Posts Tagged tvåstatslösning

Ramat Shlomo ligger INTE på Västbanken!

Mar 21

Dick Haas nämnde det på sin webbsajt, men lite har nämnts för övrigt. men titta på kartorna. Först en från Peace Now:

Här ser du stadsgränsen och var mest judar respektive araber bor.

Om vi nu tittar på en annan karta med lite intressanta detaljer:

Det intressanta här är att Ramat Shlomo ligger MELLAN Israels resp. Jordaniens stilleståndslinjer 1948, mellan de två gröna linjerna! Det ligger alltså i ingenmansland 1948-67, som var stenöken och obrukbart land på den tiden.

Att Peace Now markerar var nybyggnader ska ske och är dösura att Netanyahu bygger i de judiska områdena säger liksom allt om dem och vänstern i Israel. Vad katten vill de egentligen? De kan väl åka till Uganda och känna sig tillfredsställda – men tydligen är de som vanligt, vill både äta kakan och ha den, suck.

Bilden till höger är klickbar så du kommer till originalsajten.

I stora allmänhet litar både USA och FN på att folk inte känner till fakta, men har blivit så indoktrinerade av media nu att de omedelbart, helt enligt Pavlovs princip, tar det för självklart att de ska hata Israel och att allt de gör är fel. Ban Ki-Moon far omkring som en idiot i Mellanöstern nu, klagar på att inte Israel matar Gaza och har inte en blekaste aning om att de faktiskt gör det. Han har heller inte kommit på idén att be diverse NGOs att göra det via Egypten – så han är mer intresserad av att attackera Israel än att hjälpa Gazaborna. Pavlovs princip, börja salivera när du är Politiskt Korrekt.

Egentligen är det säreget – han kommer från Sydkorea och i Sydostasien utanför de muslimska länderna finns ingen ingrodd antisemitism, så det är helt nyinlärt beteende hos honom, från sina läromästare på FN.

DN934 DN087 D520 GP719 vg vg861 DN087 Ya319 Sk319 KrB319 NSk319 SDS454 TrA454 GP538 BLT862 D364 SvD467 Ek147 AB767 HD |

.
antisemitism antisionism Clinton Israel Jerusalem mediekritik Mellanösternkonflikten muslimer Netanyahu palestinska myndigheten palestinier USA Västbanken ...

Tags: Abbas, antisemitism, antisionism, bosättningar, Fatah, FN, Israel, Jerusalem, mediakritik, Netanyahu, Obama, palestinier, palestinska auktoriteten, TT, tvåstatslösning, Västbanken

Araber inom Israels gränser får ej längre sälja produkter tullfritt till EU

Mar 21

Posted by admin in Israel, Mellanöstern | No Comments

Bitte Hammargren rapporterar med förtjusning hur EU klämmer åt judar som bor i Judéen/Samarien – ren rasism alltså.

Låt oss vända på det: i Jerusalem hade 2005 endast 5% av araberna israeliskt medborgarskap, d.v.s. de övriga har identiskt samma förhållande som judar inom PA:s domäner, de s.k. ” bosättarna” i J/S. Man utgår från att Bitte då rekommenderar att dessa ej heller får exportera något fill EU utan dryga tullar.

Självklart är det trivialt att transportera saker som producerats i Judéen/Samarien till inom den “gröna linjen” innan man drar av skyddspresenningen, vilket då innebär att palestinaaraber inte kan arbeta med och förtjäna sitt levebröd på dessa produkter.

Hade intresset varit att hjälpa palestinaaraberna och inte enbart irritera Israel hade man trivialt kunnat säga “ok, om minst 50% av arbetarna som producerar varorna, är palestinaaraber så är det grönt ljus” så hade det kunna hjälpa dem. Nu hjälper det inte en kotte, tillfredsställer enbart israelhatare bland väljarna i EU.

.
antisemitism antisionism araber Abbas bosättare bosättningar EU Eurabia Eurabien Fatah Israel Judeen Samarien kollektiv bestraffning mediekritik Mellanösternkonflikten muslimer palestinska myndigheten palestinier Västbanken ...

Tags: Abbas, antisemitism, antisionism, bosättningar, EU, Eurabia, islam, Israel, Jerusalem, tvåstatslösning, Västbanken

Palestinaaraberna talar i klarskrift nu.

Mar 20

Posted by admin in Mellanöstern | No Comments

Detta foto från Qalandiya Checkpoint den 23 mars 2010

.
antisemitism antisionism Israel Judeen Samarien Mellanösternkonflikten muslimer nazism palestinska myndigheten palestinier skyddsbarriären terrorism Västbanken ...

Tags: Abbas, antisemitism, antisionism, Arafat, bosättningar, Hamas, islamism, Israel, palestinier, palestinska auktoriteten, tvåstatslösning, Västbanken

Ramat Shlomo

Mar 19

Posted by admin in Israel | No Comments

Leta reda på Ramat Shlomo, Salomos Höjder, på kartan:

Som du ser ligger Ramat Shlomo inom den judiska delen av Jerusalem, ett av de översta gröna områdena. Klickar du på bilden kommer du till en översikt över stadsplanen för Jerusalem. Fenomenet att våra kära massmedia kallar några hus för “nya bosättningar” utan att förklara detta splitter nya språkbruk, får en att undra. Är varje hus en bosättning?

Obama borde presenteras en Tulo för sin svidande hals efter allt skrikande. Han kan likväl ta ett kvarter från Tel Aviv, Haifa eller var som helst, och börja gnälla i högan sky om att det ska vara judenrein, inga judar får vistas där eftersom – uh – han inte vill det och har lovat området till Abbas. Mitchell oxo.

Och världen är rasande att Netanyahu högaktningsfullt skiter i dom när det gäller Israels huvudstad.

New York delas

Som du vet har inte araberna några som helst rättigheter till ett delat jerusalem – vad skulle det vara? Att Jordanien med Englands hjälp illegalt ockuperade hela gamla stan (den lilla fyrkanten mitt på den översta kartan), det enda som fanns för 160 år sen, och mer till i 19 år, accepterat av Pakistan endast? England accepterade ockupationen av Judéen/Samarien men inte där heller var Jordaniens attack mot det just uppståndna Israel på något sätt uppfattad som legal.

Däremot är det förstås välkänt att ett stort antal judar bor i många områden i New York. Redan för länge sedan var där ett rikt judiskt liv:

Tittar man på den judiska kartan över New York så ser man att judarna borde få en avsevärd del av stan:

Och här är det slutgiltiga beviset!

Får vi nu höra Netanyahu, Lieberman och några andra kraftfulla karlar börja råskälla på Obama, med lika giltiga skäl som Obamas ramaskrin på sistone, för att börja rita på kartan för en delning av New York!

vg861 DN087 Ya319 Sk319 KrB319 NSk319 SDS454 TrA454 GP538 BLT862 D364 SvD467 Ek147 AB767 |

.
antisemitism antisionism araber Abbas Ban Ki-moon Catherine Ashton Clinton Israel Jerusalem mediekritik Mellanösternkonflikten Netanyahu palestinska myndigheten palestinier USA Västbanken ...

Tags: Abbas, anti-Semitism, anti-Zionism, antisemitism, antisionism, bosättningar, EU, FN, Israel, Jerusalem, judendom, mediakritik, Netanyahu, Obama, palestinska auktoriteten, tvåstatslösning, USA

Palestinaarabernas försvarare, Barack Hussein Obama

Mar 18

Posted by admin in Världspolitik | 1 Comment

Man undrar vad som krävs för att Obama ska inse att han har det rätt hett kring öronen nu, trots allt stöd från många stater i EU. Inte ens de flesta stater i arabvärlden litar ett dyft på honom – och det är självklart dubbelriktat. Abbas har gjort allt han har kunnat för att försämra Obamas chanser att komma till historieböckerna för att ha gjort något nyttigt i Mellanöstern.

USA och de flesta europeiska regeringar är fast beslutna att inte kritisera PA och Abbas för att ha vägrat några som helst förhandlingar under 14 månader. PA har gjort att Obama ser ut som en idiot efter hans tal i FN förra september om att han garanterade fredsförhandlingar inom 2 månader. PA lovade Obama att inte sponsra Goldstonesagan, och till slut vägrade PA att tala med Israel om inte USA springer som en iller mellan grupperna – vilket inte hänt sedan Osloöverenskommelsen.

Trots detta har inte Obama eller europeerna någonsin kritiserat PA!

Samma med Obama och Syrien – han har gjort sitt bästa för att glömma bort att Syrien är anklagat för mordet på Hariri, och i stället har han öppnat en stor amerikansk ambassad i Damaskus, som nu fritt kör anti-israelisk propaganda.

Var kom kampanjpengarna ifrån?

Obama fick en förödande mängd pengar från utländska okända källor! Speciellt behöver man inte redovisa källan för bidrag upp till $200 och av allt att döma var det den muslimska världen som såg till att Obama blev vald.

Obama muslim?

Söker du på de orden får du ungefär hur många träffar som helst, som länk1 . Han har definitivt gått i muslimsk skola i Indonesien. Också länk2 .

Å andra sidan var han trogen kyrkbesökare i 20 år fram till det var dags att försöka bli president – en intensivt antisemitisk kyrka, som självklart präglade hans tänkande vad han än säger. Du kan se på länkar som länk1 länk2 länk3 .

Obama amerikan?

Endast en person som är född i USA kan bli president, och sen innan Obama blev president har där varit allvarliga undersökningar om var han föddes. Det sägs att han föddes på Hawaii vilket är ok, men andra säger att han föddes i Kenya, vilket inte är det. Debatten har fortfarande inte lagt sig trots att Obama har satt advokater på att försöka stoppa det. Länk1 länk2

Obamas senaste attack på Israel

Bidén var i Israel några dagar för att – vad? Försöka berätta för Israel, liksom de försökte med Saudiarabien, varför de inte hade gjort ett dugg för att stoppa kärnvapenutvecklingen i Iran.

Fjärde stadiet av sju av ett utvecklingsprojekt i Israels huvudstad fick Obama och hans underhuggare att helt explodera. Bidén hade inget emot att Fatah planerade att fira en notorisk palestinsk massmörderska, han hade inte ett dugg emot att Hamas sköt en Kassamraket mot civila i Israel (och i gårkväll, onsdag, sköts ännu en raket av Gazaterrorister in i Israel – varken TT eller Obama har känt för att protestera. Måste missiler falla ner i ett fullt barnhem innan Obama yttrar sig?) Han blev helt rasande på Israel för att de planerade bygga hus – eftersom Mitchell hade lovat Abbas att stoppa det.

I Dick Haas senaste rapport från Jerusalem berättar han dessutom att området Ramat Shlomo, som Obama flög i luften för, inte ens ligger i “östra” Jerusalem! Men hur skulle Obama kunna veta det – han vet ju inget om Israel som inte hans kompis Abbas har berättat.

John Bolton skriver en mycket tankeväckande analys i Wall Street Journal,

Israel and the Crisis With Obama

Benjamin Netanyahu made the mistake of believing the president is serious about stopping a nuclear Iran.

Fru Clinton har visst insett att hon har gjort bort sig, och mjuknat en aning, men fortfarande kräver hon att Israel ska göra “förtroendeskapande åtgärder” för att få Abbas att sluta vägra förhandlingar – hon kräver inte ett skvatt av palestinerna! Hon behandlar helt enkelt araberna som stora barnungar – och de uppför sig också därefter.

Araberna har börjat tröttna på Obama eftersom han inte lyckats vara lika djävulsk mot Israel som han lovade i början.

Vad tycker folk i USA? 8 gånger fler håller på Israel än på palestinierna – vilket tydligen inte berör Obama alls förrän det blir frågan om ett eventuellt omval, och då är det för sent.

AB357 D681 SvD733 SvD125 D982 D159 SDS030 AB036 DN738 SDS925 SvD365 vg620 DN171 DN637 |

.
antisemitism antisionism araber Abbas Biden Clinton EU Eurabia Eurabien Fatah Israel Jerusalem mediekritik Mellanösternkonflikten muslimer Netanyahu Barack Obama palestinska myndigheten palestinier USA Västbanken ...

Tags: Abbas, antisemitism, antisionism, islamism, Israel, Jerusalem, mediakritik, Netanyahu, Obama, palestinier, palestinska auktoriteten, tvåstatslösning, USA, Västbanken

Dayton, Mitchell och Clinton hotar Israel om de inte lyder Obama. Abbas hotas aldrig. Fatahs nya konstitution.

Mar 14

Posted by admin in Mellanöstern | No Comments

Keith Dayton

Den amerikanske generalen som Bush och Obama har satt att bygga upp en palestinsk armé, vars huvuduppgift är att vara klar att anfalla judarna om 2 år om de inte lyder USA. Han har gett Israel två år att lyda Obama, annars anfaller hans arme Israel:

last Friday, Yediot Aharonot reported that at a recent lecture in Washington, US Lt.-Gen. Keith Dayton, who is responsible for training Palestinian military forces in Jordan, indicated that if Israel does not surrender Judea and Samaria within two years, the Palestinian forces he and his fellow American officers are now training at a cost of more than $300 million could begin killing Israelis.

Jag kan inte få ur huvudet jämförelsen med hur England surt lämnade mandatet Palestina men lämnade efter sig bl.a. Glubb Pascha för att leda Jordaniens armé mot judarna, och attackera bl.a. Jerusalem.

Se även link.

George Mitchell

hotade Israel med indragna lånegarantier om inte Israel lyder, i januari. Han lovade Abbas nu att han skulle se till att inte judarna byggde i sin huvudstad. Om anledningen får vi inget veta eftersom inget säger att de inte får göra det. Hans hjärta är fortfarande med sin libanesiska familj, som du ser i första länken i stycket.

Hillary Clinton

har nyligen skrikit sej hes i telefon till Netanyahu. Hoppas hesheten varar. Hon hotar med att se till att Israel inte kan försvara sig mot Iran om hon inte får som hon vill.

Ingen

hotar Abbas med någonting, vad han än gör. Obama och underhuggare har inga som helst kommentarer till deras nya Stadgar, och Barry Rubin har gjort en analys av vad den säger:

Lördag 30 januari, 2010

Scoop: Fatahs nya stadga visar varför fred inte kommer att ske

[Se även uppdateringen av denna artikel här

Av Barry Rubin

Många verkar tro att Israel-Palestina eller arabisk-israeliska konflikten eller “fredsprocessen” är världens viktigaste fråga. Så vem skall avgöra om det blir löst eller inte? Nej, inte president Barak Obama, nej, inte Israels premiärminister, nej, inte den palestinska myndigheten (PA) President Mahmoud Abbas eller premiärminister Salam Fayyad.

Detta val är i händerna på al-Fatah, som kontrollerar PA och regerar på Västbanken. Endast om och när Fatah beslutar att man vill ha en tvåstatslösning och ett verkligt slut på konflikten som bygger på kompromiss kommer det att vara möjligt. Så det faktum att Fatah har utfärdat en ny stadga verkar vara en fråga av stor betydelse.

Ändå har hittills ingen märkt att en sådan stadga framkom i augusti 2009 vid Fatahs allmänna kongress. Dokumentet har översatts av den amerikanska regeringen och har precis läckts ut av Secrecy News. Du läser nu den första analysen av denna stadga.

Secrecy News kommentarer: “Dokumentet är inte särskilt försonande i ton eller innehåll. Det är en uppmaning till revolution, konfrontation med fienden, och befrielse av Palestina, fri och arabisk.” Men nyhetsbrevet fortsätter:

“Men den kanske viktigaste är det som inte sägs i dokumentet. Den ursprungliga Fatah Charter (eller konstitution) från 1960-talet anammade “den globala kampen mot sionismen”, förnekade judiska historiska eller religiösa band till landet, och krävde att “utrota den sionistiska ekonomiska, politiska, militära och kulturella existensen.” Inget av detta språk har överförts till den nya stadgan, som lyckas emd konststycket att överhuvutaget inte nämna Israel, sionism eller judar alls. ”

Nu här är en viktig läxa för dig. När en radikal grupp porträtteras som “måttlig” baserat på några enstaka ståndpunkter den anses har vidtagit eller något uttalande, finns det alltid en hake någonstans. Här är tips i detta fall, en enda mening i den nya stadgan:

“Denna inre stadga har antagits inom ramen för bestämmelserna den ursprungliga stadgan.”

Med andra ord, varje detalj i den ursprungliga stadgan är fortfarande giltig, ingenting skall upphöra att gälla, inga fel medges, ingen väsentlig kursändring accepteras.

Naturligtvis har Fatah förändrats mycket från 1960-talet. Det är mindre inriktade på våld (men det betyder inte att man har avstått från terrorism nödvändigtvis), mindre explicit militanta i sina krav, mer villiga att samordna med Israel. Varken äkta måtta eller kvarvarande oförsonlighet bör överdrivas. Om praktiska dag till dag-frågor kan Israel samarbeta med Fatah och måste se till att Hamas inte störtar dem. Nuvarande Fatah-ledare förstår väl att en återgång till omfattande våld är mot deras intressen. Men ett övergripande fredsavtal? Kommer inte att hända.

Trots alla erbjudanden av en möjlighet att bli ett parlamentariskt politiskt parti, en rörelse tydligt dedikerad till fredlig politik och en diplomatisk lösning, trots massiva västerländska ekonomiska subventioner och ofta uttryck för stöd för en palestinsk stat från president Barack Obama, har Fatah valt att förbli en revolutionär organisation. Det finns nämligen inga ord som används mer i denna stadga än “revolutionär”.

“Låt oss träna oss att ha tålamod och kunna hantera kriser, bära katastrofer, offra våra själar, blod, tid och ansträngningar, säger stadgan. “Alla dessa är det vapen för revolutionärer.

“Ni måste veta att beslutsamhet, tålamod, tystnadsplikt, sekretess ansluter sig till de principer och mål för revolutionen, bevarar oss från stapplande och förkortar vägen till frigörelse.

“Gå fram till revolutionen. Leve Palestina, fri och arabisk!”

Samtidigtäar dock fortfarande Fatah icke-ideologisk. Det ser sig själv som en bred nationalistisk rörelse, precis som när Yasser Arafat grundade det för mer än femtio år sedan. Trots utmaningarna från Hamas, nämns ordet “muslim” eller “islamisk” ingenstans i stadgan.

I struktur är dock Fatah fortfarande en revolutionär organisation. Medlemskap är hemligt, beslutsfattandet är förmodligen grundat på det marxistiska begreppet “demokratisk centralism,” den maoistiska frasen “kritik och självkritik” rekommenderas, och den organisatoriska strukturen bygger på celler.

Ändå, medan Fatah låter som något kommunistparti eller hårt disciplinerad revolutionär underjordisk rörelse, är verkligheten helt annorlunda. Arafat angav en institutionell kultur som alltid har varit något anarkistisk. Cadrerna är odisciplinerade och kommandostrukturen är allt annat än organiserad. När Hamas iscensatte en kupp på Gazaremsan kollapsade Fatah helt enkelt och satte inte upp mycket av en kamp. Lokala chefer råder; cadrer göra i stort sett vad de vill, ingen disciplin och korruptionen är utbredd.

Och så är det ett slags skämt att läsa i artikel 95 att medlemmarna är ålagda att vara “entusiastiska i sina uppgifter och inte spara några ansträngningar för att uppnå rörelsens mål och principer, utöva ihärdiga ansträngningar för att öka samverkan med massorna och vinna deras respekt och förtroende. ”

Vad som är spännande är dock att det finns en detaljerad diskussion om överträdelser av Fatahs regler och straff för detta. Klart, om ledamöterna gör något som ledarna inte tycker om kommer de att möta stränga straff. Därför är det betydelsefullt att ingen Fatahmedlem någonsin har disciplinerats för att begå terrordåd mot israeliska civila eller för att göra de mest extrema uttalanden. Det är faktiskt inte ens klart att Fatah har vilja eller förmåga att straffa medlemmar som samarbeta med Hamas mot sina egna ledare.

Men den mest fascinerande aspekten av allt är definitionen av rörelsens struktur. Överväldigande makt ligger i händerna på en centralkommitté med 23 ledamöter, inklusive kontroll av Fatahs militära styrkor. Som jag har visat tidigare, att centralkommittén valdes vid samma kongress som formulerat denna nya stadga är ganska radikalt. Det är få som är redo för verklig fred med Israel. När det gäller att fatta något stort beslut är Abbas och Fayyad bara galjonsfigurer.

Under centralkommittén är en Revolutionär Kommittee om 80 ledamöter och, som nästa nivå, ett 350-medlems Allmänna Rådet. Centralkommittén väljer en ganska stor del av båda grupperna. Ja, det väljer även Fatah-medlemmar till Palestinska nationalrådet (PLO: s lagstiftare), PLO: s verkställande utskott, som behärskar PLO, Palestinska lagstiftande rådet (PA: s lagstiftande), och den Palestinska Myndigheten.

