the slogan that scaling back business with the IRGC hurts average Iranians. French Foreign Minister Bernard Kouchner told the New York Times after the elections that “sanctions weigh in particular on the middle levels of society, but especially on the disadvantaged ones.”

In 1968, Archbishop Desmond Tutu responded poignantly to similar criticism on sanctioning South Africa and its impact on the poor: “Moral Humbug,” he said. “There is no room for neutrality. Are you on the side of oppression or liberation? Are you on the side of death or life? Are you on the side of good or evil?”

The Europeans and the Obama Administration should finally recognize that their interest in deterring a nuclear Iran coincides with the Iranian people’s democratic aspirations. The perpetrator in common is the IRGC. Yet the AP also reported Mr. Desagneaux as saying in June that “the current election crisis shouldn’t be lumped in with the standoff over Iran’s nuclear program.” The IRGC is Ayatollah Ali Khamenei’s and the Iranian government’s power base, and European trade is enhancing the growth of IRGC’s web of companies. Flush with cash, the IRGC has taken over the development of the country’s nuclear program, support for insurgencies in Afghanistan, Iraq, Gaza and Lebanon, as well as systematic oppression of the Iranian people. Mr. Sazegara indicates that the Iranian government spent $15 million just to assemble demonstrators on the 30th anniversary of the U.S. hostage crisis.

Why is Washington not more forceful in restraining European trade with Iran? After the passing of the Iran-Libya Sanctions Act in 2007, which legally penalizes companies investing more than $20 million in Iran’s energy sector, the EU countries (according to the Congressional Research Service) threatened formal counter-action in the World Trade Organization. A New York Times op-ed by John Vinocur quoted German business newspaper Handelsblatt as saying: “What’s needed concerning Iran trade isn’t giving in to United States and Israeli pressure.”

Despite other valiant efforts by the U.S. Treasury Department, Stratfor Intelligence reports that “no company has ever been officially sanctioned by the United States for dealing with Iran. More often than not the U.S. executive branch will sign waivers for foreign firms… to avoid a serious spat with a firm’s country of origin.” Under Section 4c and 9c of ILSA, the president may waive sanctions if the violating company’s country of origin agrees to impose economic sanctions on Iran, or if it is deemed in the national interest of the U.S.

The prevailing wisdom is that Europe needs Iran for its energy needs and is unable to cut off trade in a recessionary environment. The German-Iranian Chamber of Commerce has been quoted as saying that sanctions on Iran could result in the loss of 10,000 German jobs. Iran ranks as EU’s fifth supplier of crude oil after Russia, Norway, Libya, and Saudi Arabia. Saudi Arabia has already stood up to Iran by supporting Saad Hariri’s election in Lebanon at the expense of the Iran-supported Hezbollah. It was also the only Arab country to vote in favor of the recent U.N. Resolution blasting the human rights situation in Iran. Saudi Arabia can step in, as it has done at least once in the past, to fill the oil vacuum created by sanctioning the IRGC.

The IRGC needs nuclear weapons technology to survive and firmly anchor its regional influence. To peacefully weaken the IRGC’s muscle, Europe has no choice but to act now and cut off their source of capital. If Europe waits too long, it will be faced with an irreversible regional conflict in the Middle East, further exacerbating the current economic crisis. Furthermore, the Iranian blogosphere is buzzing about firms trading with the IRGC, and Mr. Sazegara and his colleagues are compiling a list of companies for mass boycotts. Europe should note that Iranians won’t fast forget countries that thwart their march toward democracy and freedom.

Ms. Ameri is the former U.S. assistant secretary of state for educational and cultural affairs, U.S. representative to the 60th U.N. General Assembly and the U.S. public delegate to the U.N. Commission on Human Rights.


.

...

Tags: , , , , , , , , , , ,

Gazademonstration emot existensen av det judiska Israel.

Att vurma för Hamas och deras egen definition av sig själva, deras Stadgar, är exakt samma sak som att supporta Folkmord av alla judar.

Några av Hamas principer från deras Stadgar:

“Israel will exist and will continue to exist until Islam will obliterate it, just as it obliterated others before it.” (The Martyr, Imam Hassan al-Banna, of blessed memory).

“The Islamic Resistance Movement believes that the land of Palestine is an Islamic Waqf consecrated for future Muslim generations until Judgement Day. It, or any part of it, should not be squandered: it, or any part of it, should not be given up. ”

“There is no solution for the Palestinian question except through Jihad. Initiatives, proposals and international conferences are all a waste of time and vain endeavors.”

Hamas, Fatah, Islamic Jihad och de andra terroristerna sköt ca 10000 raketer/granater in mot civila i Israel under 8 år, de sa upp ett halvårs “stillestånd” som skulle ha använts för att lösa problem som att släppa Shalit, stoppa raketbeskjutningen mot Israel och upphöra med krigshandlingar – i stället tog Hamas chansen att importera allt större vapen, som Grad-missiler, och sköt kontinuerligt mot Israel under stilleståndet – de sista dagarna innan Israel var tvunget att gå in i Gaza sköt de mer än en raket i timmen och Hamas avslutade stilleståndet. Israel hade inget som helst val annat än att försvara sig trots att Olmert ingalunda uppskattade det tvånget – och resten av världen har tjutit som vargar sedan dess för att judarna har mage att försvara sig!

Efter kriget har Hamas skjutit ca 300 missiler in i Israel. FN har inte sagt ett dugg. Senast i torsdags natt sköt Hamas två ryska Grad-missiler mot Israel. Såg du inte det hos TT?… [Internt skämt.]

Demonstrationerna vid Gaza går enbart ut på detta – demonstranterna tycker inte det är rättvist att inte Hamas får fortsätta försöka mörda judar. Det har inget som helst att göra med att Gazanerna skulle “gå hungriga”

Vill någon skänka varor till Gaza går det alldeles utmärkt att göra det via alla officiella transporter dit via Israel – även arabiska stater ger sina bidrag den vägen. Att under stor show och tv-kameror ta sig dit med lastbilar och båtar enbart för att visa att Hamas har all rätt i världen att fortsätta döda judar och samtidigt terrorisera en stor del av sin egen befolkning – det är självklart ren antisemitism.