Vad detta betyder är att Abbas och Fayyad inte kontrollerar den palestinska myndigheten, inte heller kan de sluta fred eller ens föra allvarliga ge-och-ta- förhandlingar. Centralkommittén är verkligen i kontroll och centralkommittén är överväldigande hårdför – minst 16 – ungefär tre fjärdedelar – av de 23 är på det sättet. De hoppas fortfarande att ta över Israel och därmed emot att låta de palestinska flyktingarna bo i i ett framtida Palestina. Likaså är de inte redo att förklara att en tvåstatslösning är slutet på konflikten.

De flesta av de hårdföra är anhängare av Abbas. Men den främsta anledningen till att de backakr upp honom är deras övertygelse att Abbas är svag både i karaktär och i politiska bas. De vill att han ska vara ledare, eftersom de vet att han inte hotar deras makt. Liksom det berömda utbytet mellan Senator Lloyd Bentsen och vice ordförande Dan Quayle kan de säga: “Jag kände Yasser Arafat. Jag jobbade med Yasser Arafat. Och ordförande Abbas, du är ingen Yasser Arafat.”

Han kommer inte, han kan inte göra något de inte gillar. Och en av de saker Abbas har gjort för att blidka dem har varit att göra Muhammad Ghaneim, kanske den mest hårdföra bland alla utskottsledamöter, till hans rekommenderade efterträdare.

Dessa 23 Kommittéledamöter är i kontroll över palestiniernas öde (med undantag för Hamas stora roll därom) och fredsprocessen. På grund av deras radikalism, kommer ingen fred eller palestinsk stat att bli till under många år. Att ta reda på mer om vilka de är och varför det är så, gå hit och hit och speciellt hit.

Varför inte fler människor studerar detaljerna i palestinsk politik? Av samma skäl som de inte vill titta närmare på hur korvar görs. Det är för obehagligt. Efter detta kan man aldrig mala på lika naivt och tro att fred är inom räckhåll.

PS: Efter min artikel om den nya Fatahstadgan, skickade jag en JTA berättelse om hur den nya stadgan är mycket måttlig, eftersom det “släpper” uppmaning till Israels förstörelse, etc. Som jag påpekade, säger stadgan att den gamla stadgan fortfarande är i kraft och ingenting i den nya motsäger det. Så ingenting har förändrats i verkligheten. Det är otroligt hur lätt det är för olika radikala arabiska och islamistiska grupper att lura västerländska journalister. Det hjälper alltid att läsa ett dokument innan man beskriver det som ett genombrott för återhållsamhet.

Andra har skrivit om dessa nya Stedgar, som link . Obama och hans gäng vet helt påtagligt inte ett dyft om detta.

Ingen har heller hotat Abbas om han inte omedelbart stoppar all hatpropaganda mot judar/Israel, ett av de mest väsentliga kraven från Israel förstås, eftersom detta officiellt spridda hat gör att det inte blir någon verklig fred under nästa generation heller. Det är första steget in på Vägplanen, som Abbas skrivit under:

At the outset of Phase I:

* Palestinian leadership issues unequivocal statement reiterating Israel’s right to exist in peace and security and calling for an immediate and unconditional ceasefire to end armed activity and all acts of violence against Israelis anywhere. All official Palestinian institutions end incitement against Israel.

* Israeli leadership issues unequivocal statement affirming its commitments to the two-state vision of an independent, viable, sovereign Palestinian state living in peace and security alongside Israel, as expressed by President Bush, and calling for an immediate end to violence against Palestinian everywhere. All official Israeli institutions end incitement against Palestinians.

Obama

Sitter på sin tron och funderar allt djupare, speciellt eftersom Kejsar Obama inga pengar har för att köpa nya fina kläder alls. Inte för att han märker att de gamla är så väldigt tunnslitna. Hans andreman som lovade Israel dyrt och heligt att inget stod emellan dem, fortsatte med att försöka förklara varför Obama inte gjort ett skvatt om kärnvapenhotet från på mer än ett år, och sen visade Bidén exakt hur nära de stod genom att bråka om några hus som skulle byggas om några år………. Tala om Kejsarens Nya Kläder!

Där är nu starka fördömanden från USA emot Obamagängets uppförande gentemot den enda de kan lita på i Mellanöstern, Israel.

“We are shocked and stunned at the Administration’s tone and public dressing down of Israel on the issue of future building in Jerusalem. We cannot remember an instance when such harsh language was directed at a friend and ally of the United States. One can only wonder how far the U.S. is prepared to go in distancing itself from Israel in order to placate the Palestinians in the hope they see it is in their interest to return to the negotiating table.”

DN825 DN914 SvD195 Ek693 Sk314 Ya314 NsK314 D530 KrB314 HD BLT040 AB654 D540 GP914 vg091 vg654 |

.
antisemitism antisionism Abbas Biden Clinton Fatah Israel Jerusalem Mellanösternkonflikten Barack Obama palestinska myndigheten USA Västbanken ...

Tags: Abbas, anti-Semitism, anti-Zionism, antisemitism, antisionism, Fatah, islamism, Israel, Jerusalem, Obama, palestinier, palestinska auktoriteten, tvåstatslösning, USA, Västbanken

Obama/Mitchell hade lovat Abbas att fixa så att judarna inte byggde i sin huvudstad.

Mar 13

Posted by admin in Mellanöstern | No Comments

Vi ser i blaskan saker som “Kvartetten kritiserar bosättningar“, som om det vore något nytt.

Hade de någonsin kritiserat någonting som palestinaaraberna gör, hade det kanske varit värt att lyssna på men – inte nu.

Kritiserar de den kontinuerligt ökande floden av hatpropaganda från Abbas och underhuggare, i skolböcker, massmedia, moskéer? Nope.

Kritiserar de den senaste Fatah/PLO-Stadgan som inte tillåter Israels existens utan bara talar om revolution och sina terroristorganisationer? Nope.

Kvartetten, USA ingår och Jerusalem Post säger på förstasidan idag “Mitchell hade garanterat stopp på judisk bebyggelse i Jerusalem” ….. Se även Ynews.

Där stod fortfarande “östra” men jag talar inte heller om Östberlin heller.

USA försöker alltså samtidigt spela medlare och stå helt på arabernas sida mot Israel. Att Clinton ringer och skäller ut Israel “vi som har gjort så mycket för er” samtidigt som Bidén var där och försökte förklara varför Obama inte gjort ett jota när det gäller det existentiella hotet från Iran, på mer än ett år, och han samtidigt sänder Gates till Saudierna för att försöka urskulda samma sak – tydligen inte lämpligt nyhetsmaterial i Sverige.

Dessutom attackerar nu Clinton Netanyahu som är märkbart skakad över USA:s ointresse inför Iran-hotet. Hon klämde i med: “vi som lägger så stor möda på Israels säkerhet”………

Washington Post konstaterar kallt att bråket beror på en och endast en sak, Obamas administration – det är ett faktum att Israels popularitet ligger högre i gallupundersökningar i USA än Obamas.

Och Abbas är störtglad att han slipper förhandla, när han ändå har det så bra som det är.

AB693 VF KrB313 Ya313 SkD313 BLT710 AB604 SvD365 NSk999 Ek GK461 D469 HD HD KrB VF313 DN580 DN911 |
.
antisemitism antisionism Abbas Biden Clinton Fatah islamism Israel Jerusalem mediekritik Mellanösternkonflikten Netanyahu Barack Obama palestinska myndigheten palestinier politiskt korrekt USA Västbanken ...

Tags: Abbas, antisionism, bosättningar, islam, Israel, Jerusalem, Obama, palestinier, palestinska auktoriteten, tvåstatslösning, USA, Västbanken

Frysning av judarnas byggnadsverksamhet till början av oktober 2010.

Mar 10

Posted by admin in Mellanöstern | 1 Comment

Så – 7 månader kvar, sedan är det bara för Israel att börja bygga i normal hastighet igen. Planeringen har självfallet redan startat, efter det att tyvärr flera tiotusentals araber har blivit utan arbeta pga “frysningen”. Abbas har inte gjort det minsta för att hjälpa dem att få annat.

Så – Netanyahu har gjort mycket som “förtroendeskapande åtgärd” för att få igång diskussionerna. Abbas har inte gjort ett skvatt mer än att kräva att Israel gör än mer innan man börjar diskutera något. Var det förtroendeskapande när de skrev den senaste varianten av Fatahs Stadgar? Läs själv. Eller när de offentligt ärar en terrorist under Bidéns besök? (Obama hade inga protester även om Israel krävde sådana.)

Även om indirekta förhandlingar snart startar- du kan se det framför dej, två eleganta rum, med USA som en iller rusande från det ena till det andra, eftersom araberna vägrar sitta med Israel så länge de inte har lovat allt redan före starten, men chansen att araberna ska GE något i förhandlingarna är 0.

Minns när Obama med hakan i luften under september i FN sa, att han skulle fixa att där var direkta samtal inom två månader. Nu i och med indirekta samtal har man återfört förhandlingsnivån till hur den var före 1992. Applåd.

Olmert och Barak gav och gav utan att fråga om något i gengäld, så då gick det bra att snacka – men araberna ville ha mer.

The Arab world has given U.S. Middle East envoy George Mitchell only four months to meet its demands for a new PA state that includes all of eastern Jerusalem, Judea and Samaria. PA officials said Monday they would agree to land swaps on condition that the size of the PA does not shrink.

Utgångsläget är fortfarande detsamma – först och främst ska araberna omedelbart få allt de pekar på, därefter får vi väl se vad ytterligare de kan få…….

Så Bidén är i Israel och i ena ögonblicket säger han att Israel och USA är så nära att man inte ens kan sticka ett svärd emellan – eller vad det nu var – men i nästa ögonblick visar det sig att han inte ett ögonblick har lyssnat till vad Netanyahu ett otal gånger har sagt – att Jerusalem är odelbart. Han råkade i nyheterna höra att Israel har fräckheten att bygga i sin huvudstad! Och däremed fick han hicka som spred sig som ringar över nyhetsvattnet ända till TT.

Starka varningar om Bidéns attityder kan du se på denna länken.

Jerusalem har varit judarnas huvudstad sedan kung David flyttade huvudstaden dit från Hebron för rätt länge sedan. Ungefär dubbelt så länge som muslimerna överhuvud taget har existerat. Stan har aldrig någonsin varit arabisk huvudstad! Minns historien – England förvaltade det palestinska Mandatet, som var bestämt att vara det judiska nationalhemmet efter det att det Ottomanska Riket hade fallit sönder och 99.5% utanför Turkiet hade gått till araberna. England gav, mot mandatreglerna, nästan genast bort 80% av mandatet till en arabisk kompis och det blev dagens Jordanien, och därmed var enbart 0.1% kvar för judarna. Därefter kom en rekommendation från FN att denna flisa skulle delas ytterligare en gång och hälften skulle ges åt araberna – Bernadotte åkte dit för att övertala judarna om detta, tyvärr var några vildingar så innerligt trötta på omvärldens försök att dra undan marken under fötterna på judarna, att han sköts ner.

Minns att detta skedde 3 år efter det att Hitlers Tyskland och många andra europeiska länder hade avlivat 6 av 17 miljoner judar här i världen, och hade fortsatt om Hitler hade vunnit kriget.

Så – vad är minimikraven från Israels sida i fredsförhandlingar? Fred förstås, d.v.s. totalstopp på alla terrorhandlingar, insamlande av alla illegala vapen, totalt förbud för terroristorganisationer inom Fatah – detta skedde alls icke i den nya konstitutionen som sattes upp efter mötet i Bethlehem där Sahlin var och talade till gubbarna, och skyllde allt som var fel, på Israel. För kommentarer till konferensen, se länk1 länk2 .

Netanyahu sa rakt och klart innan han blev vald att han ingalunda tänkte gå tillbaka till alla Olmerts hemliga löften till Abbas om att få allt möjligt utan att ge något. Abbas skulle få 94% av Judéen/Samarien och på något sätt bli kompenserad för övrigt land med bitar land från Israel där det bor huvudsakligen araber – inte för att de hade det minsta lust. Abbas sa ett definitivt nej, så tja – Netanyahu kommer inte att ge lika lättvindigt och emot Israels egna intressen, och Abbas kommer inte att säga ja till mindre än han blev erbjuden innan. Såvida han inte helt och hållet, med sammanbitna tänder, håller fast vid Arafats stegvisa plan att ta vad han kan, för att använda det som språngbräda för att ta mer. Minns när Rabin och Arafat skakade hand framför Vita Huset, och samtidigt hördes Arafats röst i en inspelning på Jordansk TV:

On the same day that Arafat signed the Declaration of Principles of the Oslo Accords on the White House lawn, he appeared in a pre-taped interview on Jordan TV. In Arabic he explained to his Palestinian followers: “Since we cannot defeat Israel in war, we do it in stages. We take any and every territory that we can of Palestine, and establish sovereignty there, and we use it as a springboard to take more. When the time comes, we can get the Arab nations to join us for the final blow against Israel.”

Den som tror att Abbas för ett ögonblick har glömt det, tror fel.

Så frågan är varför Bidén koncentrerar sig på Israel, som alltid i mer än 60 år har sagt att de vill ha verklig fred med alla sina grannar, på ett sätt så de kan skydda sig på ett säkert sätt. Han borde ha lagt hela tiden i Ramallah, för att snacka folk där till rätta, och ha med – inte bara morötter åt alla kamelerna utan också en piska. Gör de inte denna gång allvar av fredsförhandlingarna genom lite förtroendeskapande åtgärder, som totalstopp för all hatpropaganda i medier och skolböcker, så totalstopp på alla donationer. De får börja jobba i stället. Hemska tanke – borde chockera dom.

Från Sharon till Olmert talades det om att göra “smärtsamma uppoffringar” men det är slut på det nu – förhoppningsvis. Varför ska aldrig någonsin en arab göra sammalunda?

Bidéns andra jobb är att förbjuda Israel att försvara sig mot Iran. Obama vill fortsätta att göra ingenting, och vill inte att Israel interfererar. Samma diskussion, ungefär, ägde rum också före 6-dagarskriget mellan USA och Israel.

Får man rekommendera lite bredvidläsning för Bidén och hans diktator Obama: Vad säger §242? Vad sades i Oslo? Vad beslutades i San Remo 1920, fortfarande bindande?

DN802 DN794 HD DN294 GP819 Ek721 D078 NsK929 Ya BLT AB762 SvD041 SkD309 D062 vg833 vg795 db983 db496 |

.
antisemitism antisionism araber Abbas Arafat Caroline Glick Fatah Iran islamism Israel Jerusalem Mellanösternkonflikten Netanyahu Barack Obama palestinska myndigheten palestinier USA Västbanken ...

Tags: Abbas, antisemitism, antisionism, Arafat, Fatah, Iran, islam, islamism, Israel, Jerusalem, Netanyahu, Obama, palestinier, palestinska auktoriteten, tvåstatslösning, Västbanken

100.000 illegala araber i Jerusalem tack vare Olmert

Mar 8

Posted by admin in Israel | No Comments

Inte för att det varit särskilt synligt i nyheterna. Läs här en artikel om det, från 2007:

FRÅN WND:s Jerusalemskontor (WorldNet Daily)

Anklagelse: Israels ledare har länge planerat att dela Jerusalem

Som stadens borgmästare tillät Olmert 100.000 illegala arabiska ockupanter

December 04, 2007

Av Aaron Klein
© 2010 WorldNetDaily.com

JERUSALEM – Under 10 år som borgmästare i Jerusalem, gav premiärminister Ehud Olmert stadens kommunalarbetare order om att inte vidta åtgärder mot hundratals olagliga arabiska byggnadsprojekt i hela de östra delarna av Jerusalem, eftersom, som han berättade för Kommunalarbetareförbundet, området en dag skulle överlämnas till palestinierna, enligt tidigare arbetstagare.

Arbetarna insisterar på att Olmert även instruerade stadens tjänstemän att ta bort filer som dokumenterade det olagliga arabiska byggandet av bostäder i östra Jerusalem. Dessa byggnader omfattar för närvarande uppskattningsvis 100.000 araber, säger de anställda.

Olmert var Jerusalems borgmästare från 1993 till 2003. Som borgmästare gjorde han upprepade offentliga uttalanden och kallade Jerusalem Israels “eviga och odelbara huvudstad”.

Men vid förra veckans USA-stödda toppmöte i Annapolis åtog sig Olmert att arbeta för en överenskommelse med palestinierna innan president Bush avgår nästa år, med stora förväntningar på Israel att evakuera avsevärda delar av Västbanken och östra delarna av Jerusalem.

I ett tal vid toppmötet talade Olmert om att utrymma Västbanken och kanske östra Jerusalem, vilka båda erövrades av Israel 1967.

“Förhandlingarna kommer att behandla alla de frågor som vi hittills har undvikit att tala om, sade Olmert i tisdags. “Jag är övertygad om att den verklighet som uppstod i vår region år 1967 kommer att förändras betydligt. Jag vet det. Många av mitt folk vet det. Vi är beredda på det.”

I ett tal förra månaden, antydde Olmert att han skulle vara villig att dela Jerusalem och frågade om det var “absolut nödvändigt” att behålla vissa arabiska stadsdelar i de östra delarna av judendomens huvudstad.

“Var det nödvändigt att också lägga till flyktinglägret Shuafat, Sawakra, Walaje och andra byar och definiera dem som en del av Jerusalem? Jag måste erkänna att jag inte är övertygad om det,” förklarade Olmert, när han talade vid en speciell Knessetsession för att markera den sjätte årsdagen av mordet på ministern Rehavam Ze’evi, som utarbetade 1967 års karta.

Som stadens borgmästare presenterade Olmert offentligt sig själv som en trogen anhängare av ett enat Jerusalem.

Men Jerusalem kommunalanställda och tidigare anställda målade en brutalt kontrasterande bild av statsministern.

“Han gjorde inget angående det skenande illegala arabiska byggandet i Jerusalem medan regeringen tog i med hårdhandskarna mot illegalt judiskt byggande på Västbanken, sade en kommunalanställd som arbetat under Olmert. Hon talade på villkor av anonymitet eftersom hon fortfarande arbetar i kommunen.

En före detta kommunal arbetstagare under Olmerts period som borgmästare berättade att han 1999 flyttades till en ny tjänst efter att han försökt belysa det illegala arabiska byggandet i Jerusalem. Han talade också på villkor av anonymitet, eftersom han fruktar för sitt nuvarande jobb.

Aryeh King, ordförande i Jerusalem Forum, som främjar judiskt byggande i Jerusalem, sade att en undersökning som hans grupp utförde fann att Olmerts rådhus raderade filer som dokumenterade hundratals olagliga arabiska byggprojekt i hela östra delarna av Jerusalem. Han sa att han skulle lämna sina resultat till Israels statliga comptroller för utredning.

King anklagade också Olmert för att ha tillsagt högre kommunala tjänstemän att inte att driva igenom ett förbud mot olagliga arabiska byggnader.

“Ehud Olmert gav order att inte ta itu med problemet och inte tillåta tjänstgörande israeliska säkerhetsstyrkor att ta ner de illegala arabiska komplexen. Erfarna kommunala tjänstemän sa att Olmert hade sagt till dom att inte bry sig om de illegala arabiska hemmen eftersom östra Jerusalem så småningom skulle ges till den palestinska myndigheten, sade King.

King’s rapport informerar om att Jerusalems kommunala tjänstemän raderat filerna, med detaljer om över 300 fall av olagligt arabiskt byggande i östra Jerusalem från och med 1999. De illegala byggnaderna uppfördes enligt uppgift utan tillstånd och finns kvar. Enligt lag måste de rivas.

Lokala medier rapporterar att Kings utredning visar att filerna hade raderats av Ofir May, chef för Jerusalems Institution för bygglov, med intentionen att låta stadgan för begränsning av efterlevnaden av rivningar av olaglig byggnation, rinna ut i sanden.

Jerusalems kommun gjorde ett uttalande som svar på anklagelserna där de åberopar att hot om våld från araber gjorde att de avhöll sig från att avlägsna illegala arabiska byggnader.

“Under åren av intifada, hade kommunen svårt att genomföra dessa operationer i östra Jerusalem på grund av säkerhetsproblem,” påstods det.

King sade att hundratals byggnader som var beskrivna i de kommunala raderade filerna bestod av mer än 20.000 illegala enheter.

“Vi pratar om kanske 100.000 eller flera araber i östra Jerusalem som bor i olagliga hem men som regeringen inte vill göra någonting åt, sade King.

WND undersökning: illegala arabiska husockupanter har slagit sig ner på judisk-ägd mark i Jerusalem

(Se bild i den engelska texten)

Vid WNDs egen undersökning förra året hittades hundratals hektar av nyckelegendomar i Jerusalem som köpts av en judisk grupp för judiska bosättning men i stället utnyttjades för olaglig byggnation av dussintals arabiska flerbostadshus med tusentals bostäder och FN:s anläggningar.

Det landet, inköpt av Jewish National Fund, eller JNF, är under överinseende av den israeliska regeringen.

Fastigheterna i fråga omfattar över 200 hektar i norra Jerusalem, kvarter i Qalandiya och Kfar Akev, nära den gamla israeliska flygplatsen och ca 50 hektar i norra Jerusalems förort som kallas Shoafat, som gränsar till det judiska kvarteret i Pisgat Zeev.

De två grannskapen nämndes specifikt av Olmert förra månaden för eventuell israelisk utrymning.

Den landar köptes rättsligt bindande av JNF med judiska donationer i början av 1900-talet, omedelbart efter det att organisationen grundades 1901 med det särskilda ansvaret för återköp och utveckling av landet Israel för judiska bosättningar.

En tur i Qalandiya och Kfar Akev visade dussintals arabiska lägenhetskomplex, ett palestinskt flyktingläger och FN-skola för palestinierna byggda på den judiskt privatägda marken.

Enligt tjänstemän i Israels Boendeministerium byggde araber först olagligt i Qalandiya och Kfar Akev mellan 1948 och 1967, innan 1967 års sexdagarskrig, då Israel återtog kontrollen över hela staden Jerusalem.

Qalandiya, som fortfarande ägs av JNF, kom under ledning av den israeliska regeringens regionala myndighet i slutet av 1960-talet.

Departementstjänstemän säger det mesta olagliga arabiska byggandet i Qalandiya ägde rum under Olmerts mandatperiod som borgmästare, med uppförandet av flera nya arabiska lägenhetskomplex fortfarande i år.

Varken Olmert eller JNF vidtog några konkreta åtgärder för att stoppa den olagliga byggnationen, som fortsätter i dag med minst ett lägenhetskomplex i Qalandiya under konstruktion.

Jerusalems Shoafat-kvarter, som har ett uppskattat värde av 3 miljoner dollars, köptes också av JNF i början av 1900-talet och föll under ledning av Israels regionala myndighet för cirka 40 år sedan. Mycket av den illegala arabiska byggnationen i Shoafat ägde rum under de senaste 15 åren, men några av lägenheterna byggdes så sent som 2004.

I Qalandiya, Kfar Akev och Shoafat spärrar Israels säkerhetsbarriär av delar av JNF-land med arabiska illegala byggnader, från resten av det judiska Jerusalem.

Interna JNF-handlingar som har studerats av WND beskriver illegala arabiska byggandet på judisk-ägd mark. En undersökning av Qalandiya sammanfattad på JNF:s officiella brevpapper genomförd i december 2000 och undertecknat av en JNF-tjänsteman uppger att “På många av tomterna ser jag att araber lever och bygger helt illegalt och arbetar dessutom med JNF-ägt land utan tillstånd.”

JNF-undersökningen dokumenterar vidare olaglig konstruktion av arabiska lägenhetskomplex och en FN-skola på område förvaltat av Israels Land Authority.

Det engelska originalet följer:

FROM WND’S JERUSALEM BUREAU

Accusation: Israeli leader long planned dividing Jerusalem

As city’s mayor, Olmert allowed 100,000 illegal Arab squatters

Posted: December 04, 2007
1:00 am Eastern

By Aaron Klein
© 2010 WorldNetDaily.com

JERUSALEM – During 10 years as mayor of Jerusalem, Prime Minister Ehud Olmert instructed city workers not to take action against hundreds of illegal Arab building projects throughout eastern sections of Jerusalem, allegedly telling municipal workers the area one day would be handed to the Palestinians, according to former workers speaking to WND.

The workers charge Olmert even instructed city officials to delete files documenting illegal Arab construction of housing units in eastern Jerusalem. Those units currently house an estimated 100,000 Arabs, say the workers.

Olmert was Jerusalem mayor from 1993 to 2003. As mayor he made repeated public statements calling Jerusalem the “eternal and undivided capital” of Israel.

But at last week’s U.S.-sponsored Annapolis summit, Olmert committed to work toward an agreement with the Palestinians before President Bush leaves office next year, with Israel widely expected to evacuate large swaths of the West Bank and eastern sections of Jerusalem.

In a speech at the summit, Olmert alluded to evacuating the West Bank and perhaps eastern Jerusalem, both of which were recaptured by Israel in 1967.”The negotiations will address all of the issues which we have thus far avoided dealing with,” said Olmert last Tuesday. “I am convinced that the reality that emerged in our region in 1967 will change significantly. I know this. Many of my people know this. We are prepared for it.”

In a speech last month, Olmert hinted he would be willing to divide Jerusalem, asking whether it was “really necessary” to retain certain Arab neighborhoods in the eastern parts of Judaism’s capital city.

“Was it necessary to also add the Shuafat refugee camp, Sawakra, Walaje and other villages and define them as part of Jerusalem? On that, I must confess, I am not convinced,” stated Olmert, speaking at a special Knesset session to mark the sixth anniversary of the assassination of former government minister Rehavam Ze’evi, who drew up the 1967 map.

As the city’s mayor, Olmert publicly presented himself as a stalwart supporter of a unified Jerusalem.

But Jerusalem municipal employees and former workers paint a starkly contrasting picture of the prime minister.

“He did nothing about rampant illegal Arab construction in Jerusalem while the government cracked down on illegal Jewish construction in the West Bank,” said one municipal employee who worked under Olmert. She spoke on condition of anonymity because she still works at the municipality.

One former municipal worker during Olmert’s mayoral tenure told WND he was moved in 1999 to a new government posting after he tried to highlight the illegal Arab construction in Jerusalem. He also spoke on condition of anonymity, fearing for his current job.

Aryeh King, chairman of the Jerusalem Forum, which promotes Jewish construction in Jerusalem, told WND an investigation by his group found Olmert’s city hall deleted files documenting hundreds of illegal Arab building projects throughout eastern sections of Jerusalem. He said he forwarded his findings to Israel’s state comptroller for investigation.

King also charged Olmert told senior municipal workers not to enforce a ban on illegal Arab buildings.

“Ehud Olmert gave the order not to deal with the problem and not to put Israeli security forces to the duty of taking down the illegal Arab complexes. Senior municipal workers told me Olmert said not to bother with the illegal Arab homes because eventually eastern Jerusalem would be given to the Palestinian Authority,” said King.

King’s report charges Jerusalem municipal officials erased the files, which detail over 300 cases of Arab construction in eastern Jerusalem deemed illegal starting from 1999. The illegal buildings were reportedly constructed without permits and are still standing. According to law, they must be demolished.

Local media reports investigating King’s charges alleged the files were erased by Ofir May, the head of Jerusalem’s Department of Building Permits, with the specific intention of allowing the statute of limitation on enforcing the demolitions of the illegal construction to run out.

The Jerusalem municipality released a statement in response to the allegations claiming the threat of Arab violence kept it from bulldozing the illegal Arab homes.

“During the years of the intifada, the municipality had difficulty carrying out the necessary level of enforcement in the neighborhoods of eastern Jerusalem due to security constraints,” the statement read.

King said the hundreds of buildings allegedly detailed in the deleted municipal files house more than 20,000 illegal units.

“We’re talking about perhaps 100,000 or more Arabs in eastern Jerusalem living in illegal homes with the government doing nothing about it,” King said.

WND investigation: Arabs squatting illegally on Jewish-owned Jerusalem land

Illegal Arab construction in Qalandiya (WND Photo)

WND’s own investigation last year found hundreds of acres of key properties in Jerusalem purchased by a Jewish group for the stated purpose of Jewish settlement instead were utilized for the illegal construction of dozens of Arab apartment buildings housing thousands and United Nations facilities.

The lands, purchased by the Jewish National Fund, or JNF, are under the management of the Israeli government.

The properties in question include over 200 acres in the northern Jerusalem neighborhoods of Qalandiya and Kfar Akev, located near an old Israeli airport, and about 50 acres in a north Jerusalem suburb known as Shoafat, which is adjacent to the Jewish neighborhood of Pisgat Zeev.

The two neighborhoods were specifically mentioned by Olmert last month as up for possible Israeli evacuation.

The lands were legally purchased on behalf of JNF using Jewish donations in the early 1900s, immediately after the organization was founded in 1901 with the specific charge of repurchasing and developing the land of Israel for Jewish settlement.

A tour of Qalandiya and Kfar Akev found dozens of Arab apartment complexes, a Palestinian refugee camp and a U.N. school for Palestinians constructed on the land.

According to officials in Israel’s Housing Ministry, Arabs first constructed facilities illegally in Qalandiya and Kfar Akev between 1948 and 1967, prior to the 1967 Six-Day War during which Israel retook control of the entire city of Jerusalem.

Qalandiya, still owned by JNF, came under the management of the Israeli government’s Land Authority in the late 1960s.

Ministry officials say the bulk of illegal Arab construction in Qalandiya took place during Olmert’s tenure as mayor, with construction of several new Arab apartment complexes still taking place this year.

Neither the Olmert municipality nor JNF took any concrete measures to stop the illegal building, which continues today with at least one apartment complex in Qalandiya under construction.

Jerusalem’s Shoafat neighborhood, which has an estimated value of $3 million, also was purchased by JNF in the early 1900’s and fell under the management of the Israel Land Authority about 40 years ago. Much of the illegal Arab construction in Shoafat took place in the past 15 years, with some apartment complexes built as late as 2004.

In Qalandiya, Kfar Akev and Shoafat, Israel’s security fence cordons off the Arab sections of the JNF lands from the rest of Jewish Jerusalem.

Internal JNF documents obtained by WND outline illegal Arab construction on the Jewish-owned land. A survey of Qalandiya summarized on JNF stationery conducted in December 2000 and signed by a JNF worker states, “In a lot of the plots I find Arabs are living and building illegally and also working the JNF land without permission.”

The JNF survey goes on to document illegal construction of Arab apartment complexes and the U.N. school under the property management of Israel’s Land Authority.

Detta är värt att tänka på när man idag hör om bråk i Jerusalem när stadens borgmästare rensar upp i slummen – den enda stad i världen där vänsterextremister protesterar mot detta.

SDS950 AB140 DN927 D692 DN449 D457 X309 HD vg db db FN *

antisemitism antisionism araber Abbas Fatah Israel Jerusalem Mellanösternkonflikten Barack Obama palestinska myndigheten palestinier Olmert ...

Tags: Abbas, antisemitism, antisionism, bosättningar, Fatah, islamism, Israel, Jerusalem, palestinier, palestinska auktoriteten, tvåstatslösning, vänsterextremism, Västbanken

Varför demonstrerar ingen alls mot vad som tvingade fram terroriststängslet (även kallat MUUUUUREN eftersom det rimmar på Berlinmuren)?

Feb 24

Posted by admin in Israel, Mellanöstern | No Comments

Lotta Schullerqvist har en bedrövlig artikel i HD, “Kamp vid muren” där vänsterextremister från både Israel och Västvärlden (konstigt nog inte en kotte från den enorma Arabvärlden) tar sin semester för att kasta sten på sitt förnämsta hatobjekt – israeliska soldater – och sen diskutera hur roligt det är runt lägerelden. Åtminstone tjänar butikerna i Bil’in och Nil’in rätt bra på det.

Varför går taggtråden där? Du behöver inte vara matematiker för att förstå detta diagrammet: TerroristFence

Från när Arafat gormade NEJ till allting som inte innebar ett steg närmare Israels förintelse, vid Camp David år 2000, och startade andra intifadan, till stor förödelse för den palestinska ekonomin, så växte antalet självmordsattacker mot judar, se den röda linjen, och droppen var när tuffa Hamaskrigare kom till ett pensionärskalas under Pesach i Netanya och avlivade och skadade mer än hundra pensionärer, ett sant hjältedåd.

Israel tvingades gå in med soldater i Judéen/Samarien och börja bygga Säkerhetsstängslet – som är mur där prickskyttar med lätthet kan skjuta ner judar på andra sidan, vilket är ett par procent av sträckningen. Men Muuuur får det heta…….

Vi alla minns hur Arafat sa hur han formligen älskade barn-shaheeds – de gör sej ju också så bra på bild i media. En anledning till den hårda propagandan för barn än i dag.

Före år 2000 kunde palestinier och judar i princip handla hos varandra och söka jobb hos varandra, och nästan hälften av palestinaaraberna levde på inkomster från arbete i Israel, israeler kom gärna till de palestinska områdena för shopping.

Andra intifadan förstörde allt detta.

Tänk efter: var har araberna det bäst, i Israel, i Judéen/Samarien (som Jordanien kallade sin “Västbank” under dess illegala ockupation 1948-67) eller Gaza?

PLO:s och Fatahs Stadgar säger ytterst monotont att de aldrig kommer att erkänna Israel, trots att Arafat på engelska låtsades att de skulle ändra ordalydelsen. Den nya Fatahstadgan från förra året talar fortfarande om Revolution, inte fred med Israel.

Tror du det inte så Googla på PLO Charter not amended. Exempel.

Så vad säger Lotta i sin artikel? I princip: “Let the Revolution go on!” Där existerar inte en enda demonstrant som demonstrerar mot orsaken till att Staketet var nödvändigt. Ingen som demonstrerar mot att Abbas fyller skolböcker och barn-TV med intensivt hat mot judar/Israel för att fortplanta kriget till nästa generation, och frågar någon varför de inte stoppar detta eftersom det vore första steget in på Vägplanen, som Israel lovat slutar med en palestinsk stat – om ALLA steg tas i tur och ordning – de verkar inte alls intresserade. Och frågar man donatorerna varför de inte har det som krav för att fortsätta donera så rycker de på axlarna – man nästan tror att det har med den kända tesen “ens fienders fiender” att göra. Ingen hjälper hungriga araber om man inte kan anklaga Israel i samma veva.

De får ju sina enorma bidrag ändå och behöver inte göra ett dyft annorlunda.

Kollar man NGO-tätheten avtar den monotont med avståndet från Israel, ingen större korrelation med hur hungriga folk är.

Premiärministern hos Abbas talar om en palestinsk stat om två år – stora fina planer. Han utgår från att EU, USA och resten av gänget ska underhålla dem med stora mängder med pengar så länge som UNRWA bibehåller flyktingar i läger, d.v.s. inget definierat slut.

Israel har många gånger sagt att Staketet är temporärt, det tas ner när det inte behövs längre. Israel har gjort små försök att ta bort vägspärrar och – nästan var gång ett allvarligare terrordåd har utförts i Judéen/Samarien så ser man att en väsentlig vägspärr helt nyligen har avlägsnats. Lotta har aldrig någonsin tagit fram det i en artikel – hur man ska få bort Stängslet. Varför inte?

Abbas Arafat antisemitism antisionism araber bidrag Israel mediekritik Mellanösternkonflikten palestinier palestinska myndigheten politiskt korrekt Västbanken ...

Tags: Abbas, antisemitism, antisionism, Arafat, Eurabia, Fatah, islamism, Israel, mediakritik, NGO, palestinier, palestinska auktoriteten, tvåstatslösning, Västbanken

Obamas administration viskar total omvändelse i Israel-palestinafrågan.

Feb 15

Posted by admin in Israel, Mellanöstern | No Comments

Obamas administration viskar sin totala omvändelse i den israelisk-palestinska frågan

Inlagd: 12 feb 2010 11:31 AM PST
Översatt från http://www.rubinreports.blogspot.com/

Läs “PS” i slutet av denna artikel så får du se varför du bör prenumerera.

Av Barry Rubin

Statssekreterare Hillary Clinton har utfärdat en till synes rutinkommuniké efter sitt möte med Tony Blair, tidigare premiärminister i Storbritannien och nu budbärare för Kvartetten i frågor angående Israel-Palestinakonflikten. Är detta två-punktsdokument från 11 februari 2010, tecken på den nya inriktningen av USA: s politik gentemot konfliktfrågorna omkring Israel-Palestina/Arab-Israel?

Första paragrafen:

“Denna Administration har från början arbetat för att skapa total fred i Mellanöstern, inklusive en tvåstatslösning för den israelisk-palestinska konflikten. Vårt närmande till den frågan har följt tre vägar: (1) hjälpa till att bygga och förmågan att styra en palestinsk stat, (2) att förnya de politiska förhandlingarna för att snarast möjligt upprätta den staten, och (3) uppnå dessa mål på ett sätt som garanterar säkerheten för Israel och palestinierna.”

Vänta ett ögonblick! Notera förändringen av prioriteringarna, mycket subtil men mycket viktig. Hittills har punkt 2 haft högsta prioritet i varje uttalande från Obamas administration. I september förra året tillkännagav president i USA att intensiva förhandlingar för att nå ett övergripande fredsavtal skulle inledas i början av november! Tre månader senare är de inte ens i sikte. Så nu har administrationen växlat om och den främsta prioriteringen är en process för statsbyggande och samhäls organisation bland palestinierna att få dem redo för den stora öppningsceremonin. Det låter ju vettigt så långt.

Märk att det inte ens säga “snarast möjligt” om förnyelsen av politiska förhandlingar, utan innebär att om ekonomin och infrastrukturen förändras – inte samtal – kommer man att på det snabbaste sättet komma fram till en palestinsk stat.

Mot bakgrunden av denna förändring, läser vi andra paragrafen:

“I enlighet med premiärminister Fayyad plan för en framtida palestinsk stat, kommer Tony Blair, som kvartettens representant, att intensifiera sitt samarbete med senator Mitchell till stöd för politiska förhandlingar. I sin roll som kvartettens representant kommer Tony Blair att fortsätta, med fullt stöd och samordning med senator Mitchell, att mobilisera insatser från det internationella samfundet: (1) att bygga upp ett stöd för den institutionella kapaciteten och styrningen av en framtida palestinsk stat, som en rättsstat, (2) att förbättra den fria rörligheten och tillgången för palestinier, (3) uppmuntra den privata sektorns investeringar, och (4) att åstadkomma förändringar i levnadsvillkoren för människorna i Gaza.”

Blairs och Mitchells uppdrag definieras som: “I enlighet med premiärminister Fayyads plan för en framtida palestinsk stat.” Detta innebär, trots formuleringen “politiska förhandlingar,” den palestinska myndigheten (PA)s premiärministers tvååriga plan för att bygga upp den palestinska staten ekonomiskt och institutionellt så den kan inledas under 2012.

Konsekvenserna av Fayyads strategi är att förhandlingarna med Israel kommer att krävas först när allt redan är förberett. Detta ger förvaltningen anledning till att inte göra ett skvatt på diplomatisk nivå, under den tiden. Det är därför i praktiken en fullständig omsvängning av förvaltningens tidigare politik. Den amerikanska regeringen kan “se ut som om de gjorde något” medan de gör precis vad dess föregångare gjorde: de har insett att inte mycket är möjligt för närvarande så de väntar på ett senare tillfälle.

Tyngdpunkten ligger på att hjälpa palestinierna och inte pressa dem för att ge Israel något. Samtidigt, finns det inte så stor tonvikt på att pressa Israel utom på två punkter. En är frågan om “fri rörlighet”, som betyder att de tjatar på Israel att avveckla fler vägspärrar. Detta beror naturligtvis på säkerhetsläget.

Den andra är frasen, “Att åstadkomma förändringar i levnadsvillkoren för människorna i Gaza.” Tyvärr betyder det inte att störta Hamas och frigöra Gazanerna från diktatur och folkmordsbenägna terrorister. Snarare innebär det mer press på Israel för att minska embargon på Gazaremsan utan att ta bort Hamas, utan att blockera vapensmuggling, eller tvinga fram en förändring av Hamas plan för framtida attacker mot Israel och även utrotningen av landet och dess folk. Med andra ord: fortfarande en israelisk eftergift, men Israel kommer att hålla det till ett minimum.

Samtidigt kommer USA inte att pressa den palestinska myndigheten att komma till förhandlingsbordet, eller minska hatpropaganan, eller verkligen förmedla till sitt folk behovet av att ge upp hoppet om att utplåna Israel och ta all dess mark, eller straffa terrorister. Försök att åstadkomma sådana saker skulle göra PA olycklig, uppröra arabiska och muslimska känslor, orsaka klagomål, och inte fungera ändå. Naturligtvis kan man inte göra några verkliga framsteg angående fred heller.

Fayyad hålls kvar på sin post eftersom USAs och europeiska givare, inte Fatahs ledare, vill ha honom där. Sin tvååriga plan kommer att misslyckas helt. Fayyad är för svag för att stärka de palestinska institutionerna, systemet är alltför korrupt och inkompetent (och massivt våld kan bryta ut när som helst) för att locka utländska investeringar. Varje seriös granskning av den, om än välkommen, visar att det palestinska ekonomiska uppsvinget bygger på två helt improduktiva pelare – De ekonomiska donationerna och fastighetsspekulationer.