En översyn av allt som levereras till Gaza finns på denna länken. Kom ihåg att Hamas har deklarerat krig med alla judar och till och med skrivit i sina Stadgar att de aldrig någonsin kommer att förhandla. Däremot tar de gärna emot presenter……   Som när Barak lovade dem 300 ton cement, men redan de första lastbilarna stals av Hamas för att användas för att förstärka deras privata bunkers, alls inte att bygga upp sjukhus och skolor som det var tänkt – så det blev inga fler lastbilskaravaner.

Araber i Israel har full rösträtt, en lista kan du se här – tyvärr har jag aldrig hört en enda som varit aktiv i fredsförhandlingar med grannländerna, tvärtom. Åtskilliga har levererat hat mot judarna helt öppet, flera är misstänkta för spioneri, flera har gjort olagliga resor till fiendeland, vilket är strikt kontrollerat. Och nu vid demonstrationerna vid Gaza var den arabiska knessetmedlemmen Taleb a-Sanaa och skrek ut sitt hat mot Israel. De har ofta utnyttjat sin diplomatiska immunitet för att ostraffat vråla ut sitt hat mot judarna, söker du på Arab MK så hittar du många exempel. Taleb a-Sanaa hade till och med mage nog använda sin mobiltelefon kopplad till ett högtalarsystem så Hamas’  ledare kunde orera fritt – support för en terroristorganisation är i högsta grad straffbart i Israel.

I Ramallah demonstrerar de för kriget i stället för att börja fredsförhandlingar – eftersom de inte vill ha någon fred där de inte samtidigt får hela Israel, som Obama i stort sett lovat. Att Hamas till och med vägrar låta Röda Korset träffa den kidnappade Shalit är en direkt krigsförbrytelse.

Vilken sida den politiskt korrekta svenska mediavärlden stöder är lätt att läsa sig till.

.

D435 D501 GP570 HD SvD659 DN201 BLT522 TrA D430 NSk SDS AB371 db DN -

.

...

Tags: , , , , , , , , ,

Narcissister och dårar

Översättning av artikel av Caroline Glick.

För originalet, se nedan.

Kanske – när vår tids historia skrivs, kommer vårt tidevarv att kallas den Narcissistiska Katekesens tidevarv.

[Narcissistisk - att älska sig själv på ett närmast erotiskt sätt. Katekes - ett system av mer eller mindre religiösa frågor och svar.]

För att förstå varför så är fallet är det tillräckligt att betrakta två gröna rörelsers öden.

På stora scenen i globala frågor  denna veckan har vi den mycket omtalade FN-konferensen om klimatförändringar i Köpenhamn. Tillsammans med 15.000 delegater som företräder gröna aktivistgrupper och politiskt korrekta forskare världen över har vi internationellt kända ledare som tilldelats Nobels fredspris – Barack Obama, Al Gore och Desmond Tutu och deras medkändisar och Oscar- och Grammy-vinnare Al Gore, Leonardo DiCaprio, Sting, Cate Blanchett och Daryl Hannah.

Dessa kändisar är hundraprocentigt engagerade i påståendet att den av människan orsakade globala uppvärmningen är det största hotet mot mänskligheten. De är likaså övertygade om att om de utvecklade länderna inte lägger $10 biljoner dollar på bordet och vidarebefordrar dem vidare till de minst utvecklade länderna, dödar vi planeten Jorden.

Och vi får inte vara rädda för prislappen. Som Deutsche Banks klimatförändringsguru Kevin Parker berättade för New York Times, är kostnaden ingenting jämfört med vad det skulle kosta med passivitet. “ Denna kostnad, enligt honom, innebär ingenting mindre än “utrotning av mänskligheten. Punkt.”

Parkers alarmism skulle förmodligen ha en depraverad klang under alla omständigheter. Men när det släpps ut mot bakgrund av den hackade e-posten från Climate Research Unit vid East Anglia University, låter det som rabiat raseri hos en psykopat. Publicerat på Internet för två veckor sedan, visar de e-postmeddelanden som utlagts hur i över ett decennium framstående klimatforskare har levererat uppenbarligen falska uppgifter för att stödja den populära tron på den av människan orsakade globala uppvärmningen. Gruppens taktik var att medvetet hota och vilseleda journalister.

De fixade till data så de såg ut att stödja de politiskt korrekta teorierna.

De försökte även blockera forskare vars forskning ledde dem till slutsatsen att det är omöjligt att avgöra vilken roll om någon som mänsklig verksamhet har haft, för att fastställa globala temperaturer – från att publicera sina resultat i fackgranskade vetenskapliga tidskrifter.

Trots detta bedrägeri som har avslöjats i hjärtat av den globala uppvärmningsrörelsen, är västvärldens kändisledare fortfarande beredda att beskatta sina länder ner till förindustriell standard för att minska riskerna med den globala uppvärmningen. EU och USA har åtagit sig att vidta radikala åtgärder som riskerar att kullkasta den globala ekonomin genom att reglera och beskatta deras mest produktiva sektorer av näringslivet för att kämpa mot ett hot som inte existerar.

Och om vår planet faktiskt blir varmare, är det långt ifrån klart att de radikala åtgärder de tänker vidta kommer att ha någon inverkan på hur varm världen blir. Även om man antar att problemet är verklig och att åtgärderna som lagts på bordet är sunda, måste de genföras överallt för att fungera. Och ingen har förmågan att se till att det sker. Trots allt, ta bara ett ytterst förutsägbart exempel, kommer USA inte gå i krig med Kina eller ens allvarligt hota Kina – som äger USA:s skuld – för att förmå Peking att sänka sina CO2-utsläpp. Så oavsett vad som händer i Köpenhamn, är det tydligt att alla globala uppvärmningsaktivisters “glöd och radikala planer” INTE kommer att rädda planeten från den globala uppvärmning de så fruktar.

Och ändå, trots den totala fåfängan i deras planer, är dessa uppvärmningsaktivister villiga att vidta åtgärder som Times medger, kommer att “medföra genomgripande förändringar i energiproduktion, förskjutningar i hur och var människor bor, genomgripande förändringar av jord- och skogsbruket och skapandet av nya komplexa marknader för handeln av de globala uppvärmningskrediterna.”

I Iran gick tiotusentals anti-regimdemonstranter från den gröna rörelsen för demokrati igen och  riskerade sina liv för att kräva frihet.

När han skrev om protesterna i Wall Street Journal på torsdagen, rapporterade Amir Taheri att demonstranternas krav  nu är öppet revolutionära. Det som började som en proteströrelse mot ett stulet presidentval den 12 juni har förvandlats till en fullt utvecklad rörelse som syftar till att störta regimen. Demonstranter håller skyltar som kräver “Död åt [högste ledaren Ali] Khamenei”,”Frihet Nu”,”Iranska republiken, inte Islamiska republiken” ochavbryt anrikningen av uran och gör något åt de fattiga!”

Till skillnad från den globala uppvärmningen finns det ingen tvekan om att vålnaden av ett Iran beväpnat med kärnvapen är ett allvarligt hot mot internationell fred och säkerhet. Det finns heller inga tvivel om att det mest effektiva sättet att förhindra Iran från att skaffa kärnvapen är att ersätta dagens folkmordskrävande jihadist-regim med en lugn, liberal och demokratisk regering.

Hur osannolikt det än kan verka, har just denna frihet i Iran blivit det mest angelägna kravet gentemot världen som helhet, det iranska folket har gett sig ut på gatorna för att kräva det och är beredda att betala med sina liv för att uppnå det.

Inför denna mirakulösa vändning, har det internationella samfundet inget att säga. Medan västs superkändisar radar upp sej för att få sina bilder tagna bredvid affischer av isbjörnar, står ingen med det iranska folket.

När han fick Nobels fredspris, hade Obama inte den minsta protest mot rnullornas förtryck av sin befolkning. Han erbjöd inte sitt pris till den iranska Fredspristagarinnan Shirin Ebadi. Den iranska människorättsaktivistens pris beslagtogs av regimens gangsters förra månaden.

Inga Hollywooddirektörer har sagt att de har planer på att producera en spelfilm om de iranska anti-regimdemonstranterna. Inga studenter har marscherat mot Washington och Bryssel för att visa sin solidaritet med de iranska universitetsstudenter som har arresterats i tusentals och de hundratals som dödats av regimen för brottet att kräva frihet.

Vid första anblicken av det, jämför man det internationella samfundets vilja att begå ekonomiska självmord för att lösa ett problem som förmodligen inte är så allvarligt och kanske inte ens är något problem, å ena sidan, och deras ovilja att ta även de mest symboliska åtgärder för att hjälpa andra att lösa ett problem som är både verkligt och brådskande, är vansinnigt.

För att förstå vad som har besatt det internationella samfundet – det vill säga USA och EU – så att de agerar på detta sätt är det värt att överväga EU:s uppförande angående Israel och palestinierna i förra veckan.

På tal om ingenting, den här veckan ansåg EU det nödvändigt att utfärda en resolution där de accepterar den palestinska positionen på varje enskild fråga i deras konflikt med Israel. EU känner för att tvinga Israel att dra sig tillbaka från hela Judéen, Samarien och stora delar av Jerusalem och förvandla en halv miljon judar till internflyktingar. Israel måste öppna sina gränser emot det Hamas-styrda Gaza. Och det måste acceptera legitimiteten i en Hamas-Fatah regering. Israel borde  omedelbart inleda förhandlingar med palestinierna och de måste gå med på att alla dessa positioner.

EU vet att det finns eTT israeliskT samförstånd som motsätter sig dessa positioner. Man vet också att successiva israeliska premiärministrar har ignorerat denna enighet. Israeliska ledare överlämnade Gaza och palestinierna svarade med att välja Hamas att leda dem. De erbjöd Jerusalem och Judeen och Samarien under 2000 och fick fem års krig och terror. De erbjöd Jerusalem, Judéen och Samarien igen under 2008 och fick missilregn från Gaza.

Européerna vet att deras ståndpunkter inte kommer att leda till fred. Om något, kommer deras positioner att medföra ytterligare blodsutgjutelse genom att övertyga palestinierna om att de har européerna bakom ryggen. Och de vet det.

Så vad fick dem att agera som de gjorde?

Sanningen är att EU resolutionen inte var ett politiskt ställningstagande. Det var en katekes. Européerna kände behov av att deklarera sin trohet till den dogm som säger att Israel är ansvarig för konflikten med araberna. De har inte någon avsikt att lösa någonting. Allt de ville göra var att göra en offentlig trosbekännelse.

Historikern Bat Ye’or har kallat detta kvasireligiösa trossystem Palestinianism. Palestinianism är en praktisk religion för Europa. Om källan till all radikalism och terror i den islamiska världen är Israel, om den islamiska fanatism som hälsar européer på gatorna i sina städer helt enkelt är en funktion av Israels storlek och dåliga attityd, då finns det ingen anledning för någon i Malmö eller Amsterdam eller London att anse att de kanske måste sluta blidka islamistera.

På ett liknande sätt är det fina med hysterin om den globala uppvärmningen att det är en västerländsk affär. Ingen förväntar icke-västerlänningar att göra någonting. Afrikanerna behöver inte sluta jaga elefanter. Araberna behöver inte sluta att borra efter olja. Endast amerikaner och européer måste ändra sin livsstil. För Västvärldens narcissister som tror att världen kretsar kring dem, är den globala uppvärmningen en tröstande tro.