I detta sammanhang har förvaltningen gjort sitt val, även om det aldrig skulle erkänna detta faktum: maximal popularitet, lägsta friktion, ingen verklig förändring. Det är ett rimligt val under rådande omständigheter. Det är även i reala termer samma politik som Bush-administrationen förde.

Allt detta ökande erkännande av verkligheten, oavsett retoriken – bör kompletteras med en motsvarande förändring och ge större förståelse bland allmänheten. Att lösa den arabisk-israeliska konflikten är inte nyckeln till Mellanöstern. Det kommer inte att bli någon fred eller ens diplomatiska framsteg i den riktningen. Anledningen är intern palestinsk politik. Ledarskapet är fortfarande radikalt, mer angelägna att förena sig med Hamas än att sluta fred med Israel. Världsbilden är extremistisk och inriktad mot total seger. PAs media och präster uppmuntrar till våld och lär ut att Israel är temporärt och illegitimt.

Sammantaget är bilden inte så dålig, särskilt med tanke på vad man kunde ha förväntat sig av förvaltningen första månader på posten. Det verkar som om administrationen har börjat inse den totala oansvarigheten hos PA, svårigheten att åstadkomma fred, och är därför ovilliga att ågna alltför stor ansträngning och politiskt kapital på uppgiften.

Istället kommer den att försöka bevisa att man älskar palestinierna samtidigt som man försöker hålla saker tyst och ägna sig åt andra ting, allt från inhemska frågor till Irak, Iran och Afghanistan. Obama-administrationen har i denna fråga tvingats från att leka rytande ejon till en spinnande huskatt. även om de försöker få jamandet att låta som ett rytande.

PS: Observera att reaktionen på denna historia hos Associated Press är precis motsatsen till min analys. APs rapport nämner inte en enda av punkterna i denna artikel (det är därför du bör läsa den här bloggen, förresten). Här är deras inledning:

“Secretary of State Hillary Rodham Clinton sade torsdagen att förre brittiske premiärministern Tony Blair kommer att spela en större roll i ansträngningarna att få Israel och palestinierna till fredssamtalen genom att intensifiera sitt samarbete med USA:s speciella sändebud Mideast George Mitchell.”

Kommunikéns nyckelfras är en beskrivning av vad USA: s politik är, inte kravet att Blair arbetar tilsammans med Mitchell, vilket inte betyder någonting i praktiken.

Med andra ord ser de detta som bara en ytterligare intensifiering av fredsprocessen-som-vanligt med förhandlingar. Mycket av media och offentlig debatt har fått fredsprocessen så het på hjärnan att klyschan om att inte se skogen för träden är otillräcklig. Man borde snarare säga att de tittar på Saharaöknen och ser en skog.

Obama Administration Whispers its Total Turnaround on the Israel-Palestinian Issue

Posted: 12 Feb 2010 11:31 AM PST

Read the “PS” at the end of this article and you’ll see why you should subscribe.

By Barry Rubin

Secretary of State Hillary Clinton has issued a nominally routine communiqué after her meeting with Tony Blair, former prime minister of Great Britain and now messenger of the Quartet on matters Israel-Palestinian. Does this two-paragraph document of February 11, 2010, indicate the new direction of U.S. policy on Israel-Palestinian/Arab-Israeli conflict issues?

First paragraph:

“This Administration has, from the beginning, worked to bring about comprehensive peace in the Middle East, including a two-state solution to the Israeli-Palestinian conflict. On that issue our approach has been three-fold: (1) to help build the economy and capacity to govern of a Palestinian state; (2) to renew political negotiations to enable the earliest possible establishment of that state; and (3) to achieve these in a manner that ensures the security of Israel and of the Palestinians.”

Wait a minute. Note the shift in priorities, very subtle but very important. Up until now, in every statement made by the Obama administration, item 2 has been in the top position. Last September, the president of the United States announced that intensive talks to reach a comprehensive peace agreement would start in early November! Three months later they aren’t even in sight. So now the administration has shifted gears and the main priority is a process of state-building and community organizing among the Palestinians to get them ready for the grand opening ceremonies. That makes sense as far as it goes.

Notice it doesn’t even say the “earliest possible” renewal of political negotiations but implies that the economic and infrastructure change–not talks–will achieve the “earliest possible establishment” of a Palestinian state.

In light of this shift, the second paragraph reads:

“Consistent with Prime Minister Fayyad’s plan for a future Palestinian state, Tony Blair, as the Quartet representative, will intensify his partnership with Senator Mitchell in support of the political negotiations. In his role as Quartet Representative Tony Blair will continue, with full support by and coordination with Senator Mitchell, to mobilize the efforts of the international community: (1) to build support for the institutional capacity and governance of a future Palestinian State, including on the rule of law; (2) to improve freedom of movement and access for Palestinians; (3) to encourage further private sector investment; and (4) to bring change in the living conditions of the people in Gaza.”

The mission of Blair and Senator Mitchell, the U.S. envoy, is defined as being, “Consistent with Prime Minister Fayyad’s plan for a future Palestinian state.” That means, despite the mention of “political negotiations,” the Palestinian Authority (PA) prime minister’s two-year plan to build the Palestinian state economically and institutionally so it can be launched in 2012.

The implications of the Fayyad approach are that negotiations with Israel will be required only when everything is already prepared. This gives the administration the rationale to get nothing done in the meantime on the diplomatic level. It is thus—despite some boiler-plate language—a complete reversal in practice of the administration’s previous policy. The U.S. government can “look busy” while doing precisely what its predecessor did: realize nothing much is possible at the present while awaiting some future opportunity.

The emphasis is on helping the Palestinians and not pressing them to give Israel anything. At the same time, however, there is not going to be a big emphasis on pressuring Israel except on two points. One is the “freedom of movement” issue, which means asking Israel to dismantle more roadblocks. That will depend, of course, on the security situation.

The other is the phrase, “To bring change in the living conditions of the people in Gaza.” Unfortunately, this doesn’t mean overthrowing Hamas and freeing Gazans from that dictatorship of genocidal-minded terrorists. Rather, it implies more pressure on Israel to reduce embargos on the Gaza Strip without removing Hamas, blocking arms-smuggling, or forcing any change in Hamas’s plan for future attacks on Israel and indeed the extermination of that country and its people. In other words, still another Israeli concession, though Israel will keep it to a minimum.

Meanwhile, the United States won’t push the PA to come to the negotiating table, or reduce incitement, or really convey to its people the need to give up hope of wiping out Israel and taking all the land, or punish terrorists. Trying to do these things would make the PA unhappy; stir up Arab and Muslim complaints, and not work anyway. Of course, failing to do these things will also make any real progress on peace impossible as well.

Fayyad is only kept in office because the United States and European donors, not the Fatah leaders, want him there. His two-year plan will fail completely. Fayyad is too weak to strengthen Palestinian institutions; the regime is too corrupt and incompetent (and massive violence could break out at any moment) to attract foreign investment. Any serious examination of the, albeit welcome, Palestinian economic boom shows it is based on two ultimately unproductive pillars–the aid money and real estate speculation.

In this context, the administration has made its choice, though it would never admit to that fact: maximum popularity, minimum friction, no real change. That is a reasonable choice under the circumstances. It is also in real terms the same policy as the Bush administration adopted.

All this greater recognition of reality—whatever the rhetoric employed–should be accompanied with a corresponding shift in the wider public understanding. Solving the Arab-Israeli conflict is not the key to the Middle East. There isn’t going to be any peace or even diplomatic advances in that direction. The reason is internal Palestinian politics. The leadership is still radical, more eager to reconcile with Hamas than to make peace with Israel. The world view is extremist and geared toward total victory. PA media and clerics encourage violence and teach that Israel is temporary and illegitimate.

Overall, the picture is not so bad, especially given what one might have expected from the administration’s first months in office. It does seem as if the administration has reached some realization of the fecklessness of the PA, the difficulty of making peace, and is thus reluctant to commit too much effort and political capital to the issue.

Instead, it will try to prove that it loves the Palestinians while trying to keep things quiet as it deals with other things, ranging from domestic issues to Iraq, Iran, and Afghanistan. The Obama administration has been turned on this issue from self-proclaimed pouncing lion to a lounging pussycat though it still tries to make its meow sound like a roar.

PS: Note that the response to this story of the Associated Press is precisely the opposite of my analysis. The AP dispatch did not mention a single one of the points made in this article (which is why you should be reading this blog, by the way). Here’s their lead:

“Secretary of State Hillary Rodham Clinton said Thursday that former British Prime Minister Tony Blair is going to play a bigger role in efforts to get Israel and the Palestinians back to peace talks by intensifying his partnership with special U.S. Mideast envoy George Mitchell.”

The communique’s key phrase is a description of what U.S. policy is, not the request for Blair to work with Mitchell, which means nothing in practice.

In other words, they view this as just a further intensification of the peace-process-as-usual drive for negotiations. Much of the media and public debate has the peace process so much on the brain that the cliche about not seeing the forest for the trees is inadequate. One should rather say that they look at the Sahara desert and see a forest.

Barry Rubin is director of the Global Research in International Affairs (GLORIA) Center and editor of the Middle East Review of International Affairs (MERIA) Journal. His latest books are The Israel-Arab Reader (seventh edition), The Long War for Freedom: The Arab Struggle for Democracy in the Middle East (Wiley), and The Truth About Syria (Palgrave-Macmillan). His new edited books include Lebanon: Liberation, Conflict and Crisis; Guide to Islamist Movements; Conflict and Insurgency in the Middle East; and The Muslim Brotherhood. To read and subscribe to MERIA, GLORIA articles, or to order books. To see or subscribe to his blog, Rubin Reports.

Abbas antisemitism antisionism Israel Mellanösternkonflikten Barack Obama palestinier palestinska myndigheten politiskt korrekt USA Västbanken ...

Tags: Fatah, Israel, Obama, palestinier, palestinska auktoriteten, tvåstatslösning

Dror Feiler. his band and KTH.

Feb 13

Posted by admin in In English, Israel, Mellanöstern | 1 Comment

Self hating Jew – a short form of a very unpleasant phenomenon that has been growing for some time. What it means is: “a Jewish person who is using his Jewishness to slander all Jews who have not the same opinion as himself”. Anti-Semite Jew is more and more used. Nowadays he/she is normally an extreme leftist politically, and his main object of hatred is Israel because it is the only country in the world where all Jews are welcome. The logic is that this is not fair as the 1.500.000.000 Muslims do not have one single country where THEY are always welcome, can go if they feel prosecuted and are afraid.

One too well-known person in Sweden is the “artist” Dror Feiler, who once were an Israeli leftie, but unfortunately moved to Sweden – in the seventies I think, has dropped his Israeli citizenship in the garbage bin, and has collected a band of Swedish lefties around him, swallowing everything that falls from him. He acquired world fame by making “art” of simulated Jewish blood – see the Wiki. This band includes supposedly intelligent professors – anti Semitism is a religion and has nothing to do with thinking or logic.

It is amusing to speculate – some of these highly educated guys try to boycot Israel for – what? For blocking Arab students there? No, there are many in Israeli universities. For spreading their anti-Israeli message to the Israeli universities? Nope, you find any number of professors in the humanities in Israel with extreme-left opinions including Technion, cooperating with KTH in Stockholm. Some of these professors also support boycot of themselves, and they travel around the world on government money to convince people to hate and boycot Israel. Understand it if you can. One rather sharp and thus accurate article about the strange phenomenon is to be read at http://www.jewishpress.com/pageroute.do/42500
After reading that article you realize that Dror Feiler is still an amateur.

There are similarities between these Jews and “Palestinian Refugees”.

These jews would never stop calling themselves Jews, afraid of being forgotten. To be a standard classical Anti-Semite – kinda boring, but if you are also a Jewish Anti-Semite – wow! You are assured of a seat in the Hall of Fame – thou a very dirty seat. Like people whose grandfather once got the blue stamp from the UNRWA of “Palestinian Refugee until eternity or as long as Israel exists” for the simple reason that they happened to be in Israel during two specified years (only two as most were relative newomers) – and he goes on calling himself so even if he is a millionaire in USA.

This phenomenon is just now blooming up in Sweden. Some extreme-left professors of KTH, Royal Institute of Technology in Stockholm, followers of Feiglin, are dead proud of having opposed the KTH – the Rector said a definite no about them having an anti-Semite propaganda meeting or “seminar” in the KTH to Boycot Israel. The Ethical Committee of KTH said an absolute no long time ago. The band did it anyhow, announcing it like giggling kids or - should I say – like Khomeiny taking over Iran? Their hopes and dreams seem to be similar. Or maybe even more similar to when the Mao kiddies tried to destroy all culture in China and partially succeeded. Maybe the band already designed the poster to hang around the neck of Rector Gudmundson?

Google made a quick ‘n dirty translation of the blog entry about the meeting: For some links in the text, go to the original Swedish but as it mainly was to Feiler’s rambling……

http://annawester.wordpress.com/2010/02/12/kth-forsokte-stoppa-mote-om-bojkott-av-israel/

[The immense group JIPF, that Feiler "represents" mainly seems to consist of himself. I have seen one or two other names mentioned, but few believe they are more than a dozen, well hidden and apparently ashamed. My comments within square brackets.]

Yesterday I was in an interesting and important meeting at KTH (Royal Institute of Technology) where Dror Feiler from Jews for Israeli Palestinian Peace was the keynote speaker and together with Prof Jan-Erik Gustavsson discussed sanctions against Israel. The meeting was organized by the Action Group at KTH for boycott of Israel. Dror explained why he and the organization he represents (JIPF and Jews for a Just Peace) advocated sanctions, that they see it as an important part of the Palestinian non-violent movement [some are non-violent, a lot are violent and who is actually working and paying the taxes?] and that we must answer the Palestinians appeal for international support for this.[To get industrial villages and pay them back by producing something?] He described, among other things, how cultural workers with support by the Israeli State to represent Israel may make promises to spread a positive image of Israel. He and JIPF believe that it is therefore important that before you invite someone here from Israel to ask if that person is for or against the occupation and perhaps even in some way serves the occupation [the identical thought the Swedish Church has when they send innocent people to the Middle East to be fed Israel hatred by selected individuals]. JIPF has thus the same views as PGS, it is not about boycotting individuals, but all Israelis who are against the occupation are more than welcome. The conversation was also about how the Palestinians in various forms of discrimination in the academic world, including in Israel and the West Bank and Gaza. [Feiler is not updated. The last Jew left Gaza in 2005 and the last update of the JIPF website at http://jipf.ownit.nu/ was in August 2006, a whole year later! After that, the only one who discriminates in Gaza is Hamas.]

Boycott The issue is still controversial. Following protests from, inter alia, the Swedish-Israel Information [From an article on Newsmill, see http://www.newsmill.se/artikel/2010/02/09/stoppa-bojkottsf-rs-ken-mot-israel ] did not want KTH to allow the meeting to take place and stopped there. Tried at least. So here it is on the pro-Israel blog Peace in the Middle East http://fredimellanostern.wordpress.com/2010/02/11/kth-stoppar-forsok-till-bojkott-mot-israeliska-akademiker/ :[On that blog entry is written, among other things, that the Ethical Committee already in December had forbidden political meetings at KTH opposing the official Swedish policy - long time before the article mentioned here. ]

Royal Institute of Technology acted on Wednesday exemplarily swiftly and decisively against a planned “seminar” in KTH’s premises, where the participants today was going to make the case for a discriminatory boycott of Israeli academics. Participants would include “Truth Movement” Dick Urban Vestbro (V) and Jan-Erik Gustafsson, both from KTH, and Dror Feiler. We wrote about the plans yesterday in the post-Royal Institute of Technology professor calls for “investigation” of 9 / 11 and the boycott against Israel.

According to the confirmation of Peace in the Middle East, both the Royal Institute of Technology’s Rector and the school’s Ethics Committee definitely put a stop to the plans, told the Royal Institute of Technology, under a previous decision of the ethics committee (see PDF), not to pursue foreign policy that is contrary to the Swedish line, and the Royal Institute of Technology’s premises shall not be used other than for activities directly related to academic studies. Aftonbladet also reports (not online):

Rector Peter Gudmundson stopped yesterday a meeting at KTH, which calls for closing all academic cooperation with Israel. School premises shall not be used for political meetings, he writes in an email. [...]

- We are not leasing our facilities for political propaganda. The internal debate is of course completely free, but this is an invitation to a public meeting. It has nothing to do with Israel. We have rules for how we use our facilities.

The principle of the freedom of international academic cooperation has thus triumphed, thanks to KTH straight line. Any discriminatory hate bojkott against Israel and Israelis will not take place at the school, even if the KTH staff member Dick Urban Vestbro in the interview threatened to defy the principal’s ban.

I may do the people behind the Peace in the Middle East, disappointed and publish a photo from the meeting which took place then some. Attempts to stop the meeting makes me very upset. I think that universities should be a forum for all sorts of important debates. Glad they did not succeed.

Dror Feiler

Read Dror Feiler’s article Why we support (EJJP) boycott of Israel.

Updating my post with a press release that I just got:

KTH’s Rector tried to stop the discussion about its links to Israel’s war policy

KTH Rector Peter Gudmunson decided February 10 not to allow a meeting entitled “Why should we boycott Israel?” In a seminar room at KTH, the next day. Meeting organizers’ Action Group at KTH for Boycott of Israel felt that Vice-Chancellor’s decision is contrary to the constitutional assembly. Therefore, the meeting was held as scheduled. The organizers refer to freedom of assembly are constitutional. The meeting focused largely on the KTH relations to the Israeli Technion University in Haifa. With this university has a contract KTH since 1998, a contract renewed in June 2009. Agreement for exchange of students, teachers and researchers, and general research collaboration. For Technion has the contract signed by the president Yitzhak Apeloig and vice-president Paul Feigin.

In order to discuss the issue of academic boycotts as a means to get Israel to respect international law had Task Force invited the Swedish-Israeli composer and artist Dror Feiler, President of the European Jews for a Just Peace. He told me that almost all Israeli universities are strongly linked to the war industry. He said the Technion plays a very important role in the Israeli weapons manufacturer, Elbit, whose president is honorary doctorate from the Technion. University helps develop unmanned vehicles that are used to destroy Palestinian homes and other arms of the occupying power service. Technion also helps with the technology to track the underground tunnels used to supply the whole of Israel closed the Gaza Strip.

KTH Associate Professor Jan-Erik Gustafsson told the meeting about his third just completed visits to the Palestinian Birzeituniversitete t in the West Bank, a university that cooperates with the Royal Institute of Technology through the EU-funded Tempus program. Gustafsson said, among other things, that Palestinian universities running a campaign for academic and cultural boycott of Israel. It wants an international boycott of Israeli universities. The campaign’s petition has so far been signed by over 100 individuals of European organizations. Dror Feiler told to boycott the requirement is also supported by a growing number of Israeli organizations and individual scholars. Already in 2008 protested 407 Israeli academics and Discrimination against Palestinians in the Israeli universities.

Action Group at KTH for Israel Boycott calls for KTH violates its agreement with Technion and apply its own ethics policy, which says that KTH’s activities are based on human rights, free and open debate and the rejection of all forms of discrimination. KTH’s management and its ethics committee was invited to the meeting, but refused to attend a meeting with the Task Force.

“The president is trying to ban our meeting shows that the Royal Institute of Technology does not follow its own ethics policy,” said Emeritus Professor Dick Urban Vestbro and Associate Professor Jan-Erik Gustafsson, part of the action group.

Phew. The end is still not in sight, the rector has to do something, especially as his definite no has been published, in the notorious Aftonbladet famous for culture articles like: “Come and buy Palestinian Organs, we Israels harvest them for you!” and other anti-Semite articles to increase the sales and satisfy the egos of some of the editors there.

I take a chance to make propaganda: Google automatic translation gets better and better – as you see above, I just changed a few prepositions and words in the translation. The blog “Fred i Mellanöstern”, “Peace in the Middle East”, has many thoughtful articles in Swedish, and a Google translation actually works. If you don’t easily get hysterical by uncontrolled giggling, try it on Dror Feiler’s article at http://www.newsmill.se/artikel/2010/02/10/varf-r-st-djer-vi-ejjp-bojkott-av-israel-0. I think it would be rather trivial to design a computer program where you throw in the standard hate words like “UN says”, occupation, apartheid, “suffering Palestinians”, blockade, “international right” and fill up trivial words to the desired length. Some people even believe something becomes “international law” just because a Muslim majority in the UN has voted for it! The economy of Judea/Samaria (called the West Bank of Jordan during their illegal occupation 1948-67) has increased 7-9% the last year – without many of the people there working and hardly anyone paying tax. After all, YOUR taxes go to them so why should they? Haniyeh, the Hamas leader in Gaza, just shelled out $4 million for a plot to build a villa – from your tax money. Ah well, he is a hard-working guy so he and his wives might need it.