Precis som Palestinianism, som en kvasi-religion har den sin arvssynd – skapandet av Israel – och kättare – de neokonservativa krigshetsare som pekar på den obekväma verkligheten med arabisk oförsonlighet och fanatism – så har klimatförändringsaktivisterna egna pseudo-religiösa sedvänjor och ritualer. Deras arvsynd är industrialisering. Deras eldiga profeter hotar dem med Helvetets lågor och evig fördömelse om de inte ångrar sig och ändrar sina vanor. Och de har sina dödliga fiender. De är de otrogna, icke-troende, tvivlarna som påpekar att under det senaste årtiondet har den globala temperaturen sjunkit och att vetenskapliga fakta inte avgörs av majoritetsbeslut.

Detta återför oss till de gröna demonstranterna i Iran. Dessa modiga frihetskämpar har den nästan omöjliga uppgiften att bekämpa en regim som Västvärldens narcissister skulle vilja tycka om. När allt kommer omkring delar mullorna deras hat för Israel och Västvärlden.

Mycket till narcissisternas bestörtning, tvingar de iranska gröna aktivisterna dem att erkänna den obekväma sanningen att inte alla dåliga saker i världen är en produkt av israelisk aggression eller västerländsk imperialism eller den industriella revolutionen. I själva verket – om någon skulle lägga märke till dem, skulle de iranska demokraterna framkalla en förtroendekris bland Västs narcissister.

Så de ignoreras. Västs kändisledare och deras anhängare säger ingenting när iranska studenter, som kräver frihet, skjuts ihjäl på YouTube. De gör ingenting utom meningslösa uttalanden medan regimen bygger atombomber och testar ballistiska medeldistansmissiler. De gör ingenting förutom att putsa stjärtfjädrarna när regimen överför 500kg stridsspetsar och styrda missiler till Hizbollah och sätter agenter i skräck i hela Europa och Latinamerika.

Många har hävdat att jihadister som Mahmoud Ahmadinejad som försöker förstöra den västerländska civilisationen i islams namn är galningar. Så vad kallar vi västerlänningar som inte lyfter ett finger mot honom och frivilligt accepterar förstörelsen av deras eget sätt att leva för att avvärja det som mycket väl kan vara en imaginär kris?

Kanske är detta inte den narcissistiska katekesens era. Kanske är detta bara en tid präglad av Dårskap.

December 11, 2009, 10:09 AM

Narcissists and Madmen

Perhaps when the history of our times is written, ours will be called The Era of Narcissistic Catechisms. To understand why this is the case it is enough to consider the fortunes of two green movements.

On the main stage of global affairs this week we have the much touted UN climate change conference in Copenhagen. Standing with 15,000 delegates representing green activism groups and politically correct scientists the world over are international celebrity leaders like Nobel Peace Prize laureates Barack Obama, Al Gore and Desmond Tutu and their fellow celebrities and Oscar and Grammy winners Al Gore, Leonardo Dicaprio, Sting, Cate Blanchett and Daryl Hannah.

These celebrities are wholly committed to the proposition that manmade global warming is the greatest threat to mankind. They are similarly convinced that if the developed countries don’t ante up $10 trillion dollars and pass them on to the less-developed countries, we will kill Planet Earth.

And we shouldn’t balk at the price tag. As Deutsche Bank’s climate change guru Kevin Parker told the New York Times, the cost is nothing when compared to the “cost of inaction.” That cost, in his view, entails nothing less than “the extinction of the human race. Period.”

Parker’s alarmism would probably have a depraved ring to it in all circumstances. But when placed against the backdrop of the hacked emails from the Climate Research Unit at East Anglia University, it sounds like the rabid ravings of a psychopath.

Posted on the Internet two weeks ago, those emails exposed how for over a decade prominent climate scientists have apparently falsified data to advance popular belief in manmade global warming. Among the group’s various tactics, they intimidated and misled journalists. They massaged data to conform to their predetermined conclusions. And they sought to block scientists whose research led them to conclude that it is impossible to determine what role if any human activity has had in determining global temperatures from publishing their findings in peer-reviewed scientific journals.

Despite the fraud exposed at the heart of the global warming movement, Western celebrity leaders remain ready to tax their countries into the pre-industrial age in order to mitigate the dangers of global warming. The EU and the US are committed to taking radical action that is liable to derail the global economy by regulating and taxing their most productive sectors out of business in order to contend with a threat that may not exist.

And if the planet is in fact getting hotter, it is far from clear that the radical steps they intend to adopt will have any impact on how hot the world becomes. Even assuming that the problem is real and that the remedies on the table are sound, they will have to be universally implemented to work. And no one has the ability to ensure that will happen. After all, to take just one eminently foreseeable example, the US will not go to war with China or even seriously threaten China – which owns the US debt – to compel Beijing to lower its CO2 emissions. So no matter what happens at Copenhagen, it is clear that all the global warming activists’ fervor and radical plans will do nothing to save the planet from the global warming they so fear.

And yet, in spite of the inescapable futility of their plans, these global warming activists remain willing to take steps which the Times acknowledges, “will entail profound shifts in energy production, dislocations in how and where people live, sweeping changes in agriculture and forestry and the creation of complex new markets in global warming pollution credits.”

SOME 4,600 KM away from Copenhagen, another green movement took to the streets this week. In Iran tens of thousands of anti-regime protesters from the green movement for democracy again risked their lives to demand freedom.

Writing of the protests in the Wall Street Journal on Thursday, Amir Taheri reported that the protesters’ demands are now openly revolutionary. What started as a protest movement against a stolen presidential election on June 12 has morphed into a full-blown movement aimed at overthrowing the regime. Protesters are holding placards calling for “Death to [Supreme Leader Ali] Khamenei,” “Freedom Now,” “Iranian Republic, not Islamic Republic,” and “Abandon Uranium Enrichment, Do Something about the Poor!”

Unlike global warming, there is no doubt that the specter of a nuclear-armed Iran constitutes a grave threat to international peace and security. There is also no doubt that the most effective way to prevent Iran from acquiring nuclear weapons is to replace the current genocidal jihadist regime with a peaceful, liberal and democratic government.