I have never heard Dror Feiler express anything against Kuwait when they kicked 3-400.000 Palestinians out in the desert. I have not heard Feiler complain that Jordan is revoking the citizenship of thousands of Palestinians there – as they do not trust them. I have not heard Feiler do a tiny little thingie to ask Sweden or EU to put an industrial village in the West Bank – borrow them the money for it, to be paid back with products. Israel asked Arafat a long long time for permission to do so, he grumbled a “NO”, so they were placed in Jordan instead. Israel had an industrial village in Gaza until the terrorists destroyed it. So – Feiler does not care a whit about the Palestinian Arabs if he cannot apply Israel-hatred, normally called anti-Semitism.

I am old enough to remember the FNL demonstrations in the seventies. Then some Vietnamese refugees came to Sweden and I asked one of those guys screaming in the streets: “how much do you do to help the incoming Vietnamese refugees”. I got a totally blank face: “what do we care about them? We want to scream Hate USA in the evenings and drink beer!”! Now it is Feiler’s band and similar oddities who have found their mission in life. Probably some ancient FNL screamers among them.

Feiler is making “art” of Arab mass murderesses (some monkeys also draw art), and supposedly he hopes to become a star in one of the numerous kiddie programs in Hamas and Fatah TV telling the glory of hating Jews and become a Shaheed. Would he enjoy 72 Virgins as payment?

antisemitism antisionism Dror Feiler palestinier KTH Peter Gudmundson...

Tags: anti-Semitism, anti-Zionism, Dror Feiler, Fatah, Israel, palestinier, tvåstatslösning, vänsterextremism, Västbanken

Det judiska livet i Judéen och Samarien? Jotack, bra.

Feb 6

Posted by admin in Mellanöstern | No Comments

De urgamla judiska områdena Judéen/Samarien utvecklas snabbt. Där finns nu 313000 judar, en 5% tillväxt på ett år, dubbelt så snabb som hela Israel.

Mycket har hänt på 90 år, sedan Ottomanska Imperiet förlorade efter första världskriget och krympte tillbaka till Turkiet. Deras enorma landområden sattes under arabisk kontroll utom ca en halv procent – det Palestinska Mandatet, som skulle utgöra det judiska hemlandet. Detta absoluta beslut övertogs av FN från NF och är fortfarande giltigt. Länk. Sen kände England för att ge bort 80% till en kompis och det blev Jordanien. Sen ville Makterna hacka upp det judiska hemlandet än mer….. Helt emot det fortfarande giltiga beslutet om ett judiskt hemland. Allt snack om att “internationell rätt” är emot judiska byar och städer i Judéen/Samarien (som jordanien kallade sin “Västbank” under sin 19-åriga ockupation) är direkt lögn.

Vi vet vad FN:s §242 säger, länk.

Den största nationalistiska websiten på engelska i Israel, Arutz-7, som bäst representerar valresultatet i senaste valet – har fördubblat antalet besök och emailnyheter på ett år. Västvärldens favorit, den extremvänstervinklade Ha’aretz speglar inte alls israelernas åsikter. Googles visar ofta flera sökningar på Arutz-7 än på Jerusalem Post, Haaretz eller Ynet, de andra stora engelskpråkiga israeliska sajterna.

Journalister har sagt att tidningar som Jerusalem Post, tvingade dem att sluta att skriva om politik som inte var politiskt korrekt, så de gick till A7. Se även denna länken.

Barak har välvilligt uppfyllt Obamas påtryckningar att ta bort vägspärrar etc., och resultatet är att antalet attacker mot judar i Judéen/Samarien har ökat dramatiskt.

Minns Osloöverenskommelsen? Rabin sa i sin sammanfattning att araberna hade kontroll över område A under vissa villkor, som att de stoppade terrorn och samlade in alla illegala vapen. Inget skedde. Likaså sa han att det aldrig kommer att bli en självständig stat eftersom Israel då inte kan garantera sin säkerhet enligt §242, och även att Israel alltid måste ha kontroll över Jordandalen av säkerhetsskäl. Detta har ytterligare bekräftats efter äventyret Gaza där Israel lämnade remsan mot Egypten, Philadelöphilorridoren, med känt resultat. Jordandalen är utmärkt för vapensmuggling utan israelisk kontroll.

Israel kan ingalunda få någon säkerhet utan område C i det område som Jordanien helt illegalt ockuperade 1948-67. Område B – tja, hade palestinaaraberna sett till att nån gång börja utveckla område A och eliminera terrorn så får man ju se – men denna dag är generationer borta bland annat tack vare EU, som bekostar hatpropaganda i palestinska media mot Israel.

Och Jerusalem, suck….. Obama lovade förvisso Abbas hela Jerusalem men – tja – det får stå för honom. Jerusalem har ALDRIG varit en arabisk huvudstad, däremot judarnas huvudstad och heliga stad i sådär 3000 år, dit de har vänt sig i bön. Muslimerna har bara vänt sej mot Mecka i 1300 år. Det brukar (skämtsamt?) sägas att när muslimer i jerusalem ber vänder de häcken mot Jerusalem….. Som du ser i alla artiklar talas det om att araberna vill ha Jerusalem, inte att de har någon som helst rätt till det. Jordaniens illegala ockupation 1948-67 godkändes av – Pakistan, inte något annat land. Jordanien försökte inte göra det till en huvudstad.

Obama och Abbas vill att Jerusalem ska bli arabisk huvudstad av en och endast en anledning: därför att det “arabiska” området (det som Jordanien illegalt ockuperade under 19 år) omfattar hela det Jerusalem som fanns fram till 1860, judarnas heliga stad, som motiverar att judarna är där överhuvudtaget! Inte konstigt att Barak försökte ge bort det till Arafat år 2000 för att verkligen nita nationalisterna.

Obama trycker på som om han hade konstipation eller nåt. USA har för länge sedan beslutat att flytta sin ambassad från Tel Aviv till Jerusalem [se under Viktiga Dokument i högermarginalen] – han vägrar. Däremot har det amerikanska konsulatet i Jerusalem enbart information för araber, inget på hebreiska. Obama har ju redan gett bort Jerusalem till araberna conceptuellt.

Fordomdags kom många ledare i Israel från en uppväxt i kibbutzerna. Nu är det ett faktum att många av Israels elitsoldater är religiös-sionistiska och många kommer från Judéen/Samarien. De har inte det minsta intresse av att förstöra sina föräldrars bostad för att Barak har fått för sej att han kan vinna väljare på det.

Araberna har inte gjort ett dyft för att bygga en egen stat i Judéen/Samarien/Gaza förutom att tigga pengar för det från EU, USA, FN och berätta hur fint de ska göra det – för andras pengar. Israelerna bygger som alltid – bland annat genom att plantera träd. Israel är det enda landet i världen som har mer skog nu än för 50 år sedan. Media blev rasande för att Netanyahu planterade träd i Kfar Etzion och andra bosättningar häromveckan, och nu har ungdomsorganisationer och den Israeliska Armén IDF också planterat träd där. En blogkommentar.

Barak har äntligen tvingats ge universitet Ariel i Samarien officiell Ariel_Uni_about-1 universitetsstatus. Där finns en hel del arabiska studenter. Självklart hatar alla israelhatare detta faktum – minns när universitetet skulle deltaga i en tävling om att utvinna solenergi i Spanien, och spanjorerna förbjöd dessa studenter att delta i tävligen. Att riskera att Israel skulle vinna! Alla dessa vanvettiga organisationer som försöker förhindra världen att kommunicera med Israel med hjälp av enorma bidrag från bl.a. Bildt, gjorde sitt bästa för att tvinga fram detta. Tänk om Bildt i stället hade använt mina skattepengar till att supporta utveckling av solenergi?

Som Usatoday sade:

Shame on Spain

2d 1h ago The Jewish Press Blog

…It is downright low, low brow, low class and lowly! Spain expelled Ariel University Center (AUC) from the 2010 Solar Decathlon, an international competition for building a self-sustaining solar house, even though Ariel’s team was chosen as one of 20 finalists..

Ett öppet brev från SPME till EU och Spanien. Annan länk.

Projektbeskrivning

Även arabiska studenter protesterar mot bojkotten.

Nu drömmer man bara om att också några svenska judiska organisationer skulle våga supporta vad internationell lag säger, att de judiska bosättningarna är fullständigt lagliga, trots att Röda Korset hittade på att de inte skulle vara det, på ett hemligt möte för några decennier sedan.

antisemitism antisionism bidrag Bildt Israel ediekritik Mellanösternkonflikten palestinier palestinska myndigheten politiskt korrekt Västbanken ...

Tags: antisemitism, antisionism, bosättningar, Jerusalem, Netanyahu, palestinier, tvåstatslösning, Västbanken

Förintelsen

Jan 31

Posted by admin in Mellanöstern | 5 Comments

Många fina och tänkbara ord har sagts i svensk och utländsk press om vikten av att komma ihåg Förintelsen, speciellt som det snart inte finns en enda människa kvar som upplevde den på nära håll och överlevde.

Jag sitter inte i Sverige just nu men har inte hört en enda socialdemokrat säga något positivt. Däremot har en mycket “framstående” socialdemokrat, Malmös borgmästare (se bilden framför dej av en stor borg med tinnar och torn och skånska flaggor), Ilmar Reepalu upprepade gånger framfört rent och skärt antisemitiska åsikter, antisemitiska enligt EU:s definition (som du kan läsa i blogghuvudet).

Han anser att sionism = rasism - som FN röstade emot 1991 med 111 röster mot 25. De 25 täcker de värsta muslimska diktaturerna, som alltså tycker samma som Reepalu.

Som exemplariska judar drar han fram en minimal svensk organisation av självhatande judar (sök på self-hating jews på Google) med en liten handfull nögljudda medlemmar – som mest. Alla israelhatare självklart. Dror Feiler den mest kända individen där.

Det förvånar mej att Reepalu inte också drar fram Naturei Karta, andra judar vars högsta mål är att eliminera Israel av “religiösa” skäl, och där finns bilder på internet hur de varmt pussar Ahmadenijad – det måste ju tyda på hur fredliga de är! Undrar hur Feiler hade gjort sej på motsvarande bild? Han kanske nöjer sig med att förhärliga palestinaarabiska massmörderskor till svenska kulturetablisemangets jubel.

[Jag minns att jag då satt på ett litet internetcafé på en än mindre thailändsk ö än denna, fn på Koh Samui, och mailade museichefen, som hade släppt fram den judehatande "konsten" och jag fick svar som inte lämpar sig i tryck. Undrar om det finns kvar i något arkiv.]

Vad är skillnaden mellan Mass/Folkmord och Förintelse?

Trivialt – Förintelse innebär att man försöker mörda ALLA av en viss grupp, med viss framgång. Det har inte med antalet att göra. Hitler mördade ca 6 av 17 miljoner judar. Judar blir flera men väldigt långsamt och försöker man gissa från utvecklingssiffrorna av idag kanske det tar 100 år innan det återigen finns lika många judar som före Hitler. Minst 6 miljoner – där finns antydningar om att fler mördades i länder öster om Tyskland än man hittills känt till.

Hade Hitler vunnit kriget hade han fortsatt massakern, Stormuftin av Jerusalem, Arafats morbror, som samarbetade med Hitler, hade fått pengar av sin kompanjon med den lustiga mustaschen att sätta upp gaskammare i det blivande Israel om Hitler vann. Sätta upp en gasammare i Jerusalem så hade väl staden inte längre varit världens tredje utan andra mest heliga muslimska stad. Stormuftin kom själv på iden på trettiotalet att börja kalla judarnas huvudstad för den “tredje viktigaste för oss” för att markera sitt revir.

Lite till och USA hade blivit tvungna släppa en atombomb över Hitler.

Obamas och Ahmadinejds historiekunskaper säger att Israel finns tack vare Hitler, Ilmars sträcker sig helt påtagligt inte så långt.

Ilmar tjatar helt monotont att han hatar judarna i Malmö därför att judar i Israel inte FÅR försvara sig. De får skylla sig själva då.

Minns vad som föranledde Gazakriget? Bortåt 10000 missiler under åtta år från Fatah, Hamas, Islamic Jihad och andra mördare. I stort sett orapporterade i svenska media. Under ett halvår före kriget var där stillestånd, för att den kidnappade Shalit, helt oskyldig förutom att han var israelisk soldat, skulle utlämnas från Hamas och för att Hamas skulle ges chans att acceptera vad Västvärlden och FN krävde av dem för att inte kalla dem terrorister längre. De ägnade tiden väl att importera Gradraketer och andra raketer via tunnlar och havet, under stilleståndet sköt de muslimska terroristerna bara 362 missiler mot civila i Israel, varenda missil ett folkrättsbrott. Du hittar inget i TT.

Därefter avbröt Hamas vapenvilan, och sände i en vecka ca 40 raketer OM DAGEN in i Israel!

Då startade kriget som Reepalu förbjuder Israel att starta eftersom hans absoluta övertygelse är att “judar FÅR inte försvara sig!”

Hamas och deras bandhundar hade gjort sitt bästa att integrera sig med befolkningen och minera bostadshus, de lagrade vapen och ammunition i moskëer och bostadshus men byggde inga skyddsrum, de sköt från bostadsområden och så nära FN-byggnader som möjligt, många av Hamasledarna gömde sej i källaren på sjukhus eller nån annanstans och dök upp veckor senare. Inte en enda raket sköts mot invaderande israeliska styrkor men de fortsatte att flyga mot civila i Israel! Mycket tydligare folkrättsbrott finns inte. Även om kanske Reepalus minst sagt sjuka fantasi antagligen kunde komma på nåt.

Efter det senaste stilleståndet, 18 januari för ett år sedan, har Hamas avlossat ca en raket/granat om dagen, ca 300 stycken, också långdistansraketer som ryska Grad. De har testat raketer som når till Tel Aviv. Det har nämnts att de har börjat minera byggnader igen i väntan på nästa krig som måste komma. Total tystnad från FN.

Vad har de producerat i de mer än 3000 toppmoderna växthusen som judarna gav dom 2005? Mestadels skrot efter att ha slagit sönder en stor del av växthusen – Holland har hjälpt dem exportera ett par skördar med nejlikor till Europa nyligen. Men där finns välfyllda marknader för åtminstone en del av befolkningen, som jag har visat foton av på bloggen flera gånger.

Reepalu klampar än mer i klaveret

Trampa i klaveret ställer till med ett fruktansvärt oväsen, och han tycks vara mitt i ett stort sådant, varenda steg han tar väsnas än mer. Läs vad han säger:

“1967 års gränser” – det finns inga sådana gränser!

Det finns heller ingen stat Palestina och ingen folkgrupp som är uppkallad efter sitt land. Arafat hittade på att börja kalla araberna i området “palestinier” av politiska skäl, och det är den enda definitionen som finns på denna folkgruppen – de som Arafat bestämde skulle kallas så. Palestinierna insisterar dessutom att hälften av palestinierna inte får bo i ett ev. framtida Palestina utan ska tvingas att bo i Israel med ett främmande folk, främmande språk, främmande kultur – som de dessutom dyrt och heligt har lovat att försöka utplåna. Läs både Hamas och Fatahs stadgar. Det är den enda förhandlingslösningen Fatah eller Den Arabiska Planen accepterar. Inget som skiljer dem från andra araber mer än att de har bott på ett visst område vissa år – sen är de och alla deras barnbarnsbarnbarn “palestinier”….. Fråga UNRWA.

Det finns INGENTING som skiljer “palestinier” från andra araber!

Om vad som föranledde Gazakriget skrev jag ovan – vet Reepalu detta och ändå skriker som han gör, är han ren och skär antisemit, judehatare, vet han det inte eftersom mycket lite har sagts i svenska media, så bör någon snarast tala om att han bör skaffa sig rådgivare med faktakunskap.

Bildt är sannerligen ingen auktoritet på området. Han vandrade omkring i Gaza i två timmar i februari och talade med Hamas och deras väljare, och kunde därefter, utan att ha talat med någon ansvarig israel, säga att Israel hade förstört Gaza med berått mod för att uppfylla sin förstörelselusta.

Aftonbladet som moralisk expert??? Jag vet att man kan framföra råa skämt men…..

Reepalu kallar JIPF, som består av Dror Feiler och hans närmaste extremvänsterkompisar, för “judiska grupper med stor legitimitet ” – det är den enda judiska grupp han explicit har rekommenderat. (Deras webbsida senast uppdaterad augusti 2006….)

Man påminner sej om Obamas desperata försök att hitta “rätt sorts judar”, för närvarande J-Street i USA, en vänsterextremistisk judisk organisation som får stora muslimska bidrag. Han hatar nationalisterna i Israel som inte vill ge bort sitt land till fienden.

Mellanösternkonflikten

Tags: antisemitism, antisionism, Gaza, Hamas, Israel, palestinier, tvåstatslösning, Västbanken

Tvåstatslösningen – det mest politiskt korrekta som finns.

Jan 28

Posted by admin in Mellanöstern | 2 Comments

Känner du någon som INTE stöder “tvåstatslösningen”? I Sverige är de få, även bland de svenska judarna (de andra har flyttat till Israel). Hade de bott i USA hade de, precis som de amerikanska assimilerade judarna, i stort sett röstat på Obama trots att det redan då var känt att en stor del av hans kampanjbidrag kom från utländska, muslimska källor på ett mindre legalt sätt.

Barry Rubin, en av de bättre analytikerna av Mellanöstern, har själv diktat upp följande story:

En israelisk, en palestinaarabisk och en amerikansk fredsmäklare går in på en bar och beställer var sin drink. Amerikanen vänder sig mot israelen och säger: “Du betalar, som förtroendeskapande åtgärd!”……

För mindre än ett år sedan var där en intervju med PLO:s “ambassadör” i Libanon, och mycket tydligare kan det inte förklaras varför Fatah vill ha denna Slutlösning med Abbas och Erakat som förste-trumpetare.

Tänk samtidigt på att USA:s general Dayton kontinuerligt, med stora bidrag från USA, arbetar på att upprusta den palestinska armén så att den – enligt hans egna ord – ska klara av den israeliska armén om två år om de inte lyder Obama.

Det är också värt att tänka på att PLO:s Stadgar 1964-68 enbart talade om att eliminera Israel, inget alls om de områden som då var illegalt ockuperade av Egypten och Jordanien.

Nedan nämns också om Arafats gamla stegvisa plan, fortfarande fullt aktuell bland palestinaaraberna.

Översättning av originalet (hos MEMRI http://www.memri.org/report/en/0/0/0/0/0/0/3297.htm ), som är en översättning från arabiska. Det är mycket uppfriskande att höra vad palestinaaraberna säger på arabisk TV, utan att ha filtrerat och diplomatiserat det innan det presenteras på engelska. Efter genomläsningen, fortsätt tvåstatsförhandlingarna……

Palestinska ambassadör i Libanon Abbas Zaki: Tvåstatslösningen leder till en kollaps av Israel

Följande är utdrag ur en intervju med PLO: s ambassadör i Libanon Abbas Zaki, som sändes av ANB TV den 7 maj 2009. (För att se detta klipp på MEMRI TV, besök http://www.memritv.org/clip/en/2109.htm).

Nedan finns även utdrag ur andra TV-framträdanden av Zaki, på New TV, OTV och NBN TV:

Tvåstatslösning kommer att leda till en kollaps av Israel

ANB TV, 7 maj 2009

Abbas Zaki: “Vad som behövs är en uppgörelse, inte en hudna [vapenvila]. Efter 45 års kamp, har vi rätt att nå en lösning på denna konflikt, snarare än att utvidga hudna, så Israel kan expandera på daglig basis.

“Mitt råd är: vi bör inte ge Israel en hudna, eftersom varje gång Israel får en hudna, befäster man sin position och blir djupare förankrat. Vilken hudna? Om de inte drar sig bort från 1967 års land – vilken hudna? Israel kommer att bli ett faktum på marken, och vi kommer att sluta som små enklaver, och drivas ut med tiden.

“Därför är det hög tid att vi hittade en slutlig och övergripande lösning. Araberna talar om en övergripande lösning och lägger fram initiativ, och världen samtalar om en lösning, men vi säger: Låt oss hålla oss till hudna. Nej, min vän. Jag gick personligen med i Fatah lite sent, 1962. räkna ut hur många år det är. Ska jag fortsätta att utvidga hudna? Omöjligt. Vi vill ha en lösning nu.

“De talar om en tvåstatslösning, och när detta är uppnått … Även Ahmadinejad, ledaren för den som avvisar lsningar i hela regionen, sade han stöder en tvåstatslösning. Ingen lurar någon.

“Med tvåstatslösning, enligt min åsikt, kommer Israel att kollapsa, för om de ger sej av från Jerusalem, vad kommer att hända med allt prat om det Förlovade Landet och det Utvalda Folket? Vad kommer att hända med alla de uppoffringar de gjorde — bara för att få veta att de måste ge sej av? De anser att Jerusalem har en andlig status. Judarna anser Judéen och Samarien vara deras historiska dröm. Om judarna lämnar dessa platser, kommer den sionistiska iddén att börja kollapsa. Det kommer krympa ihop av sig själv . Då kommer vi att gå vidare.”

Jag supportar självmordsbombningar i Israel

New TV, 6 januari 2009 (för att se detta klipp på MEMRI TV, gå till http://www.memritv.org/clip/en/1980.htm).

Intervjuare: “Jag frågade er tidigare om ni stöder själmordsoperationer (“martyroperationer”) idag, och du sa att israelerna är rädda både för palestinska stenar och människor.”

Abbas Zaki: “Först av allt, med tanke på blod som offras i Gaza, och hur männen gråter – inte bara kvinnorna … Det svåraste är att se männen gråta i Gaza. Jag stöder nu varje åtgärd som får kvinnor och män i Israel att gråta. När Al-Qassambrigaderna och alla andra styrkor blev ombedda att attackera överallt, förväntade jag mig att saker skulle händavisar snabbt. Alla som alltid visar sina muskler, och säger att de vill slakta Israel – detta är deras chans. Snart kommer världen att se oss som de ansvariga för brottet. Nu, i ljuset av vad som händer med barnen i Gaza, är all slags terrorattack ["martyrskap"] tillåten, svär jag vid Allah. ”

Intervjuare: “Anser du att sådana attacker även skall starta från Västbanken? Vissa människor frågar sig: Vad kan människorna i Gazaremsan göra just nu? Kanske nu, tillsammans med markinvasionen, kommer de att kunna agera. Men tror du verkligen på att uppmana folk på Västbanken att utföra martyroperationer? ”

Abbas Zaki: “Folket på Västbanken är aktiva både dag och natt – med stenar, med demonstrationer, alla människor är ute på gatorna. Du frågade mig om jag stöder detta, i ljuset av denna blodsutgjutelse … Glöm inte att vi är araber – vi tror på blodshämnd. Ingen kan behandla vårt blod som vatten. Vi skulle ha attackerat dem med tre eller fyra operationer, och då skulle deras kvinnor ha sagt till de jävlarna: “Kom hem, vi blir dödade här. När Israel koncentrerar sig på en front, ska vi aktivera andra fronter.”

Vi anser USA vara ett fientligt land

OTV, November 7, 2008 (för att se detta klipp på MEMRI TV, besök http://www.memritv.org/clip/en/1933.htm).

Abbas Zaki: “Vi anser USA att vara en fiende, eftersom dess enda strategiska allians är med Israel.”

Intervjuare: “Hur kan du acceptera din fiende i ditt land?”

Abbas Zaki: “Vad menar du? Vi träffar även Israel.”

Intervjuare: “Hur kan du anse Israel vara din fiende, om du undertecknade ett fredsavtal med dem?”

Abbas Zaki: “Tillåt mig … Denna fiende … Om jag hade förmågan hos amerikanerna – skulle jag slåss eller förhandla med dem?

Intervjuare: “Israel upphörde att vara en fiende när du undertecknade ett fredsavtal med dem. Jag vet inte hur det kan vara din fiende. Pratar du med israelerna som om de var dina fiender? Pratar du med Israel som ett vänskapligt eller fientligt land? ”

Abbas Zaki: “En fiendeland, som är skyldigt oss vissa saker. De heroiska vietnameserna förhandlade med de franska, medan de slaktade dem.”

Intervjuare: “Jag kan försäkra dig om att i sina tal, säger Abu Mazen att USA är ett vänligt land.”

Abbas Zaki: “Tja, men det är inte sant. Kanske Abu Mazen, i hans ställning, måste använda det diplomatiska språket, men han är den största kritikern av USA”

Vi agerar Enligt Den Stegvisa Planen: När vi har fått Jerusalem kommer vi att gå vidare till att driva ut alla israeler från hela Palestina

NBN TV, April 9, 2008 (för att se detta klipp på MEMRI TV, besök http://www.memritv.org/clip/en/1738.htm).

Abbas Zaki: “Vi tror helhjärtat att rätten att återvända garanteras genom att vi vill det, genom våra vapen, och genom vår tro.”

Intervjuare: “Tror du fortfarande på vapen, inte bara på förhandlingar?”

Abbas Zaki: “Användningen av vapen i sig kommer inte att ge resultat, och användning av politik utan vapen kommer inte att ge resultat. Vi agerar utifrån vår långa erfarenhet. Vi analyserar vår situation noggrant. Vi vet vilket klimat som leder till seger och vilket klimat som leder till självmord. vi pratar politik, men våra principer är tydliga. Det var vår banbrytande ledare, Yassir Arafat, som framhärdade med denna revolution, när imperier kollapsade. Våra väpnade kamp har pågått i 43 år, och den politiska kampen, på alla nivåer, har har pågått i 50 år. Vi skördar FN-resolutioner, och vi får världen att skämmas så att den inte gängar upp sig mot oss, därför att världen styrs av folk som har gett deras hjärnor semester – den amerikanska administrationen och de nykonservativa .”[...]

Ung palestinier: “Som jag minns, invasionen av 1982 och förstörelsen av södra Libanon var inte bara ett svar på missilattacker, utan som svar på operationer. Israel använde inte bara missiler som förevändning. De använde alla slags motståndsaktiviteter som en förevändning. ”

Abbas Zaki: “Det viktiga är att i all verksamhet kommer Israel att betala ett pris. Vi vill inte ha fall där du inte ens dödar en kyckling, men Israel dödar 20 av dig. Jag bugar mig för varje åtgärd som får Israel att betala ett högt pris.

[...]

“PLO är den enda legitima företrädaren [för det palestinska folket], och det har inte förändrat sin plattform det minsta. Mot bakgrund av bristerna hos den arabiska nationen och bristen på värderingar, och mot bakgrund av den amerikanska kontrollen över världen, går PLO framåt genom faser, utan att ändra sin strategi Låt mig säga er, när Isfraels ideologi kollapsar, och vi tar åtminstone Jerusalem, kommer den israeliska ideologiska sammanbrottet i sin helhet, och vi kommer att börja arbetet med vår egen ideologi, Allah vill, och driva ut dem från hela Palestina. ”

Abbas Arafat antisemitism antisionism araber Israel Mellanösternkonflikten palestinier palestinska myndigheten politiskt korrekt Västbanken ...

Tags: Abbas, anti-Zionism, antisemitism, antisionism, Arafat, bosättningar, Israel, Jerusalem, judendom, palestinier, palestinska auktoriteten, tvåstatslösning, Västbanken

Mitchell har löst alla Mellanösternproblemen.

Jan 27

Posted by admin in Israel | No Comments

Mitchell har varit i Mellanöstern, först till Iransatelliterna Syrien och Hizbollahland (f.d. Libanon), därefter till det gamla Palestinska Mandatet, numera Israel, Jordanien och några områden vars äganderätt fortfarande är obestämd eftersom de vägrar fredsförhandla.

Israel har i högsta grad lärt sej vem man kan lita på efter äventyret Gaza. De tänker inte försöka igen utan att ha full kontroll över situationen.

Som du ser på denna länken innebär Obamas nya fantastiska strålande plan, som ska lösa alla Mellanösterns problem – den Saudiarabiska planen från 2002, som familjen Saud i desperation gjorde upp för att folk skulle tala om något annat än det faktum att de flesta som kraschade WTC i New York var saudier.

Planen är jätteenkel – Israel ska återgå till den position de hade 1967 när den samlade arabvärlden attackerade dem. Detaljerna är ej förhandlingsbara från Israels sida, ska bara accepteras.

Saudierna ville se det som ett krigsspel, de vill ha en resetknapp. Araberna misslyckades kapitalt i sitt anfall 1967 eftersom Israel vann på knockout, så låt oss pressa reset, och ta’t från början.

Nu vill Obama också eftersom han inte kommit på något annat sätt att attackera Israel och samtidigt uppfylla sina initiallöften till Abbas.

Vi vet exakt vad Obamas djupaste tankar är om Israel, eftersom han uttryckte det inför den samlade islamska världen i Kairo: judarna är i Israel enbart tack vare Förintelsen (så det är egentligen ett europeiskt problem).

Ahmadenijad hade redan sagt samma sak, och det kommer fram mer och mer information hur tyskvänligt Iran var under nazitiden, hur Khomeini var en trogen lyssnare på de starka tyska sändningarna på Farsi och lärde sej vad man skulle göra med Sionisterna. [Hm, ibland undrar man om Malmös Ilmar Reepalu också lyssnade? Han har än ej upptäckt att FN:s gamla idé om att sionism = rasism har strukits.]

Obama har inte så djupa tankar utan är enbart vänsterextremist på amerikanskt sätt.

Precis som Turkiet vill framhäva vilka goda islamister de är, försöker nu Fatah göra sammalunda – de har just nu en drive där de tar bort allt från sin officiella website som stöder människorna i Iran som protesterar mot Ahmadinejad.

Obama har upptäckt att Israels nuvarande regering, till skillnad mot Olmertregeringen tidigare, kan säga både ja och nej. Obama behandlar fortfarande Abbas och hans Fatahterrorister som bebisar som måste mutas med godis för att överhuvudtaget få nappen ur käften. Mitchell knäböjer inför Israel och säjer “kan ni inte vara snälla att släppa lite fler arabiska fångar, kan ni inte åtminstone dela med er lite av er tretusenåriga huvudstad till araberna eftersom Obama nu redan för ett år sedan lovade det till Abbas?” Om du har läst nyheterna noggrant ser du att det aldrig står att araberna har rätt till något i Jerusalem, bara ett evinnerligt vill ha vill ha vill ha. Har du läst historieboken vet du också att staden aldrig någonsin varit en arabisk huvudstad. Judarna i det blivande Israel accepterade muttrande att gamla stan Jerusalem skulle anses internationell. Arabvärlden sa nej. När Jordanien 1948 illegalt genom attack ockuperade hela gamla stan och ut bland de arabiska byarna, i 19 år, godkändes inte denna annektering varken av arabvärlden eller Västvärlden, inte ens av Sverige (vilket de tycks ångra nu) utan endast av – Pakistan! Ser du en svensk tidning så börjar deras historiebeskrivning efter dessa 19 år då Jordanien än en gång hade attackerat Israel, med att “Israel ockuperar Jerusalem”……. Det är vad Obama bygger sitt tjat på, Pakistans protest för 60 år sen, om att judarna inte får bygga i sin huvudstad!

Ingen hindrar Abbas att bygga skyskrapor i Ramallah, men Israel har inte den minsta anledning att lita på att inte Hamas tar över förr eller senare, om Abbas efterföljare skulle börja bygga i Jerusalem. På exakt samma sätt som Hamas snart hade tagit över Judéen/Samarien om inte judarna med full rätt bygger och bor där.

Netanyahu gav Abbas 10 månader att dra nappen ur mun, där är 8 månader kvar. Mitchell försökte pressa Abbas lite lätt, men han var ju inte alls van vid sånt och sa nä förstås. AFP Reuters AP

Sitter Abbas där med nappen i 8 månader till så kan han likväl pensionera sej. Och Obongo börjar väl så småningom fatta att Ahmadenijad har en halvfärdig atombomb i en djup källare som är viktigare.

Tänk om Obama hade gjort en sån enkel liten sak som att skicka Mitchell till Hamas och få den kidnappade Shalit fri hade hans poäng inför den amerikanska i allmänhet israelvänliga befolkningen, plötsligt inte sjunkit lika snabbt.

Abbas antisemitism antisionism araber islamism Israel mediekritik Mellanösternkonflikten muslimer Barack Obama palestinier palestinska myndigheten Västbanken ..

Tags: Abbas, antisemitism, antisionism, bosättningar, Fatah, islamism, Israel, Jerusalem, Obama, palestinska auktoriteten, TT, tvåstatslösning, Västbanken

Ayalon: Israels rättigheter i de ‘omdiskuterade’ territorierna

Dec 31

Posted by admin in Mellanöstern | No Comments

Av Danny Ayalon

WSJ Online, 30 december 2009

Översättning av originalet nedan.

De senaste uttalandena från EU:s nya chef för ‘utrikes relationer’, Catherine Ashton, och hennes kritik av Israel har återigen väckt internationell uppmärksamhet till Jerusalem och bosättningarna. Tyvärr verkar det föreligga total okunnighet om Israels rätt till vad som i allmänhet kallas “ockuperade områden”, men vad som verkligen är “omtvistade territorier.”

Det beror på att marken som nu kallas Västbanken inte kan betraktas som “ockuperad” i juridisk bemärkelse, eftersom det inte hade uppnått erkänd suveränitet, självständighet före Israels erövring. I motsats till vad vissa tycks ha övertygat sig själva om, har det aldrig funnits en palestinsk stat, och ingen annan nation har någonsin etablerat Jerusalem som huvudstad trots att den varit i islamisk kontroll i hundratals år.

Namnet “Västbanken” användes första gången 1950 av jordanierna när de annekterade marken för att skilja det från resten av landet, som ligger på östra stranden av floden Jordan. Avgränsningen för detta område sattes endast ett år tidigare under vapenvila mellan Israel och Jordanien är de gjorde slut på kriget som inleddes 1948, då fem arabiska arméer invaderade den framväxande judiska staten. Det var Jordaniens krav på att 1949 års stilleståndslinje inte blev en internationellt erkänd gräns utan endast en linje som skiljer arméer. Vapenstilleståndsavtalet nämner specifikt: “Ingen bestämmelse i detta avtal skall på något sätt påverka de rättigheter, krav och ståndpunkter endera parten fattar vid en fredlig lösning av den palestinska frågan, och bestämmelserna i detta avtal dikteras enbart av militära skäl.” (Ayalons kursivering.) Denna gräns blev den berömda “gröna linjen” och kallas så därför att militärer under vapenstilleståndssamtalen använde en grön penna för att rita linjen på kartan.

Efter sexdagarskriget, när än en gång de arabiska arméerna sökte förgöra Israel och den judiska staten, erövrade Israel Västbanken och andra områden, och FN försökte att skapa en varaktig lösning på konflikten. FN:s säkerhetsråds resolution §242 är förmodligen en av de mest missförstådda handlingarna på den internationella arenan. Medan många, speciellt palestinierna, trycker på tanken att dokumentet kräver att Israel återlämnar allt erövrat över den gröna linjen, kunde inget vara längre från sanningen. Resolutionen uppmanar till “fred inom säkra och erkända gränser”, men ingenstans nämns var dessa gränser skulle vara.

Det är bäst att lyssna på avsikterna hos författarna till resolution §242 som visar hur den skall tolkas. Eugene V. Rostow, USA:s statssekreterare för politiska frågor 1967 och redaktör för den artikel som förklarade innehållet 1990 [se min artikel med översättning på denna länk]: “säkerhetsrådets resolution nr 242 och (senare FN:s Säkerhetsråds resolution) §338 … vilar på två principer, Israel skall administrera territorierna till dess de arabiska grannarna sluter fred, och när freden görs bör Israel dra sig tillbaka till “säkra och erkända gränser”, som inte behöver vara samma som vapenstilleståndets demarkationslinjer enligt §194.”

Lord Caradon, den brittiske FN-ambassadören vid den tiden och resolutionens huvudredaktör som introducerade det till Rådet, sade 1974 entydigt att “Det hade varit fel att kräva att Israel återgår till sina ställningar 4 juni 1967, eftersom de positionerna var oönskade och artificiella.

Den amerikanska FN-ambassadören vid den tiden, fd justitierådet Arthur Goldberg, gjorde frågan ännu tydligare när han 1973 förklarade att “resolutionen talar om tillbakadragande från ockuperade områden, utan att definiera omfattningen av tillbakadragandet.” Detta skulle omfatta “mindre än ett fullständigt tillbakadragande av Israels styrkor från ockuperat territorium, eftersom Israel har haft gränser som visat sig vara mycket osäkra.”

Även den sovjetiska delegaten till FN, Vasilij Kuznetsov, som kämpade mot den slutliga texten, medgav att resolutionen gav Israel rätt att “dra tillbaka sina trupper endast till de linjer som de finner lämpligt.”

Efter kriget 1967, då judar började återvända till sina historiska centra på Västbanken, eller Judeen och Samarien, som det området har varit känt för världen i 2000 år tills jordanierna döpte om det, uppstod frågan om bosättningarna. Rostow fann inga rättsliga hinder för den judiska bosättningen i dessa områden. Han vidhöll att reglerna för det ursprungliga brittiska mandatet Palestina fortfarande gällde på Västbanken. Han sa: “den judiska rätten till bosättning i Palestina väster om Jordanfloden, som är i Israel, gjorde äganderätten av Västbanken, Jerusalem, oantastlig. Denna Mandaträtt har aldrig avslutats och kan inte ändras annat än genom en erkänd fred mellan Israel och sina grannar.” Det finns inget internationellt bindande dokument som rör detta område som har upphävt den här rätten till judisk bosättning därefter.

Och ändå existerar denna uppfattningen att Israel ockuperar stulen mark och att palestinierna är det enda partiet med nationell, juridisk och historisk rätt till det. Detta är inte bara moraliskt och sakligt felaktigt, utan innebär också att ju mer denna berättelse accepteras, desto mindre sannolikt är det att palestinierna känner ett behov av att komma till förhandlingsbordet. Uttalanden som de av Lady Ashton’s är inte bara felaktiga, de för en förhandlingslösning längre bort.

Mr Ayalon är vice utrikesminister i Israel.

Originalartikel:

Israel’s Right in the ‘Disputed’ Territories

WSJ online december 30, 2009

By DANNY AYALON

The recent statements by the European Union’s new foreign relations chief Catherine Ashton criticizing Israel have once again brought international attention to Jerusalem and the settlements. However, little appears to be truly understood about Israel’s rights to what are generally called the “occupied territories” but what really are “disputed territories.”

That’s because the land now known as the West Bank cannot be considered “occupied” in the legal sense of the word as it had not attained recognized sovereignty before Israel’s conquest. Contrary to some beliefs there has never been a Palestinian state, and no other nation has ever established Jerusalem as its capital despite it being under Islamic control for hundreds of years.

The name “West Bank” was first used in 1950 by the Jordanians when they annexed the land to differentiate it from the rest of the country, which is on the east bank of the river Jordan. The boundaries of this territory were set only one year before during the armistice agreement between Israel and Jordan that ended the war that began in 1948 when five Arab armies invaded the nascent Jewish State. It was at Jordan’s insistence that the 1949 armistice line became not a recognized international border but only a line separating armies. The Armistice Agreement specifically stated: “No provision of this Agreement shall in any way prejudice the rights, claims, and positions of either Party hereto in the peaceful settlement of the Palestine questions, the provisions of this Agreement being dictated exclusively by military considerations.” (Italics added.) This boundary became the famous “Green Line,” so named because the military officials during the armistice talks used a green pen to draw the line on the map.

After the Six Day War, when once again Arab armies sought to destroy Israel and the Jewish state subsequently captured the West Bank and other territory, the United Nations sought to create an enduring solution to the conflict. U.N. Security Council Resolution 242 is probably one of the most misunderstood documents in the international arena. While many, especially the Palestinians, push the idea that the document demands that Israel return everything captured over the Green Line, nothing could be further from the truth. The resolution calls for “peace within secure and recognized boundaries,” but nowhere does it mention where those boundaries should be.

It is best to understand the intentions of the drafters of the resolution before considering other interpretations. Eugene V. Rostow, U.S. Undersecretary of State for Political Affairs in 1967 and a drafter of the resolution, stated in 1990: “Security Council Resolution 242 and (subsequent U.N. Security Council Resolution) 338… rest on two principles, Israel may administer the territory until its Arab neighbors make peace; and when peace is made, Israel should withdraw to “secure and recognized borders,” which need not be the same as the Armistice Demarcation Lines of 194.”

Lord Caradon, the British U.N. Ambassador at the time and the resolution’s main drafter who introduced it to the Council, said in 1974 unequivocally that, “It would have been wrong to demand that Israel return to its positions of June 4, 1967, because those positions were undesirable and artificial.”

The U.S. ambassador to the U.N. at the time, former Supreme Court Justice Arthur Goldberg, made the issue even clearer when he stated in 1973 that, “the resolution speaks of withdrawal from occupied territories without defining the extent of withdrawal.” This would encompass “less than a complete withdrawal of Israeli forces from occupied territory, inasmuch as Israel’s prior frontiers had proven to be notably insecure.”

Even the Soviet delegate to the U.N., Vasily Kuznetsov, who fought against the final text, conceded that the resolution gave Israel the right to “withdraw its forces only to those lines it considers appropriate.”