As unlikely as it may seem, at the very moment that freedom in Iran has become most urgent requirement for the world as a whole, the Iranian people have taken to the streets to demand it and are willing to pay with their lives to achieve it.

In the face of this miraculous turn of events, the international community has nothing to say. Whereas the West’s celebrity icons line up to get their pictures taken next to posters of polar bears, no one stands with the Iranian people.

As he received his Nobel Peace Prize Thursday, Obama did not protest the mullocracy’s repression of its people. He did not offer to give his prize to fellow peace prize laureate Shirin Ebadi. The Iranian human rights activist’s prize was confiscated by regime goons last month.

No Hollywood directors have announced plans to produce a feature film about the Iranian anti-regime protesters. No college students have marched on Washington or Brussels to demonstrate their solidarity with Iranian university students who are being arrested by the thousands and killed by the hundreds by the regime for their crime of demanding freedom.

ON THE face of it, the international community’s willingness to commit economic suicide to solve a problem that is probably not that serious and may not even be a problem on the one hand, and its unwillingness to take even the most symbolic action to help others solve a problem that is both real and urgent, makes no sense.

To understand what possesses the international community – that is, the US and the EU – to act in this way it is worth considering the EU’s moves regarding Israel and the Palestinians this past week.

Apropos of nothing, this week the EU felt it necessary to pass a resolution accepting the Palestinian positions on every single issue in their conflict with Israel. As far as Europe is concerned, Israel must withdraw from all of Judea, Samaria and large swathes of Jerusalem, and turn a half a million Israelis into internal refugees. Israel must open its borders with Hamas-ruled Gaza. And it must accept the legitimacy of a Hamas-Fatah government. Aside from that, Israel should agree immediately to hold negotiations with the Palestinians in which it will agree to all these positions.

The EU knows that there is an Israeli consensus that opposes these positions. It also knows that successive Israeli prime ministers have ignored that consensus. Israeli leaders handed over Gaza and the Palestinians responded by electing Hamas to lead them. They offered up Jerusalem and Judea and Samaria in 2000 and received a five year terror war. They offered up Jerusalem, Judea and Samaria again in 2008 and got the missile war from Gaza.

The Europeans know that their positions will not bring peace. If anything, their positions will bring further bloodshed by convincing the Palestinians that the Europeans have their backs. And they know it.

So what possessed them to act as they have?

The truth is that the EU resolution was not a policy statement. It was a catechism. The Europeans felt the need to declare their fealty to the dogma that says Israel is responsible for its conflict with the Arabs. They don’t have any intention of resolving anything. All they wished to do was make a public declaration of faith.

Historian Bat Ye’or has dubbed this quasi-religious creed Palestinianism. Palestinianism is a convenient creed for Europe. If the source of all the radicalism and terror in the Islamic world is Israel; if the Islamic fanaticism that greets Europeans on the streets of their cities is simply a function of Israel’s size and bad attitude, then there is no reason for anyone in Malmo or Amsterdam or London to consider that they might have to stop appeasing Islamists.

In a similar manner, the beauty of global warming hysteria is that it is a Western affair. No one expects non-Westerners to do anything. Africans don’t have to quit hunting elephants. Arabs don’t have to quit drilling oil. Only Americans and Europeans have to change their way of life. For Western narcissists who believe that the world revolves around them, global warming is a comforting creed.

Just as Palestinianism, as a quasi-religion, has its original sin – the creation of Israel – and its heretics – the neoconservative warmongers who point out the inconvenient reality of Arab intransigence and fanaticism – so climate change activists have their own pseudo-religious practices and rituals. Their original sin is industrialization. Their fiery prophets threaten them with hellfire and eternal damnation if they do not repent and change their ways. And they have their mortal foes. They are the heretics, the non-believers, the doubters who point out that over the past decade global temperatures have declined and that scientific facts are not determined by majority vote.

This returns us to the green protesters in Iran. These courageous freedom fighters have the unfortunate distinction of fighting a regime the Western narcissists would like to like. After all, the mullahs share their hatred for Israel and the West.

Much to the narcissists’ dismay, the Iranian green activists are forcing them to recognize the inconvenient truth that not all bad things in the world are the product of Israeli aggression or Western imperialism or the industrial revolution. Indeed if anyone were to notice them, the Iranian democrats would provoke a crisis of faith among the Western narcissists.

So they are ignored. Western celebrity leaders and their followers say nothing as Iranian students demanding freedom are shot and killed on YouTube. They do nothing but posture as the regime builds atomic bombs and tests medium range ballistic missiles. They do nothing but preen as the regime transfers 500kg warheads and guided missiles to Hizbullah and deploys terror agents throughout Europe and Latin America.

Many have claimed that jihadists like Mahmoud Ahmadinejad who seek to destroy Western civilization in the name of Islam are madmen. So what do we call Westerners who won’t lift a finger against him but voluntarily embrace the destruction of their own way of life to avert what may very well be an imaginary crisis?

Perhaps this is not the Era of the Narcissistic Catechism. Perhaps this is simply the Era of Madness.

Originally published in the Jerusalem Post.

.

...

Tags: , , , , , , , , , ,

Högst stake vinner

Världens högsta minaret, 210 meter, och dess­utom en av världens förnäm­ligaste fallus­symboler, kommer snart i skuggan av en ny värl­­dens-­högsta-­mina­­ret på 300 meter.

Stockholms Stadshus är futtiga 106 meter högt. Halva höjden.

Schweiz har just folkomröstat att de EJ vill ha fler minareter – vilket har ställt till med ett ramaskri från alla politiskt korrekta Eurabienfantaster om att det går helt emot all religionsfrihet blablabla.

Samtidigt är det ingen av dessa som insisterar på att bygga ens en mikroskopisk kyrka i Saudiarabien eller andra islamska nästen. Är det för att de ska visa vilken suprem kultur som vi här i Västerlandet har, som accepterar att domineras av arabiska oljepengars förmåga att bygga vad som genom tiderna varit tecken på politisk och religiös makt?