After the war in 1967, when Jews started returning to their historic heartland in the West Bank, or Judea and Samaria, as the territory had been known around the world for 2,000 years until the Jordanians renamed it, the issue of settlements arose. However, Rostow found no legal impediment to Jewish settlement in these territories. He maintained that the original British Mandate of Palestine still applies to the West Bank. He said “the Jewish right of settlement in Palestine west of the Jordan River, that is, in Israel, the West Bank, Jerusalem, was made unassailable. That right has never been terminated and cannot be terminated except by a recognized peace between Israel and its neighbors.” There is no internationally binding document pertaining to this territory that has nullified this right of Jewish settlement since.

And yet, there is this perception that Israel is occupying stolen land and that the Palestinians are the only party with national, legal and historic rights to it. Not only is this morally and factually incorrect, but the more this narrative is being accepted, the less likely the Palestinians feel the need to come to the negotiating table. Statements like those of Lady Ashton’s are not only incorrect; they push a negotiated solution further away.

Mr. Ayalon is the deputy foreign minister of Israel.

antisemitism antisionism EU Eurabia Eurabien Israel mediekritik Mellanösternkonflikten palestinier politiskt korrekt Västbanken ...

Tags: Abbas, anti-Semitism, anti-Zionism, bosättningar, EU, Fatah, tvåstatslösning, Västbanken

Jerusalem, Israels huvudstad

Nov 19

Posted by admin in Israel | No Comments

Att bygga i sin egen huvudstad.

Som det står i tidningen, mer än 5000 lägenheter planeras att byggas i Jerusalem.

För ARABER.

Inte ett dyft i de svenska bladen, däremot går röstnivån upp till hysteriskt skrik eftersom det också ska byggas 900 lägenheter för judar i judarnas huvudstad.

Jag har aldrig förstått varför TT tjatar och mal meningslösheter och vägrar berätta vad som gäller. Man gnäller om att “Israel ockuperade hela gamla Jerusalem 1967″ men har än inte hört något om att Västtyskland ockuperade ÖstBerlin. TT skulle inte få för sej att berätta en sån otroligt enkel sak som att Israel 1967 återförenade ett Jerusalem som engelsmannen Glubb Pascha i spetsen för Jordaniens krigare helt illegalt ockuperade stora delar av 1948. FN tyckte innan att Jerusalem ju kunde vara internationellt, judarna sa motvilligt ok, araberna sa nej eftersom de som alltid ville ha alltsammans, med judarnas svar: “ok, glöm vad vi sa”.

Så – efter Glubbs inmarsch, där han förstörde varenda av bortåt 60 synagogor, dödade eller kastade ut varenda jude från den gamla staden där de hade varit i majoritet i 150 år, rev upp 38000 judiska gravstenar bara för att skända dem och skratta åt judarna – när araberna återigen attackerade och judarna vann, och återförenade sin huvudstad, satte sej de kloka här i världen och grunnade; “får verkligen judar göra så???”

Att Jerusalem aldrig någonsin varit en arabisk huvudstad, vad spelar det för roll. Nån gång måste ju vara den första, och dessutom är det så bra för Hamas att skjuta raketer från samma stad mot judarna i närheten.

Om Abbas bryter Osloavtalet hotar Israel att bryta Osloavtalet…..

TT:s rubriksättning är fenomenal. Utropar Abbas eller gänget kring honom, “självständighet”, och utgår från att hela världen gärna ställer upp med socialbidrag så ledarna där kan fortsätta köra lyxbilar, så bryter de självklart alla avtal som gjorts, från §242 1967 och framåt. TT:s autoreaktion är då självklart “gör en arab nåt idiotiskt så måste det vara Israels fel”.

Det känna lite som om Göbbels tjat har lyckats övertyga Göbbels själv om idiotierna som utspytts från palestinaarabisk och TT:s propagandamegafon i några decennier.

På denna bloggen hittar du grunddetaljerna både i Oslo såväl som §242, vilket TT aldrig någonsin lyckats inkorporera i sin verklighet.

SvD507 DN163 DN896 DN775 SDS DN051 vg779 vg690 vg681 db |

.
antisemitism antisionism araber islamism Israel Jerusalem mediekritik Mellanösternkonflikten Netanyahu Barack Obama palestinska myndigheten USA ...

Tags: anti-Semitism, anti-Zionism, FN, islamism, Israel, Jerusalem, mediakritik, tvåstatslösning

Fatah och Hamas är så lika så lika SÅ.

Oct 3

Posted by admin in Mellanöstern | No Comments

De tänker snart försöka igen att göra som innan, att Hamas låtsas vara den krigiska grenen och Fatah den “politiska”, liksom Hizbollah har låtsats vara både-och i åtskilliga år. Helt omöjligt att genomskåda förstås – innebär att Bildt och resten av gänget inte längre behöver smyga när de diskuterar framtiden med Hamas. Nu är det sagt att de ska gå tillsammans 2010 och ha gemensamma val – se Israel News, Al Arabiya, Jerusalem Post, Miftach .

Det är trivialt att då den palestinska armén, som nu tränas av Obamas general Dayton, där Dayton har lovat att de är redo att attackera judarna om två år, kommer att gå ihop med Hamas’ terrorister och dessa är ytterst läraktiga.

Att Hamas är vältränade vet vi – efter många år av studier, se denna länken. Vidare studier på denna.

Som bekant har också Abbas kontaktat Ahmadenijad för att få lite hjälp den vägen.

Du minns den där sagan om “moderata Abbas”, att Fatah var nästan civiliserat och sånt. Du – sök på Abbas på denna bloggen och lär dej lite, därefter sammalunda om Fatah. länk1 länk2 länk3 länk4 länk5

29 sept 20:55 En israelisk bilist blev skjuten av araber tisdagsnatten men lyckades själv köra till en säkerhetsstation och fick hjälp- IDF-trupper har börjat söka efter förövaren. Regional Council chef Afi Roeh sa att detta var den fjärde gången israeler blir beskjutna av araber i området på sistone. Detta är en direkt följd av att Barak avlägsnat vägspärrar här!”. Även här.

29 sept 21:05 För andra gången undr tisdagen vrålar alarmsystemet Red Color i Negevöknen eftersom arabiska terrorister skjuter e Kassamraket mot Ashkelon.

29 sept 21:13 En andra kassamraket skjuts mot Ashkelon minuter efter en annan Kassamraket i närheten. Tidigare sköts även en granat från Gaza samma dag.

29 sept 21:42 Araber kastar stenar på en israelisk buss. Tidigare kastade araber på en israelisk bil på samma väg.

30 sept 09:06 3 vapensmugglingstunnlar förstörs av IDF. PA:s (Abbas gäng) arabiska terrorister har påtagligt ökat antalet dagliga attacker mot israeliska förare i Judéen/Samarien på sistone liksom också attacker från Gazaterrorister. Dessa araber i Gaza sänder iväg en eller två Kassamraketer flera gånger i veckan. Det obegripliga är att IDF enbart spränger tre vapentunnlar om de känner till 30 eller 300?

30 sept 10:27 Ny bosättning sätts upp nära Kida i Samarien, på samma ställe som en IDF officer blev skjuten och skadad av araber. Detta är mycket logiskt – en anledning till bosättningar är säkerhetsaspekten.

30 sept 12:50 Samtidigt som terrorismen expanderar försöker Barak – den israeliska regeringens främsta arabälskare – att göra det värre för judarna som bor i Judéen/Samarien. Han tar till sådana grymma trick som att vägra släppa fram beviljade pengar till skottsäkra skolbussar för barnen där!

30 sept 15:09 Hamas och Fatah är helt överens om att det är skitroligt att kidnappa israeliska soldater, som Shalit. För ett år sedan sa en av Fatahs ministrar öppet att det är ett utmärkt sätt att pressa Israel, att kidnappa en soldat med Israels vana att utan vidare släppa hundratals arabiska terrorister för en israel:

[funkar videon inte så klicka på Share, så ser du webbadressen att gå till]

Hamas har förstås gjort det som tradition att försöka kidnappa IDF-soldater efter det “lyckade” försöket med Shalit:

OK, inte alltid så lyckat, de försökte gräva ännu en tunnel för att göra om bravaden, som de goda råttor de är, innan kriget i Gaza började, men israelerna hittade tunneln i tid. Du kan läsa mer hos Palestinian Media Watch hur de driver med fallet Shalit för att visa sitt totala människoförakt. Inte för att det stör Bildt eller norrmännen att diskutera med dem.

3 okt. 15:20 Israel rapporterar Hamas till FN. 13 Kassamraketer och granater har avlossats mot Israels civilbefolkning under september – vad har FN sagt? Vad har TT sagt? Vad har Bildt sagt? Ssssssssch – diplomatisk tystnad!

Palestinska telefonnätet

Palestinierna vill ha ett ytterligare mobilnät – om Israel släpper ifrån sig frekvenser till det. De sa kort och gott att det inte blir några frekvenser om Fatah går med och sanktionerar Goldstones helt vinklade rapport, vilket lär ha varit en bra påtryckning. Abbasgubbarna har blivit för självsäkra i korken och trott att de kuinde vanka den röda mattan som de ville, den som Obama rullat ut åt dom. Att sen diverse slödder runt Abbas klagar på att det kommer en liten liten kompromiss från deras håll, är rätt självklart.

Shalit och Shalit och Shalit

Så uttryckte sig överstegangsterchefen Hamas-Mashaal om utbytet av en video som kanske är fejkad, mot 20 terrorister. Det är bara att kidnappa fler israeler och hålla på tills alla arabiska terrorister är tillbaka i jobbet de får betalt för – att mörda judar. Man undrar starkt var Shalit hålls, om det nu inte var en skicklig skådespelare. Damaskus eller Iran? Det totala vansinnet att släppa terrorister långt i förväg, efter dom, är självfallet en ren katastrof, som terroristerna utnyttjar till döds.

Så, vad blir nästa, en sko av Shalit, 32 terrorister? Hans lilltå, 100 terrorister – sen är det 9 tår kvar. Undrar vid vilken tå Netanyahu börjar fatta att Golda hade rätt när hon sa “förhandla aldrig med en terrorist!!”

VG176 vg988 DN128 SvD767 SvD317 SvD659 |

antisemitism antisionism araber Abbas Fatah FN Goldstone Gaza Hamas Israel judar mediekritik Mellanösternkonflikten Netanyahu Obama palestinska myndigheten Shalit terrorism ....

Tags: Abbas, anti-Semitism, anti-Zionism, Arafat, Fatah, Hamas, Obama, tvåstatslösning

Vad sa Rabin?

Sep 23

Posted by admin in Israel | 1 Comment

Premiärminister Rabins tal till Knesset om den temporära överenskommelsen med palestinaaraberna, 5 oktober 1995.

Jag kände inte till detta talet förrän Olmert vitt och brett skröt om att Rabin hade lovat araberna det ena efter det andra -varefter en stormflod av artiklar påpekade att det var ren lögn.

Vill du veta vad Rabin sa måste du självklart läsa vad han sa – men här är några relevanta utdrag.

Mr Rabin uttryckte sin vision av en permanent lösning. Det omfattar ett enat Jerusalem under Israel, Israels säkerhetsgräns är Jordanfloden – ingen återgång till stilleståndslinjerna från 4 juni 1967 och nya judiska bosättingar byggs i Judéen/Samarien/Gaza. Måldatum för diskussionerna är 4 maj 1999. Förhandlingarna omfattar Jerusalem, flyktingar, bosättningar, säkerhet, gränser och normalisation. Efter en stormig debatt vann regeringen omröstningen med minsta möjliga majoritet.

Vi har återvänt till Sion, i Israels land har vi byggt upp en nation, en stat. De lagliga ägarna, det Judiska Folket, har återställts.

Vi återvände inte till ett tomt land, utan har kämpat blodigt med palestinerna i 100 år och blivit anfallna av de arabiska arméerna. Idag har vi kontroll över mer än två miljoner palestiner, ingen idealisk situation. Vi väljer fred.

Osloöverenskommelserna ägde rum 1993 och 1994.

Den tredje överenskommelsen publiceras idag. Idag har vi också fått ett fredsavtal med Jordanien, en följd av Osloöverenskommelsen.

Vi har den judiska staten Israel med minst 80% judar. samtidigt som vi ger muslimer, kristna, druser och andra fulla personliga, regligiösa och civila rättigheter.

Den palestinska enheten är ej en full stat, som styr det palestinska folket under sin ledning. Israels gränser kommer aldrig att gå tillbaka till stilleståndslinjerna av den 4 juni 1967.

Jerusalem är Israels huvudstad, som också omfattar Ma’ale Adumim och Givat Ze’ev. Fri tillgång och religiös frihet för muslimer och kristna.

Israels säkerhetsgräns går i Jordandalen.

Bosättningar som Gush Etzion, Efrat, Beitar och andra byar är en del av Israel.

Vi i det ledande partiet, Arbetarpartiet, föredrar en judisk stat framför en binationell stat, som skulle uppstå om vi annekterade 2.2 miljoner palestinier.

Palestinierna är inget hot för Israel, men den fortgående terrorismen är ett hot för oss. Även om Arafat och PLO har lovat upphöra med detta fortsätter andra, Hamas, Islamic Jihad och vi gör vad som är nödvändigt för att stoppa det.

Vi kräver att PA, Palestinian Authority med Arafat, tar allvarligare steg än tills nu, för att stoppa terrorn.

Som den Judiska Nationen lägger vi allra största vikt vid våra heliga platser, vilket är mycket tydligt uttryckt i interimsavtalet. Exempel:

1. Patriarkernas Grav i Hebron. Vi tänker inte ändra nuvarande arrangemang med judiska och muslimska böneperioder.

2. Rachels Grav. Palestinsk polis får inte störa varken tillresande besökare eller bön. Vägen dit står under IDF:s ansvar.

3. Josefs Grav i Nablus, med studenter och lärare vid yeshivan. Oförhindrade förflyttningar mellan denna och Shalom al-Yisrael-synagogan i Jeriko.

De flesta övriga religiösa minnena är i Area B, under IDF:s säkerhetskontroll.

Area A: Civil kontroll övergår helt till PA. IDF drar sig tillbaka.

Area B: nästan alla de 450 arabiska städerna och byarna befinner sig här, Israel gör säkerhetskontroll, PA har civil kontroll och sköter sina egna liv. IDF sköter säkerheten överallt när det är nödvändigt.

Area C: Här finns judiska bosättningar, försvarsanläggningar och gränsområdena till Jordanien. Under IDF:s kontroll.

Ytterligare tillbakadragande har nämnts, men detaljerna beror helt på PA:s ansvarstagande.

Vi är väl medvetna om att PA inte uppfyllt sina åtaganden fram tills nu, har inte ändrat PLO:s Stadgar trots att de har lovat detta. Det åligger PLO att inom två månader samlas och ändra på dessa stadgar. [Gjordes aldrig.]

Israel behåller full frihet att göra vad som krävs för Israels säkerhet.

Passage av poliser från Area A till Area B sker i koordination med IDF.

Säkerheten kommer att ökas för de israeliska byarna, stängsel, privata vägar som ej går igenom arabiska bebyggelsecentra, belysning, grindar expanderas. All bevakning längs gränsen mot Jordanien och Egypten sköts av Israel.

Vi kommer att släppa mer än 5000 palestinska fångar som inte har blod på händerna. De som släpps måste skriva under en deklaration att de inte ska begå några ytterligare brott.

Hela avtalet ligger framför er, inga hemliga appendix.

Våra böner är att detta leder till fred, ett slut på alla krigen.

Det är vårt hopp.

Address to the Knesset by Prime Minister Rabin on the Israel-Palestinian Interim Agreement, 5 October 1995.

Seeking Knesset approval for the Interim Agreement, Prime Minister Rabin proclaimed the Knesset ratification as a vote of confidence in the government. After explaining in detail the main points of the agreement, Mr. Rabin expressed his vision of the permanent solution. It will include united Jerusalem under Israeli sovereignty, the country’s security border will be on the River Jordan, there will be no return to the 4 June 1967 lines and new blocs of settlements will be built in Judea and Samaria and the Gaza Strip. He spoke of the coming elections to the Palestinian Council, the IDF’s re-deployment and the creation of three zones in the territories. He announced that the target date for the conclusion of the negotiations for the permanent status will be 4 May 1999. These negotiations will also cover the issues of Jerusalem, refugees, settlements, security arrangements, borders, normalization and other issues of common interest. After a stormy debate, the government won the vote of confidence by a majority of one. Text:

Mr. Chairman,

Members of Knesset,

First of all, the Government of Israel would like to wish all the citizens of the State of Israel and the members of the Jewish people in the Diaspora, a happy New Year and an inscription for good in the coming year. We wish the entire House of Israel a year of peace and security.

Members of Knesset,

Today, the Government presents to the Knesset the “Israeli-Palestinian Interim Agreement on the West Bank and the Gaza Strip.” The Government will seek the Knesset’s approval and will view the Knesset’s decision as a vote of confidence in the Government.

The Jewish People, which has known suffering and pain, has also known how to preserve its faith, its heritage and its tradition during thousands of years of exile and has realized the dream of generations. We have, with our own eyes, been privileged to see the return to Zion, the return of the children to their borders.

Here, in the Land of Israel, we returned and built a nation. Here, in the Land of Israel, we established a state. The land of the prophets, which bequeathed to the world the values of morality, law and justice, was, after two thousand years, restored to its lawful owners – the members of the Jewish People. On its land, we have built an exceptional national home and state.

However, we did not return to an empty land. There were Palestinians here who struggled against us for a hundred wild and bloody years. Many thousands, on both sides, were killed in the battle over the same land, over the same strip of territory and were joined by the armies of the Arab states. Today, after innumerable wars and bloody incidents, we rule more than two million Palestinians through the IDF and run their lives by a Civil Administration. This is not a peaceful solution.

We can continue to fight. We can continue to kill – and continue to be killed. But we can also try to put a stop to this never-ending cycle of blood. We can also give peace a chance.

The Government chose to give peace a chance. The Government chose to do something to achieve it.

Members of Knesset,

The agreement before you is the continuation of the implementation of the agreements which were signed between the Government of Israel and the Palestinians. The first agreement which was brought to you was the Declaration of Principles, which was signed in Washington on 13 September 1993.

The second agreement which was presented to you is called the Cairo Agreement, which was signed in Cairo on 4 May 1994. Both of these agreements were ratified by the Knesset.

Mr. Chairman,

Both of the previous agreements and the third which was submitted today, separately and together, give expression to the policy of the current Government and to its path of promoting peace in the Middle East. As is known, when we formed the Government, over three years ago, we said that we would aspire to reach a permanent solution to the Palestinian Arab-Israeli conflict. And today, this Government brings, in addition to the signing of the peace treaty with the Hashemite Kingdom of Jordan – which would not have been achieved without the agreement with the Palestinians – a significant breakthrough in resolving the Palestinian-Israeli conflict and an attempt to put an end to decades of terrorism and blood.

Members of Knesset,

We are striving for a permanent solution to the unending bloody conflict between us and the Palestinians and the Arab states.

In the framework of the permanent solution, we aspire to reach, first and foremost, the State of Israel as a Jewish state, at least 80% of whose citizens will be and are, Jews.

At the same time, we also promise that the non-Jewish citizens of Israel – Muslim, Christian, Druze and others – will enjoy full personal, religious and civil rights, like those of any Israeli citizen. Judaism and racism are diametrically opposed.

We view the permanent solution in the framework of State of Israel which will include most of the area of the Land of Israel as it was under the rule of the British Mandate and alongside it a Palestinian entity which will be a home to most of the Palestinian residents living in the Gaza Strip and the West Bank.

We would like this to be an entity which is less than a state and which will independently run the lives of the Palestinians under its authority. The borders of the State of Israel, during the permanent solution, will be beyond the lines which existed before the Six Day War. We will not return to the 4 June 1967 lines.

And these are the main changes, not all of them, which we envision and want in the permanent solution:

A. First and foremost, united Jerusalem, which will include both Ma’ale Adumim and Givat Ze’ev – as the capital of Israel, under Israeli sovereignty, while preserving the rights of the members of the other faiths, Christianity and Islam, to freedom of access and freedom of worship in their holy places, according to the customs of their faiths.

B. The security border of the State of Israel will be located in the Jordan Valley, in the broadest meaning of that term.

C. Changes which will include the addition of Gush Etzion, Efrat, Beitar and other communities, most of which are in the area east of what was the “Green Line” prior to the Six-Day War.

D. The establishment of blocs of settlements in Judea and Samaria, like the one in Gush Katif.

Members of Knesset,

This government, with the Labor Party at its center, this party made its positions known through its party platform, which it made known to the public. Even before the elections to the current Knesset, we made clear and we emphasized to the electorate, at every opportunity, that we preferred a Jewish state, even if not on every part of the Land of Israel, to a binational state, which would emerge with the annexation of 2.2 million Palestinian residents of the Gaza Strip and the West Bank.

We had to choose between the whole of the Land of Israel, which meant a binational state and whose population, as of today, would comprise four and a half million Jews and more than three million Palestinians, who are a separate entity – religiously, politically and nationally – and a state with less territory, but which would be a Jewish state. We chose to be a Jewish state.

We chose a Jewish state because we are convinced that a binational state with millions of Palestinian Arabs will not be able to fulfill the Jewish role of the State of Israel, which is the state of the Jews.

Members of Knesset,

We re-emphasize that the Palestinians were not in the past and are not today, a threat to the existence of the State of Israel.

Despite this, the primary obstacle today to the implementation of the peace process between us and the Palestinians, is the murderous terrorism of the radical Islamic terrorist organizations, Hamas and Islamic Jihad, which are joined by the rejectionist organizations.

Terrorism hurts civilians and those serving in the IDF, the Police, the Border Police and the other security forces, without distinguishing between them. It is clear that murderous terrorism hurt and hurts Israelis’ sense of personal security within the area of the state and Israelis who live in the area of Judea, Samaria and Gaza.

The PLO, those in it subject to the authority of its chairman, Arafat, has stopped the terror before us, as they committed themselves in the Declaration of Principles. And yet, other terrorist organizations continue to attack us, because it is their political aim to murder Israelis, because they are Israelis, through acts of terror, in order to cause the cessation of the Israeli-Palestinian peace process. Because this is their aim, we have no intention of shirking from the efforts toward peace, even if the acts of terrorism continue to harm us. We, on our side, will make every effort against the terrorists.

We are well aware of the seriousness of terrorist acts and in all of our considerations on the road to achieving a solution to the Israeli-Palestinian conflict. We are taking the necessary and permissible steps, in accordance with Israeli law, in order to fight it. This terrorism will not achieve its political goal.

We are also repeating our demand that the Palestinian Authority fulfill its obligation, in accordance with the agreements that we have signed with it to be more severe, to step up and to intensify its actions against the murderers and enemies of peace in the area under its control. We know the Palestinian Authority has taken a series of measures that have foiled attacks, but they can do more, much more, against the terrorist organizations – the enemies of peace.

Members of Knesset,

The Interim Agreement that has been placed on your tables is based upon much work by teams with many members and is spread over 300 pages, with many sections dealing with security matters and the daily life of Israeli citizens in Judea, Samaria and Gaza and of the Palestinian residents. I want to emphasize a number of subjects:

As a Jewish nation, we must, first and foremost, pay attention to the holy places, to our religion, tradition and culture. We were strict about this in the Interim Agreement.

Here are several examples:

1. In the Cave of the Patriarchs, the current arrangement for security and the Jewish and Muslim prayers will continue as is. We agreed that we would examine the overall arrangements in Hebron after three months. We do not intend to change anything at the Tomb of the Patriarchs.

2. At Rachel’s Tomb, the principle was determined that worshippers and visitors would not encounter Palestinian police, neither on their approach to the Tomb nor during their prayers. The main road to Rachel’s Tomb from the Gilo area up to the tomb itself, will be the responsibility of the IDF. Guarding Rachel’s Tomb compound will be the responsibility of the IDF (or the Border Police), including three guard-posts outside the compound, which overlook the parking lot. Moreover, security for the area will be provided by joint Israeli-Palestinian patrols activities, in order to preserve the peace and security of those coming to Rachel’s Tomb.

3. We have found a solution to the matter of Joseph’s Tomb in Nablus. As is known, the students of the yeshiva and their teachers at Joseph’s Tomb are there only during the day and do not remain there at night. The current agreement will enable students to travel daily to the Tomb. The inside of the Tomb will be guarded by armed Israelis. The area will be guarded by the Palestinian Police according to the currently existing format and according to the procedures for movement and prayer at the Shalom al-Yisrael synagogue in Jericho. These arrangements have been in place in Jericho for a year and five months. There was one incident. A single Jew was prevented from praying.

As for the other Jewish holy places – most of them are located in Area B, which is under the overall security control of the IDF.

And as for the archaeological sites, we found a solution by mutual agreement, that no changes whatsoever will be made at any archaeological site, without the agreement of both sides.

Members of Knesset,

The way in which Israel will implement the agreement so as to achieve its political goals regarding the permanent solution and the security of the settlements and Israelis in the territories, will ensure the continuation of daily life and security, both for the Israeli side and for the Palestinian side.

The first stage of this redeployment of IDF forces will be carried out three areas, in order to enable the Palestinians to hold elections for Palestinian Council and for its Chairman, without the IDF being permanently present in Palestinian communities:

Area A – or the “brown” area; the redeployment of IDF forces will be carried out in three areas – will include the municipal areas of the six cities – Jenin, Nablus, Tulkarm, Kalkiliya, Ramallah and Bethlehem. Responsibility for civilian security in this area will be transferred to the Palestinian Authority.

Area B – or the yellow area – includes almost all of the 450 towns and villages in which the Palestinians of the West Bank live. In this area, there will be a separation of responsibilities. The Palestinians will be responsible for managing their own lives and Israel will have overall responsibility for the security of Israelis and the war against the terrorist threat. That is, IDF forces and the security services will be able to enter any place in Area B at any time.

The third area, Area C, or the “white” area – is everywhere that is not included in the areas that have been mentioned until now. In this area are the Jewish settlements, all IDF installations and the border areas with Jordan. This area will remain under IDF control.

Areas A and B constitute less than 30% of the area of the West Bank. Area C, which is under our control, constitutes more than 70% of the area of the West Bank.

However, I must bring it to the attention of the Members of the Knesset, that we have committed ourselves to an additional redeployment, in three stages, beyond the redeployment that I have already mentioned. The redeployment will be carried out according to a timetable, with each stage being carried out after the previous stage. The first will be approximately six months, beginning from the establishment of the Palestinian Council after the elections.

I must emphasize that we have not committed ourselves and I repeat, we have not committed ourselves to the scope of the redeployment at each stage. Most importantly, it was defined in the agreement that the restrictions on the completion of the redeployment are issues that will be discussed during the negotiations on the permanent settlement, as is stated in the Agreement itself and I quote: “During the further redeployment phases to be completed within 18 months from the date of the inauguration of the Council, powers and responsibilities relating to territory will be transferred to Palestinian jurisdiction that will cover West Bank and Gaza Strip territory, except for issues that will be negotiated in the permanent status negotiations.”

Several words about what the current agreement says about the permanent agreement and I quote from the agreement itself; the words speak for themselves:

1. “Permanent status negotiations will commence as soon as possible, but not later than May 4, 1996 and will end no later than May 4,1999, between the Parties. It is understood that these negotiations shall cover remaining issues, including: Jerusalem, refugees, settlements, security arrangements, borders, relations and cooperation with other negotiations and other issues of common interest.”

That is, among the criteria to be taken into account in every discussion on continuing the redeployment, with the consent of the Palestinians, according to this agreement, the criteria of the final agreement constitute considerations concerning the redeployment, continuing the redeployment.

2. “Nothing in this Agreement shall prejudice or preempt the outcome of the negotiations on the permanent status to be conducted pursuant to the DOP. Neither Party shall be deemed, by virtue of having entered into this Agreement, to have renounced or waived any of its existing rights, claims or positions.”

“Neither side shall initiate or take any step that will change the status of the West Bank and the Gaza Strip pending the outcome of the permanent solution negotiations.”

I want to remind you: we committed ourselves, that is, we came to an agreement and committed ourselves before the Knesset, not to uproot a single settlement in the framework of the interim agreement and not to freeze building for natural growth.

Members of Knesset,

We are aware of the fact that the Palestinian Authority has not – up until now – honored its commitment to change the Palestinian Covenant and that all of the promises on this matter have not been kept. I would like to bring it to the attention of the members of the house that I view these changes as a supreme test of the Palestinian Authority’s willingness and ability and the changes required will be an important and serious touchstone vis-a-vis the continued implementation of the agreement whole.

The relevant article speaks about this:

“The PLO undertakes that, within two months of the date of the inauguration of the Council, the Palestinian National Council will convene and formally approve the necessary changes in regard to the Palestinian Covenant, as undertaken in the letters signed by the Chairman of the PLO and addressed to the Prime Minister of Israel, dated September 9, 1993 and May 4, 1994.”

Members of Knesset,

An examination of the maps and of the paragraphs of the agreement regarding the additional stages of the redeployment shows that Israel retains complete freedom of action, in order to implement its security and political objectives relating to the permanent solution and that the division of the areas gives the IDF and the security branches complete security control in Areas B and C, except for the urban areas.

A difficult problem arose in Hebron and with the two sides’ agreement it was determined that, prior to the completion of the Halhoul bypass road, there would not be a complete redeployment in the city of Hebron and this will take another half a year from the signing of the agreement, that is, until 28 March 1996. In our assessment, six months are required in order to build this bypass road. When the Halhoul bypass road and the Hebron bypass road (in the Beit Hagai – Har Manoah – Kiryat Arba section) are built, this will enable the movement of Israelis without their passing through those sections of Hebron which do not have a Jewish presence. By the way, these are the same sections of the road which passed through the densely populated Arab population centers and were subject to lethal attacks, like Glass Junction. Here before you are additional details from the agreement which was achieved through great effort:

* The passage of police forces from Area A, which is entirely under the control of the Palestinians, to Area B, in which there are authorities shared by Israel and the Palestinians, requires the permission of the joint coordination apparatus, the DCO. This means that there will be no passage of Palestinian police without Israeli approval.

* The passage of Palestinian Police forces in uniform and/or armed, from the 25 Palestinian villages in which police stations will be located, to the rest of Area B, will require coordination and approval from the Joint District Coordination Office.

* There will be a deployment of Israeli-Palestinian liaison offices in the area. These liaison offices will employ joint mobile units for needs which will arise on the ground.

I should further emphasize that activity for providing security measures for the Israeli communities – fences, peripheral roads, lighting, gates – will continue on a wide scale. Bypass roads will be built, whose purpose will be to enable Israeli residents to move about without having to pass through Palestinian population centers in places which will be transferred to the responsibility of the Palestinian Authority. In any case, the IDF will not carry out a redeployment from the first seven cities, before the bypass roads are completed. In all, investment in the bypass roads will be about NIS 500 million.

The responsibility for external security along the borders with Egypt and Jordan, as well as control over the airspace above all of the territories and Gaza Strip maritime zone, remains in our hands.

Members of Knesset,

The road to reconciliation leads through the prisons. In our prisons, there are currently more than five thousand Palestinian prisoners who, in accordance with the Government’s decision, will be released. Detainees and prisoners will be included on condition that they fall into the following categories: female detainees and prisoners who have served more than two-thirds of their sentence, detainees and/or prisoners accused of or imprisoned due to security crimes that did not result in death or serious injury. What follows from this is that murderers of Jews or those who have wounded them seriously will not be released. Detainees and prisoners accused or convicted of non-security criminal offenses and citizens of Arab states held in Israel until implementation of expulsion orders against them will also be released.

We will also examine the release of prisoners and detainees over 50 years of age and 18 years of age or less, who have remained in prison 10 or more years and prisoners and detainees who are infirm and unhealthy.

But, consistent with the categories which I described before, no detainee or prisoner will be released unless he signs a commitment to obey the law, to not commit acts of terrorism and involvement in them. We have had experience, following the Cairo Agreement and hundreds remained in jail because they refused to sign.

Recently, the question of the extradition of fugitive murderers has arisen in all its intensity. We are not dealing lightly with this problem and we are continuing to demand the extradition of such murderers, according to the agreement which was signed.

Members of Knesset,

Ten days after the signing of the agreement in Washington, the redeployment will begin – in the first stage, the withdrawal of Civil Administration representative offices will begin in 14 Palestinian communities. The overall timetable will be completed within two weeks after the signing of the Agreement.

The agreement includes dozens and hundreds more details, among them, elections, including the manner of voting by the Palestinians in united Jerusalem who did not want Israeli citizenship as proposed to them by Israeli governments, water, electricity, expansion of the Jericho area by 10% without affecting the lives of the residents of the Jordan Valley, safe passage and more. In the time available today, we cannot relate to every detail separately and you will see that all of these matters are addressed in the Agreement before you.

Mr. Speaker, Members of Knesset,

The agreement with all its articles lies before you. There are no secret appendices or letters. This is the agreement that dozens, perhaps hundreds, of civil servants and IDF officers led by Foreign Minister Shimon Peres worked on and to all of them I say – thank you from the bottom of my heart. Today we may be opening a new stage in the annals of the Jewish people and the State of Israel. We know the chances. We know the risks. We will do our best to expand the chances and reduce the risks.

From the depths of our heart, we call upon all citizens of the State of Israel, certainly those who live in Judea, Samaria and the Gaza strip, as well as the Palestinian residents to give the establishment of peace a chance, to give the end of acts of hostility a chance, to give another life a chance, a new life and not only in the Histadrut. We appeal to Jews and Palestinians alike to act with restraint, to preserve human dignity, to behave in a fitting manner, – and to live in peace and security.

We are embarking upon a new path which could lead us to an era of peace, to the end of wars.

That is our prayer.

That is our hope.

A happy New Year and may the members of Knesset and the entire house of Israel be inscribed for a good life.

Och vad sa Arafat samma dag som han skakade hand med Rabin?

The Oslo Accords made no mention of Israeli “settlements.” Among the sixteen confidence building measures that were discussed verbally, an attenuation of settlement expansion was included. But these measures demanded action from both sides, and the most important demand upon Arafat – a demand he never met –was that he stop the terrorism.

In fact, Arafat never intended that the Oslo Peace Accords would lead to peace with the state of Israel. On the same day that Arafat signed the Declaration of Principles of the Oslo Accords on the White House lawn, he appeared in a pre-taped interview on Jordan TV. In Arabic he explained to his Palestinian followers: “Since we cannot defeat Israel in war, we do it in stages. We take any and every territory that we can of Palestine, and establish sovereignty there, and we use it as a springboard to take more. When the time comes, we can get the Arab nations to join us for the final blow against Israel.”

Och samma uppfattning har Abbas efter honom självklart.

antisemitism antisionism Arafat bosättare bosättningar Fatah IDF Israel Jerusalem judar Judeen Samarien Mellanösternkonflikten palestinska myndigheten palestinier tvåstatslösning Västbanken ....

Tags: Arafat, bosättningar, Fatah, Israel, Jerusalem, tvåstatslösning, Västbanken

Recent Posts

Ramat Shlomo ligger INTE på Västbanken!

Araber inom Israels gränser får ej längre sälja produkter tullfritt till EU

Palestinaaraberna talar i klarskrift nu.

Vad har Gaza fått från Israel de senaste veckorna?

Vita “följeslagare” fortsätter Kyrkans traditioner av judehat.

Ramat Shlomo

NU vaknar TT och resten av Sverige…….

Palestinaarabernas försvarare, Barack Hussein Obama

Obamas order till sitt förnämsta hatobjekt.

Totalt och plötsligt hysteri i USA

Arabkvarteren i Malmö och Jerusalem är no-go utan många nog poliser

Dayton, Mitchell och Clinton hotar Israel om de inte lyder Obama. Abbas hotas aldrig. Fatahs nya konstitution.

Avstängd också från “Dessa mina minsta bröder” pga fakta . . .

Obama/Mitchell hade lovat Abbas att fixa så att judarna inte byggde i sin huvudstad.

TT vaknar när Israel försvarar sig huh. En raket mot Israel är oväsentlig.
Alternativ blogg är http//israelisverige.blogspot.com där ibland en kopia hamnar av vad som är skrivet här.
Är du trött på allt negativt som svenska media rapporterar från Israel? Läs istället Ljusa sidan, med positiva nyheter från Israel om medicinska framsteg, grön energi, vatten, IT, ekonomi, kultur och mycket annat. Ett nytt läsvärt nummer kommer ut varje månad. Registrera dig själv som gratisabonnent på www.zionit.se
Närradio

FiM Närradio
FiM närradio sänder på frekvensen 94,9 MHz varje tisdag kl. 19.00-20.00 med repris varje söndag kl 8.00-9.00. Första programmet är den 5 januari kl. 19.00. Jörgen Knudtzon introducerar radiokanalen genom samtal med olika medarbetare. Om du inte bor i Göteborgstrakten kan du i alla fall lyssna, nämligen via internet - i hela världen! - genom att ratta in din webbläsare på http://www.gnf.nu just vid dessa tider. Du kan även lyssna på oss när du vill på webben på adressen: www.fredimellanostern.se Vi behöver just dig som lyssnare - svik oss inte. Har du synpunkter så kan du maila till: fimradio@fredimellanostern.se eller ringa till 031-83 11 49. Första planerade program är den 2 februari. Då diskuterar vi Jerusalem som Israels huvudstad. Vi frågar religiösa ledare från judendom, islam och kristendom om Jerusalems betydelse i deras religion och diskuterar olika aspekter av ämnet. Vill du bli intervjuad så maila till fimradio@fredimellanostern.se och skriv ditt tel-nummer och vad du vill prata om.
Viktiga dokument

The Jerusalem Embassy Act
Vad USA har bestämt angående Jerusalem, som Obama har glömt bort.
Svenska

President Weismann deklarerar Jerusalem Israels eviga huvudstad, 1 dec. 1948
Svenska

[I huvudsak automatöversättning, förbättras när jag gitter.]
Feedburner

Enter your email address:
Delivered by FeedBurner

*
*

Twingly Blog Search link:israelisverige.info/ sort:published De senaste länkarna till denna blog

Twingly Blog Search site:israelisverige.info sort:published Search results for “site:israelisverige.info”
JP
Meta

Log in

Entries RSS

Comments RSS

WordPress.org
Archives
Blogroll

Aaron Klein 0

Arutz 7 0

Augean Stables 0

Barry Rubin Blog 0

Besöksstatistik 0

Brussels Journal 0

De förtjänar bättre 0

Dick Erixon 0

Dick Haas 0

Elder of Ziyon 0

Eye on the UN Bayefsky 0

Fred i Mellanöstern 0

Gamla foton från Israel 0

Gates of Vienna 0

Handelskammaren Sverige-Israel 0

I Gilboas Svala Skugga 0

IMRA 0

Institute for Counter-Terrorism, Herzliya 0

Intelligence & Terrorism Information Center 0

Jerusalem Post 0

Jewish Virtual Library 0

Joseph Farah 0

Ljusa Sidan 0

Lokalt referensmaterial 0

Missional Experiences 0

My Vab Ride to Beirut 0

Palestinian Media Watch 0

Referensmaterial 0

RSS Aggregator 0

RSS-flöde utvalda bloggar Rnews 0

Spengler 0

The Golani Spy 0

Tundra Tabloids 0

WordPress: Documentation 0

WordPress: Plugins 0

WordPress: Support Forum 0

WordPress: Themes 0
Top Browsers
- IE 6
- Firefox 3
- IE 8
- IE 7
- Safari 4
Top OS
- WinXP
- WinVista
- MacOSX
- Linux
- Win2008
Visitors Online
03 visitor(s) online
powered by WassUp
Tags
Abbas Amnesty anti-Semitism anti-Zionism antisemitism antisionism Arafat Barak Bildt bosättningar EU Eurabia Fatah FN Gaza Golan Goldstone Hamas Hizbollah Human Rights Watch Iran islam islamism Israel Jerusalem judendom kärnvapen mediakritik Mona Sahlin Mossad nazism Netanyahu NGO Obama organ palestinier palestinska auktoriteten Reepalu Sverige terrorism TT tvåstatslösning USA vänsterextremism Västbanken

‘All that is necessary for the triumph of evil is that good men do nothing’

Posts Tagged tvåstatslösning

New York delas

Var kom kampanjpengarna ifrån?

Obama muslim?

Obama amerikan?

Obamas senaste attack på Israel

Israel and the Crisis With Obama

Benjamin Netanyahu made the mistake of believing the president is serious about stopping a nuclear Iran.

Keith Dayton

George Mitchell

Hillary Clinton

Ingen

Obama

Som stadens borgmästare tillät Olmert 100.000 illegala arabiska ockupanter

WND undersökning: illegala arabiska husockupanter har slagit sig ner på judisk-ägd mark i Jerusalem

As city’s mayor, Olmert allowed 100,000 illegal Arab squatters

Obamas administration viskar sin totala omvändelse i den israelisk-palestinska frågan

By DANNY AYALON

Att bygga i sin egen huvudstad.

Om Abbas bryter Osloavtalet hotar Israel att bryta Osloavtalet…..

Palestinska telefonnätet

Premiärminister Rabins tal till Knesset om den temporära överenskommelsen med palestinaaraberna, 5 oktober 1995.

Address to the Knesset by Prime Minister Rabin on the Israel-Palestinian Interim Agreement, 5 October 1995.

Recent Posts

Närradio

Viktiga dokument

Feedburner

JP

Meta

Archives

Blogroll

Top Browsers

Top OS

Visitors Online

Tags