Debbie tycks hålla med.

En muslimsk sajt om minareter säger: “A minaret has significance at both the spiritual and material level. ” Kan det missförstås? Förutom av TT och EU-poliiker förstås.

En snabb blick i svenska media visar uteslutande den politiskt korrekta åsikten, att vi ska låta muslimerna invadera Västvärlden inifrån och att det är fult att tänka på något annat sätt. Läs återigen Daniel Pipes mycket tänkvärda skrift om “Islam 2.0“, ytterst aktuell när det gäller moskébyggandet där dessa moskéer avsiktligt ska vara så dominanta som möjligt.

Detta att pinka revir är en mycket gammal företeelse. När muslimerna ägnade sig åt jihad århundradena efter Muhammeds död var det ingalunda för att sprida multikultur, utan att utradera andra religioner och kulturer.

Kristna var inte mycket bättre. Som ett litet exempel: bysantinerna smällde upp en kyrka på den judiska Tempelplatsen år 560, Sta Mariakyrkan. Resterna av samma kyrka byggdes omkring år 711 om till Al Aqsa-moskén, som alltså var en kyrka under Muhammeds nattliga mardröm att han red på en åsna till – tja – nånstans, namnet Jerualem står ingenstans.

Hagia Sofia i Istanbul var likaledes en förödande vacker bysantinsk kyrka, som efter det att muslimerna hade galopperat in, plötsligt blev en moské 1453.

Tillbaka till Schweiz – självklart är regeringen högeligen irriterad över att människorna inte tycker samma som dom, de vill som resten av Europa se kontinenten islamifierad. Se artiklar om Eurabien som denna eller denna.

Dessutom – vi minns mycket väl hur Ahmadinejad blev inbjuden till stort statsbesök när han var och skrek under “Durbankonfererensen i Genéve”, Schweiz har klart deklarerat “det finns inga muslimska terrororganisationer” och de har en enorm order på gas från Iran under 25 år. Har du inte sett Schweiz´ kvinnliga f.d. president utklädd till muslimse här.

De svenska medierna, och de flesta i EU går ut på en och endast en sak: sådana åsikter FÅR man inte ha!

Bloggar: Every Kinda People, MXpVarjager’s, Dick Erixon, Politisktinkorrekt, Tundra Tabloids, Muhammedbilder, Jihadwatch, Brussels Journal,

.

DN644 DN060 DN767 SvD697 SvD541 X778 AB198 AB644 HD Nsk SDS411 KrB D354 BLT203 B170 DN860 |

..
...

Tags: , , , , ,

Varför så många muslimer i England och Sverige.

England

En mycket avslöjande artikel har just skrivits av Melanie Phillips.

Konspirationen för att omvandla Storbritannien

Daily Mail, 26 oktober 2009

Så nu har katten verkligen hoppat ur säcken. I åratal, allt eftersom antalet invand­ra­re till Stor­britan­nien sköt upp till synes okontrollerat, har frågan varit hur exakt detta hade hänt.

Var det genom ett anfall av tank­spriddhet eller inkom­petens? Eller var det inte oavsiktligt alls, utan avsiktligt?

Den senare förklaringen verkade allt för fantastisk. En medveten politik för mass­invand­ring skulle trots allt ha varit ingenting mindre än ett försök att förändra sammansättningen av detta land utan att tala om det för väljarna.

Man kan inte tänka sig ett mera allvarligt missbruk av hela den demokratiska processen. Nu får vi veta att detta är exakt vad som har hänt. Labourregeringen har ägnat sig åt en medveten och hemlig väg emot sabotage av den nationella kulturen.

Detta häpnadsväckande avslöjande dök ganska nonchalant upp förra helgen i en tidningsartikel av en Andrew Neather. Han visar sig ha varit spökskrivare åt Tony Blair, Jack Straw och David Blunkett.

Det var även han som skrev ett epokgörande tal i september 2000 av den dåvarande invandrarministern, Barbara Roche, som krävde en uppluckring av kontrollen över invandringen. Men den verkliga omfattningen av och syftet med denna nya politik var helt mörklagd.

I 1997 års valmanifest lovade Labour “bestämd kontroll över invandringen” och under 2005 utlovades “kraftåtgärder mot missbruk”. År 2001 skrevs det endast: den invandring som behövs för att spegla förändringar i ekonomin för att möta kompetensbrist.

Men allt detta dolde en monumental förändring av politiken. För Neather skrev att fram till “åtminstone februari förra året, då ett nytt poängbaserat system infördes för att begränsa utländska arbetare som svar på ökande uppror, hade avsikten medRoches politik varit att öppna Storbritannien för massinvandring.

Detta har uppnåtts. Omkring 2.3 miljoner invandrare har lagts till befolkningen sedan 2001. Sedan 1997 har antalet arbetstillstånd fyrdubblats till 120.000 per år.

Om inte politiken förändras kommer under de närmaste 25 åren Storbritanniens befolkning att öka med cirka sju miljoner, en tillväxttakt tre gånger så snabb som den som ägde rum på åttiotalet.

En sådan ökning är helt enkelt ohållbar. Storbritannien är redan en av de mest överbefolkade länderna i Europa. Men nu ser vi den verkliga anledningen till att denna politik infördes, och i hemlighet. Regeringens “drivande politiska syfte”, skrev Neather, var “att göra Storbritannien verkligt mångkulturellt”.

Det var alltså ett politiskt motiverat försök av ministrarna att omvandla den grundläggande sammansättningen och identiteten i detta land. Det gjordes för att förstöra rätten för det brittiska folket att leva i ett samhälle som definieras av en gemensam historia, religion, juridik, språk och traditioner.

Det gjordes för att för alltid förstöra vad det innebär att vara kulturellt brittisk och sätta en “mångkulturell” identitet i dess ställe. Och det gjordes utan att tala om för eller fråga det brittiska folket om de ville se sitt land och sin kultur omvandlas på detta sätt.

ELAKT uttryckt, en motivation för arbetarpartiets ministrar var “att gnida Högerns näsor i mångfalden och göra deras argument inaktuella”.

Även Neather ansåg att denna delen av den vänstersocialistiska mobbningen var “ett steg för långt”.

Bortsett från detta ser Neather inget fel på den politik han har beskrivit. I själva verket är orsaken till hans häpnadsväckande frispråkighet, att han tycker det är något att skryta om. Massinvandringen, skrev han, “hade försett oss med de utländska barnflickor, städerskor och trädgårdsmästare” utan vilka London knappast kunde fungera.

Vilken elitistisk arrogans! Som om de flesta anställer barnflickor, städare och trädgårdsmästare. Och vilken okunnighet. Argumentet att Storbritannien är bättre med denna nivå på invandringen har övertygande visat sig vara katastrofalt ekonomiskt okunnig.

Neather gav intrycket att de flesta invandrare är östeuropéer. Men dessa utgör mindre än en fjärdedel av alla invandrare.

Och faktum är att, trots hans muntra påståenden om motsatsen, har skolor i områden med mycket stor invandring, allt större problem med att hantera så många barn som inte ens kan grundläggande engelska. Övrig service, såsom vård och boende, blir på samma sätt nertyngd av det stora antalet.

Men det mest förkrossade avslöjandet var att denna politik för massinvandring infördes, inte producera barnflickor eller städare för personer som Neather. Det var för att förstöra Storbritanniens identitet och omvandla det till ett mångkulturellt samhälle där brittiska kännetecken inte skulle ha någon större status än något annat lands.

En viss invandring är verkligen bra för ett land. Men denna politik var inte att förbättra den brittiska kulturen och samhället genom att bredda sammansättningen. Det var för att förstöra dess definierande karaktär helt och hållet.

Det är också en bekväm garanti för en ökande Labour-röstning hos väljarkåren, som en färsk undersökning från valkommissionen har avslöjat, röstar ungefär 90 procent av svarta och tre fjärdedelar av asiater på Labour.

I Neathers hermetiska bubbla, var fördelarna med massinvandringen så överväldigande att han inte kunde förstå varför ministrarna hade varit så nervösa över det.

De var, skrev han, ovilliga att diskutera vad en ökad invandring skulle betyda, framför allt till Labours centrala vita arbetarklassröst. Så de höll det avsiktligt hemligt.

De visste att om de berättade sanningen om vad de gjorde, skulle väljarna resa sig i protest. Så de höll det borta från sina valmanifest.

Det var verkligen en konspiration för att lura väljarna till att röstapå dem. Och ändå är det just dessa människor som har mage att blåsa sig upp i självgod förvåning över ökningen av BNP.

Inte att undra på att Jack Straw såg så nervös ut på förra veckans frågestund när han utfrågades om det var regeringens misslyckande att stoppa invandringen som låg bakom ökat stöd till BNP (British National Party).

Nu vet vi att det inte var något sådant fel i politiken. Det var avsiktligt. För den regering som Straw har varit en medlem i så länge, har i hemlighet planerat att översvämma landet med invandrare att ändra dess karaktär och identitet.

Här har vi mer än någon annan anledning varför Nick Griffin har fått så mycket stöd. Enligt en YouGov undersökning som gjordes efter frågestunden, skulle inte mindre än 22 procent av britterna “allvarligt överväga” att rösta på BNP.

Att nästan en fjärdedel av britterna skulle rösta för ett nynazistiskt parti med åsikter som är fientliga mot demokrati, mänskliga rättigheter och vanlig anständighet, är verkligen skrämmande.

Den innersta anledningen är att de i åratal har sett landets politiska landskap förvandlas till oigenkännlighet- och att politiker från alla traditionella partier först har sagt till dem att det inte sker och därefter att de är rasister för att protestera mot det som de ändå ser ske.

Nu har den politiska bilden förändrats över en natt genom den tanklösa uppriktigheten i Andrew Neathers ögonöppnande överlägsenhet. För nu vet vi att Labours politiker faktiskt avsiktligt fått detta att hända – och gjordes i totalt förakt för sina egna kärnväljare.

Som Neather hånfullt sade, de arbetstillfällen som fylls av invandrade arbetarna skulle garanterat inte tas av arbetslösa BNPväljare från Barking eller Burnley – fascistiska au pair erbjudes….. “

Detta är hur New Labour ser den vita arbetarklassen, de som de påstår sig att försvara. Vem kan undra på att dess kärnväljare nu i så stort antal flyr till BNP när Labour behandlar dem så här?

New Labour har fördömt sig själva genom sin egen mun, och de är ansvariga för ökningen av BNP – genom ett ohöljt förräderi av hela nationen.

October 26, 2009
The conspiracy to transform Britain

Daily Mail, 26 October 2009

So now the cat is well and truly out of the bag. For years, as the number of immigrants to Britain shot up apparently uncontrollably, the question was how exactly this had happened.

Was it through a fit of absent-mindedness or gross incompetence? Or was it not inadvertent at all, but deliberate?

The latter explanation seemed just too outrageous. After all, a deliberate policy of mass immigration would have amounted to nothing less than an attempt to change the very make-up of this country without telling the electorate.

There could not have been a more grave abuse of the entire democratic process. Now, however, we learn that this is exactly what did happen. The Labour government has been engaged upon a deliberate and secret policy of national cultural sabotage.

This astonishing revelation surfaced quite casually last weekend in a newspaper article by one Andrew Neather. He turns out to have been a speech writer for Tony Blair, Jack Straw and David Blunkett.

And it was he who wrote a landmark speech in September 2000 by the then immigration minister, Barbara Roche, that called for a loosening of immigration controls. But the true scope and purpose of this new policy was actively concealed.

In its 1997 election manifesto, Labour promised ‘firm control over immigration’ and in 2005 it promised a ‘crackdown on abuse’. In 2001, its manifesto merely said that the immigration rules needed to reflect changes to the economy to meet skills shortages.

But all this concealed a monumental shift of policy. For Neather wrote that until ‘at least February last year’, when a new points-based system was introduced to limit foreign workers in response to increasing uproar, the purpose of the policy Roche ushered in was to open up the UK to mass immigration.

This has been achieved. Some 2.3million migrants have been added to the population since 2001. Since 1997, the number of work permits has quadrupled to 120,000 a year.

Unless policies change, over the next 25 years some seven million more will be added to Britain’s population, a rate of growth three times as fast as took place in the Eighties.

Such an increase is simply unsustainable. Britain is already one of the most overcrowded countries in Europe. But now look at the real reason why this policy was introduced, and in secret. The Government’s ‘driving political purpose’, wrote Neather, was ‘to make the UK truly multicultural’.

It was therefore a politically motivated attempt by ministers to transform the fundamental make-up and identity of this country. It was done to destroy the right of the British people to live in a society defined by a common history, religion, law, language and traditions.

It was done to destroy for ever what it means to be culturally British and to put another ‘multicultural’ identity in its place. And it was done without telling or asking the British people whether they wanted their country and their culture to be transformed in this way.

Spitefully, one motivation by Labour ministers was ‘to rub the Right’s nose in diversity and render their arguments out of date’.

Even Neather found that particular element of gratuitous Left-wing bullying to be ‘a manoeuvre too far’.

Yet apart from this, Neather sees nothing wrong in the policy he has described. Indeed, the reason for his astonishing candour is he thinks it’s something to boast about. Mass immigration, he wrote, had provided the ‘foreign nannies, cleaners and gardeners’ without whom London could hardly function.

What elitist arrogance! As if most people employ nannies, cleaners and gardeners. And what ignorance. The argument that Britain is better off with this level of immigration has been conclusively shown to be economically illiterate.

Neather gave the impression that most immigrants are Eastern Europeans. But these form fewer than a quarter of all immigrants.

And the fact is that, despite his blithe assertions to the contrary, schools in areas of very high immigration find it desperately difficult to cope with so many children who don’t even have basic English. Other services, such as health or housing, are similarly being overwhelmed by the sheer weight of numbers.

But the most shattering revelation was that this policy of mass immigration was not introduced to produce nannies or cleaners for the likes of Neather. It was to destroy Britain’s identity and transform it into a multicultural society where British attributes would have no greater status than any other country’s.

A measure of immigration is indeed good for a country. But this policy was not to enhance British culture and society by broadening the mix. It was to destroy its defining character altogether.

It also conveniently guaranteed an increasingly Labour-voting electorate since, as a recent survey by the Electoral Commission has revealed, some 90 per cent of black people and three-quarters of Asians vote Labour.

In Neather’s hermetically sealed bubble, the benefits of mass immigration were so overwhelming he couldn’t understand why ministers had been so nervous about it.

They were, he wrote, reluctant to discuss what increased immigration would mean, above all to Labour’s core white working class vote. So they deliberately kept it secret.

They knew that if they told the truth about what they were doing, voters would rise up in protest. So they kept it out of their election manifestos.

It was indeed a conspiracy to deceive the electorate into voting for them. And yet it is these very people who have the gall to puff themselves up in self-righteous astonishment at the rise of the BNP.

No wonder Jack Straw was so shifty on last week’s Question Time when he was asked whether it was the Government’s failure to halt immigration which lay behind increasing support for the BNP.

Now we know it was no such failure of policy. It was deliberate. For the government of which Straw is such a long- standing member had secretly plotted to flood the country with immigrants to change its very character and identity.

This more than any other reason is why Nick Griffin has gained so much support. According to a YouGov poll taken after Question Time, no fewer than 22 per cent of British voters would ’seriously consider’ voting for the BNP.

That nearly one quarter of British people might vote for a neo-Nazi party with views inimical to democracy, human rights and common decency is truly appalling.

The core reason is that for years they have watched as their country’s landscape has been transformed out of all recognition — and that politicians from all mainstream parties have told them first that it isn’t happening and second, that they are racist bigots to object even if it is.

Now the political picture has been transformed overnight by the unguarded candour of Andrew Neather’s eye-opening superciliousness. For now we know that Labour politicians actually caused this to happen – and did so out of total contempt for their own core voters.

As Neather sneered, the jobs filled by immigrant workers ‘certainly wouldn’t be taken by unemployed BNP voters from Barking or Burnley –fascist au pair, anyone?’

So that’s how New Labour views the white working class, supposedly the very people it is in politics to champion. Who can wonder that its core vote is now decamping in such large numbers to the BNP when Labour treats them like this?

Condemned out of its own mouth, it is New Labour that is responsible for the rise of the BNP — by an act of unalloyed treachery to the entire nation.


Sverige

Liknande avslöjanden har än inte gjorts här än, men resul­ta­tet får en att undra när de uppenbarar sej. BNP har sin mot­sva­rig­het i SD förstås. DN skrev en avslöjande artikel om det förra året – utan att komma fram till liknande slutsatser förstås, men ej heller på någon annan bakomliggande orsak till den mycket egendomliga immigrationen till Sverige.

Holland

Där är Geert Wilders högerparti Party for Freedom näst störst med 17%

OBS – jag likställer ingalunda dessa tre partier! Enbart att en anledning att de har blivit mycket populära och populära diskussionsobjekt på sistone är den muslimska folkvandringen till Europa.

Europa

BBC har en muslimkarta över Europa här.

Utifrån

Muslims Have Conquered Europe Without Firing A Shot

En varning från USA skriven 15 maj 2009.

Eurabia

Så vad betyder allt detta? Att regeringar i Europa har sambarbetat med vad som är en direkt folkvandring av muslimer hit? Se också vad Daniel Pipes säger i sin artikel Europeans Fleeing Eurabia.

.

GP HD HD D SvD057 HV D SRP1 |

.
...

Tags: , , , ,

4030 pages viewed, 959 today
1296 visits, 217 today
FireStats icon Powered by FireStats